Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 14 december 1954 - Andras erfarenheter - Fibrer av polyaminotriazoler, av SHl - Hur nässlan bränns, av SHl - Användning av organiska tennföreningar, av SHl - Lätt högtemperaturlegering, av SHl - Böcker - Automation, bd 1 & 2, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1102
TEKNISK TIDSKRIFT
ningsvärt lättfärgade. De har stor affinitet till sura
färgämnen och dispersionsfärger av den typ som används för
acetatsilke.
Man kan erhålla en fiberpolymer genom att i autoklav
upphetta en blandning av 100 delar sebacinsyra, 100
delar 60 %> vattenlösning av hydrazin och 0,8 delar acetamid
först till 210°C i 15 h och sedan till 270°C i 3 h varvid
trycket så småningom sänks till 35 kp/cm2. Acetamiden
begränsar polymerens kedjelängd genom reaktion med
hydrazidändgrupper. Polvmeren smälter vid 256—260°C
och kan smältspinnas till fibrer som efter kallsträckning
har goda mekaniska egenskaper (Chemical & Engineering
News 12 apr. 1954 s. 1470). SHl
Hur nässlan bränns. Nässlans brännhår är ihåliga och
fyllda med en vätska. I spetsen har de en liten blåsa som
vid kontakt bryts av längs en anvisning varigenom en
skarp spets, som tränger in i huden, bildas. Samtidigt
pressas vätskan ut genom att hårens mjuka, blåsliknande baser
trycks samman.
Man trodde först att giftet i vätskan är myrsyra, men
redan 1886 visades att denna uppfattning är ohållbar.
Senare fann man att histamin har samma effekt på huden
som brännhårens vätska. Då histamin finns i huden antog
man att brännhåren innehåller ett gift som frigör det, men
mekanismen har visat sig vara enklare.
Genom prov med preparat av levande glatt muskelvävnad
har man funnit att brännhårsvätskan innehåller betydande
mängd acetylkolin, histamin i en koncentration av 1 :500
—1 : 2 000 och ett tredje icke identifierat ämne som
orsakar kontraktion av glatta muskler.
Insprutning av acetylkolin i huden har ingen effekt, och
man vet inte alls vilken funktion det tredje okända ämnet
har, men nässelgiftets "brännverkan" kan åtminstone i
huvudsak förklaras genom närvaron av histamin och
acetylkolin. Det förra har visat sig ge hudrodnad redan i
hundradelen av dess koncentration i brännhårsvätskan,
men denna ger först en brännande känsla och sedan klåda,
känselreaktioner som inte framkallas av histamin men väl
av en blandning av detta och acetylkolin (W Feldberg
i British Sciense-News 3 h. 27 s. 75). SHl
Användning av organiska tennföreningar. Vid
undersökningar, utförda vid holländska, franska och brittiska
laboratorier, har man utarbetat metoder för framställning
av ett stort antal tidigare okända föreningar, innehållande
tenn bundet vid en, två, tre eller fyra kolatomer, och har
undersökt deras egenskaper. Härvid har man funnit bl.a.
en grupp med starka biologiska verkningar; inom denna
har man särskilt studerat ämnen som kan användas mot
mögel.
Vidare har man visat att organiska tennföreningar med
fördel kan införas i plaster. Särskilt välgörande är tillsats
av ca 2 °/o av en organisk tennförening till polyvinylklorid
vars stabilitet vid förhöjd temperatur härigenom ökas
väsentligt (jfr Tekn. T. 1952 s. 223). Ett annat lovande
användningsområde för dessa tennföreningar är som
stabilisator i klorkautschukfärg (Tekn. T. 1954 s. 17), särskilt
om denna används som skeppsbottenfärg eller för
bestryk-ning av simbassänger (Chemical & Engineering News
20 sept. 1954 s. 3772). SHl
Lätt högtemperaturlegering. En högtemperaturlegering,
kallad Thermenol, som väntas ersätta rostfritt stål i
reaktionsmotorers avgassystem har utarbetats vid US Naval
Ordnance Laboratory. Den innehåller ingen av de relativt
svårtillgängliga metallerna, kobolt, nickel och krom.
Legeringen uppges vara en modifikation av magnetmaterialet
Alfenol som består av 15 °/o aluminium och 84 °/o järn.
Genom att införa ca 5 °/o molybden har man fått ett
magnetiskt material med ett förvånande antal egenskaper.
Thermenol har hög elektrisk resistivitet, stort
korrosionsmotstånd, rimligt hög brottgräns, god duktilitet och
värmehärdighet. Dess viktförlust vid upphettning i luft till
1 300°C är liten. I allmänhet är stållegeringar med hög
alu-miniumhalt spröda, men Thermenol kan valsas till plåt.
På många områden kan den nya legeringen emellertid
inte konkurrera med för närvarande använda
högtempera-turlegeringar. Detta gäller särskilt för delar som utsätts
för mycket hög temperatur. Inconel har t.ex. då dubbelt så
stor livslängd som Thermenol vid samma temperatur. På
andra områden kan den senare inte konkurrera med titan
som är betydligt lättare. Legeringen har vidare
olägenheten att den måste kallvalsas, och dess bearbetbarhet är
sämre än flera vanliga ståls. Den bör emellertid kunna
tillverkas till lågt pris (Business Week 13 mars 1954 s. 84).
SHl
Böcker
Automation, bd 1: De tekniska framtidsutsikterna, bd 2:
De ekonomiska och sociala framtidsutsikterna. Studier och
debatt nr 2 och 3. Studieförbundet Näringsliv och
Samhälle, Stockholm 1954. 64 + 84 s., 13 + 5 fig. 5 + 5 kr.
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ordnade i maj
1954 en fyra dagars företagsledarkonferens i Tylösand
kring frågan om den helautomatiska produktionen sedd
ur tekniska, ekonomiska och sociala synpunkter under
mottot "Näringslivet planerar för framtiden".
Föreliggande häften innehåller föredragen, hela eller i referat, samt
utdrag ur diskussionerna från denna konferens.
Som en sammanfattande rubrik för konferensen
användes uttrycket Automation, en direkt försvenskning av ett
nypräglat amerikanskt uttryck som skall betyda en
till-lämpning i full industriell skala av huvudsakligen under
de senaste två decennierna framkommen teknik för
data-och materialbearbetning med användning av
självkontrol-lerande och självkorrigerande processer. I föreliggande
häften tas emellertid begreppet i en mycket mer vidsträckt
bemärkelse och får innefatta servo- och regleringsteknik,
automatisering, beräknings- och databehandlingsteknik,
informationsteknik, spelteori, operationsanalys och
kyber-netik.
I bd 1 om de tekniska framstegen ger Edy Velander en
kort översikt över sammanhangen mellan de olika frågor
som skall behandlas. Törd Wikland redogör för
automatteknikens grundelement och deras sammanbyggnad i olika
tillämpningar. Automation i praktiken behandlas av Bertil
Liljequist i fråga om biltillverkning, av Anders Thalme i
fråga om kontorsarbete och John Sallborg i fråga om
varudistribution. Harry Brynielsson lämnar en redogörelse
över atomenergins utnyttjande och roll i världens
energiförsörjning och framtidens industri och de tre nya
matematiska hjälpmedlen av betydelse bland annat för
framtida företagsledning, nämligen spelteori, operationsanalys
och kybernetik presenteras av Karl Olof Faxén, Sven A
Hansson resp. Göran Kjellberg.
Bd 2 inleds av Torsten Gårdlund som betraktar den nya
tekniken i samhällsperspektiv. Automationens verkan på
företag och marknader behandlas av en amerikansk
gästföreläsare, Corwin D Edwards. Lars-Erik Thunholm ger
synpunkter på företagens finansiering vid ökad
mekanisering och frågan om automation och arbetsmarknad
behandlas i ett referat från ett rundabordssamtal med
deltagare från SAF, TCO, LO och bildningsrörelserna.
Auto-matiseringens inverkan på människan upptas till
skärskådande av Erland Mindus och slutligen ger en norsk
gäst, Johan Vogts, en utblick över framtidsvisioner och
prognoser i diktning och samhällsvetenskap.
Dessa häften ger ej och är ej avsedda att ge en detaljerad
beskrivning av de nya tekniska hjälpmedlen för en ökad
produktion under minskad insats av mänsklig arbets- och
tankekraft. De ger emellertid för den icke på dessa
områden speciellt inriktade en nyttig och lättfattlig
sammanfattning av "den nva industrialiseringen" tillräcklig för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
