Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 14 december 1954 - Kabis antibiotikafabrik i Strängnäs, av Karl V Ekvall - Andras erfarenheter - Hårdlödning av molybden, av SHl - Ammoniering av superfosfat, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1099
nandet av ventilation och avlopp blir mer
komplicerat. Strängnäsfabriken har därför blivit av
paviljongtyp.
Om man skall bygga ekonomiskt bör förråd,
ångcentral, laboratorier, jäsningshall och
reningsbyggnad utföras på helt olika sätt.
Byggnaderna i Strängnäs är därför en provkarta på
olika byggnadssätt, olika konstruktionsmaterial
och olika storlekar. Detta kan vara vanskligt ur
estetisk synpunkt men i detta fall har arkitekten
lyckats få en vacker anläggning utan att avkall
gjorts på de praktiska synpunkterna.
Ändringar av processer och andra ändringar av
fabrikationen är mycket vanliga inom
antibiotikaindustrin, och man kan inte förutse var en
utbyggnad av fabriken kan bli nödvändig.
Följande husenheter är nu uppförda (fig. 4):
Förrådsbyggnaden består av två plan. Stickspår
från järnvägen Stockholm—Strängnäs är
indraget på tomten och löper utmed
förrådsbyggnadens ena långsida. Lossning kan därför ske direkt
från järnvägsvagn till förrådets övre plan. Bilar
kan köras in på det undre planet för lastning
eller lossning.
Ångpannehuset innehåller två moderna
ångpannor av vattenrörtyp. Var och en av dem kan
för närvarande täcka fabrikens ångbehov. Man
har alltså 100 % reserv, vilket är nödvändigt
fölen industri av denna tvp som fordrar ständig
tillgång på ånga.
Verkstad är nödvändig därför att den
komplicerade apparaturen kräver ständigt underhåll,
och reparationer av den måste kunna utföras så
snabbt som möjligt.
Laboratorie- och kontorsbyggnaden innehåller
utom kontoret ett mikrobiologiskt och ett
analytiskt laboratorium. I det förra odlar man fram
de kvantiteter av mögel för penicillin och
strålsvamp för streptomycin som
jäsningsavdelningen behöver. I det senare sker kontroll av
tillverkningsprocesserna. All forskning sker fortfarande
i Stockholm.
Jäsningsbyggnaden är den största
produktionsenheten. I den finns mindre jästankar för de
första industriella odlingsstegen och stora
tankar för jäsningens slutsteg. De senare går
genom två våningar. I jäsningsbyggnaden finns
också apparatur för filtrering, förrådsbehållare
och den mycket speciella apparatutrustningen
för de första stegen av streptomycinreningen.
I reningsbyggnaden finns den komplicerade och
mycket dyrbara apparaturen för rening av
penicillin och streptomycin. Man arbetar här med
ett flertal organiska lösningsmedel, som är
mycket eldfarliga, och man har därför vidtagit
särskilda åtgärder för att minska brandrisken så
mycket som möjligt.
En logementsbyggnad innehåller
omklädningsrum och duschrum för personalen samt
vaktlokal.
En tankgård har byggts för central lagring av
de stora mängder eldfarliga lösningsmedel, syror
och andra flytande råvaror som behövs för
tillverkningen.
Fabrikens tyngsta avdelningar har placerats
kring en huvudkulvert för rörledningar (avlopp,
vatten, ånga, tryckluft m.m.) och elektriska
ledningar. Den utgår från reningsbyggnaden,
passerar vid sidan av jäsningsbyggnaden och
genom förrådsbyggnaden ner mot Mälaren.
Av planen framgår hur en utbygggnad av
fabriksenheterna kan ske. Laboratoriet kan ökas
genom att ett ännu inte inrett plan tas i bruk
och senare genom att det nedersta planet, som är
kontor, inreds till laboratorium. Den centrala
infarten, ångcentralen och tankgården är
placerade så att man — med bibehållande av en god
planlösning — kan uppföra nya byggnader lika
stora som de nuvarande på den del av området,
som ligger sydväst om den färdiga fabriken.
Anläggningen har en total golvyta på ca 10 000
m2 och en byggnadsvolym på ca 35 000 m3. Den
har kostat ungefär 10 Mkr. Antalet anställda vid
fabriken är ca 80. I anläggningen ingår
rörledningar i tekniska dimensioner av bl.a. gjutjärn,
rostfritt och syrafast stål, koppar, stengods,
plast och glas med en sammanlagd längd av mer
än 20 km. I rörledningssystemet ingår över 3 000
kranar och ventiler av olika slag.
Andras erfarenheter
Hårdlödning av molybden. Vid Battelle Institute,
Columbus, har man studerat högsmältande legeringars
förmåga att väta molybden, utarbetat metoder för
hårdlödning av denna metall och provat lödfogar i handelns
mo-lybdenplåt vid rumstemperatur och 980°C.
Man har härvid funnit att den bästa metoden är
induk-lionslödning i argonatmosfär. I allmänhet är lödfogarnas
hållfasthet liten vid rumstemperatur därför att
grundmetallen omkristalliserar och blir spröd. Av de prövade
16 loden med minst 980°C smältpunkt anses Haynes Alloy
25 bäst bland de kobolthaltiga och Inconel bäst bland de
koboltfria. Fogar med det förra hade 10 kp/mnr och med
det senare 13 kp/mm2 skjuvbrottgräns vid 980°C. SHI
Ammoniering av superfosfat. Införande av
neutraliserande ammoniak i superfosfat genom kemisk omsättning
började omkring 1935 när vattenfri ammoniak blev så
billig att den kunde utnyttjas som gödsel. I USA användes
1949 170 000 t ammoniak för detta ändamål, och över 1 Mt
tillgänglig fosforpentoxid användes till biandgödsel. I
denna infördes i genomsnitt 125 g ammoniak per kg
fosforpentoxid.
Den största mängd neutraliserande ammoniak, som kan
reagera med vanligt superfosfat, är under gynnsamma
betingelser 480 g/kg P205, medan trippelsuperfosfat kan ta
upp 320 g/kg P205. I början ville tillverkarna inte införa mer
än 150 g ammoniak per kg fosforpentoxid därför att man
fruktade förlust av kväve och disponibel fosfor vid
ammo-nieringen och under slutproduktens lagring. Under senare
tid har efterfrågan på superfosfat med hög kvävehalt
emellertid vuxit och ammoniaken har blivit billigare
varför tillverkarna har drivit ammonieringen till allt högre
kvävehalter.
Den primära produkten vid ammoniering av monokal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
