Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 21 december 1954 - Flygplansskrovs livslängd, av Fred Turner - Eldhastigheten för automatkanoner - Ett modernt bombflygplan har 100 elmotorer - 1 tekniker per 250 elektronrör - Nya metoder - Våt siktning, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1954
1111
dag för kabinöverbyggnader av akrylglas till
moderna höghastighetsflygplan som nu är på
prototypstadiet eller i början på serietillverkningen,
fig. 9.
Kurvorna är ej representativa för de bästa nu
tillgängliga akrylglasen, hos vilka man har
lyckats höja mjukningstemperaturen mera än 10°C.
Då man tar hänsyn till att man flyger vid
över-ljudsfart endast ca 5 min i taget, och att värmen
på denna tid ej hinner att tränga mer än delvis
genom glaset, är det möjligt att använda
materialet ännu vid relativt höga machtal. Den tid är
dock troligtvis ej avlägsen, då bemannade
flygplan måste vara försedda med silikatglasrutor
som är temperaturbeständiga men tyvärr rätt
tunga.
Slutord
Tidigare i denna uppsats ställdes den något
spekulativa frågan om vilken relation som kan
föreligga emellan ett flygplansskrovs hållfasthet
och förekomsten av skador och bristningar i
tjänst. Teoretiskt kan dylika frågor besvaras med
sannolikhetskalkylens och statistikens hjälp. Den
erforderliga statistiken kan samlas, om berörda
parter kan bringas att inse dess värde. Inom
Svenska Nationalkommittén för Mekanik har
Specialsektionen för Belastningsstatistik nyligen
bildats för diskussion av dylika frågor.
Belastningsstatistiken är ej enbart av värde för
beräkning av utmattning utan även för bedömning av
den enstaka höga belastning som i undantagsfall
vållar statiskt brott eller permanenta
deformationer.
Det förefaller emellertid nödvändigt att man
utvecklar en särskild gren av matematiken för att
kunna förena de olika fördelningsfunktionerna.
Alla de primära begreppen i
erfarenhetsunderlaget för konstruktionerna med undantag av
säkerhetsfaktorn visar statistisk variation. Dessa
variationer kan utredas eller bedömas var för sig,
men en uppskattning av deras sammanlagda
inverkan på sannolikheten för brott i tjänst har
ännu ej företagits.
Eldhastigheten för automatkanoner i flygplan uppges
kunna fyrfaldigas genom en konstruktion med flera
roterande pipor, likt forna tiders kulsprutor. Nuvarande
kanoner ger per minut ca 1 200 skott, medan man med
roterande magasin får 1 800.
Ett modernt bombflygplan har 100 elmotorer, vilka
jämte belysning, strömförsörjning till elektronisk
utrustning m.m. drar ca 120 kW. Man övergår alltmer till enbart
växelström (Tekn. T. 1954 s. 1016).
1 tekniker per 250 elektronrör behövs för underhåll
av flygburen elektronikutrustning i USA. För varje rör
behövs 9 reservrör i olika stadier av underhållsprocessen.
Utrustningen kostar i underhåll per år två gånger
anskaffningspriset och för hela livslängden 10—12 gånger
anskaffningspriset.
Nya metoder
Våt siktning. Bestämning av mycket finkorniga
materials kornfördelning genom siktning är ett besvärligt och
även tidsödande förfarande. De analysresultat man kan få
för ett och samma material varierar ofta vid upprepade
prov och för olika analytiker.
En mekanisk siktanordning med vattenbesprutning, fig. 1,
synes i huvudsak eliminera de faktorer som ger spridning
i resultaten, samtidigt som den för siktningen erforderliga
tiden reduceras.
Maskinen består av en roterande skiva, på vilken en
stan-dardsikt placeras. Vatten sprutas genom ett tillplattat
duschmunstycke över den roterande sikten på något mer
än dess halva diameter. Rotationshastigheten regleras in
på ca 20 r/m och siktningstiden är för de flesta material
15 min. Vattenströmmen regleras in på vanligen 4 1/min.
Vid jämförande prov med handsiktning och mekanisk
våtsiktning på US Standard Sieve nr 325 (44 ji maskvidd)
på ett vattenolösligt pigment erhölls följande värden på
siktningsåterstoden i %>:
Analytiker Mekanisk våtsiktning Analytiker Handsiktning
10,36
3 10,71
10,18
medeltal 10,42
10,62
4 10,22
9,80
medeltal 10,21
12,15
5 13,91
13,90
medeltal 13,32
6 13,90
7 12,10
8 15,70
9,93
9 7,68
medeltal 8,81
10 10,58
11,94
medeltal 11,26
Såsom tabellen visar är den mekaniska våtsiktningen
avsevärt noggrannare än handsiktningen. Dessutom är den
tidsbesparande. Givetvis kan den endast användas för
vattenolösliga material (J J Kobliska & H J Rodenberger
i ASTM Bulletin sept. 1954 s. 46). Wll
Fig. 1. Mekanisk siktapparat med vattendusch; A
standard-sikt, B roterande skiva, C reglermotstånd, D
uppsamlingskärl för vatten, E vattenavlopp, F kvicksilver manometer,
G duschmunstycke.
11.47
12,00
1 12,07
12,00
12,28
medeltal 11,90
11.48
11,70
12,02
2 11,72
12,20
11,96
medeltal 11,85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
