- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
1119

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 21 december 1954 - Nybyggen - Räddningskryssaren »Hjälparen», av Sten Ekholm - Oljelagring i gammalt dagbrott, av L-H Larson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1954

1119

Fig. 4. "Hjälparen" under
full-fartsprov.

påfrestningar som en eventuell besättning skulle ha blivit
utsatt för i det förliga utrymmet under däck skulle bli
så stora, att det nära nog skulle bli livsfarligt att vistas
där vid kraftig sjögång.
Man frångick därför det skarpa slaget i förskeppet och
ritade ett mycket skarpt och djupt förskepp, som
kombinerades med ett flatare akterskepp. Ett skrov av denna
typ provades 1952 i KTH-rännan och befanns äga relativt
goda fartegenskaper. Dess sjöegenskaper bedömdes som
mycket goda. Detta skrov utvecklades sedan ytterligare,
och inalles fem modeller av liknande typ provades, innan
linjerna slutgiltigt fastställdes (fig. 1). Bygget sattes i gång
i början av 1954.
Båten har följande huvuddata:

längd överallt .......................... 17,82 m

längd i KVL ............................ 16,20 m

bredd på spant ........................ 4,80 m

deplacement ......................... ca 25 t

djupgående .......................... ca 1,75 m

huvudmotor ............................ 1 000 hk

fart ..................................... 19 knop

Fartyget är indelat långskepps i fem vattentäta rum och
i maskinrummet är två långskeppsskott, vilka bildar
lufttankar, insatta ca 1 m från bordläggningen. Under
förrummet och akterrummet finns vattentäta rum.

Skrovet är helsvetsat med bordläggning, spant, däck och
balkar av stål. För att hålla vikten nere har man utfört
inredningsskott, durkar, däckshus och kappar i
lättmetall.

Inredningen under däck är från fören räknat: förpik
som förråd, förrum med sittbänkar och bord samt pentry,
rum för radiotelefon och radarinstrument med uppgång
till styrhytten, som bl.a. har elektriskt uppvärmda fönster.
Styrplats utomhus är anordnad akter om styrhytten. I
anslutning till styrhytten finns ett tvätt- och förbandsrum
med WC.

Akter därom, med nedgång från styrhytten, ligger
maskinrummet. Huvudmotorn är en Mercedes-Benz
överladdad dieselmotor med 12 cylindrar, som vid 1 500 r/m ger
1 000 hk. Propellern drivs via en reduktionsväxel 1 :2 och
ett hydrauliskt manövrerat backslag. Som
reservpropeller-motor är insatt en fyrcylindrig Scania Vabis dieselmotor
om 70 hk vid 1 800 r/m, vilken ger båten en fart av ca
6 knop. Denna motor driver en propeller med vridbara
blad och är placerad under och framför huvudmotorn. Vid
gång med huvudmotorn ställs den mindre propellerns
blad i långskeppsriktningen för att de skall göra minsta
möjliga motstånd (fig. 2). Detta är veterligt det enda
hittills utförda exemplaret av detta tvåpropellerarrangemang.
Elektrisk ström erhålls från två 24 V generatorer och ett
ackumulatorbatteri på 500 Ah.

Vid modellproven framkom att motståndet ökade relativt
kraftigt, då deplacementet ökades över 25 t. Man har
därför sökt hålla vikterna nere genom ett lätt och starkt
byggnadssätt. Fartygets deplacement är obetydligt över 25 t.

Fig. 2. Det
originella [-propellerarrangemanget-]
{+propellerar-
rangemanget+}
med
hjälp-propeller för
om och
under huvudpropellern.

Fig. 3. Modell av "Hjälparen" provas vid KTH vid
korresponderande hastighet mot fullfartprovets i fig. 4.
Bog-sprutet uppträder på grund av kapillärkraften som en slöja.

Efter vad modellförsöken utvisade skulle farten bli 18,5
knop, vilket nära nog exakt överensstämmer med den
verkliga provtursfarten, fig. 3 och 4. Sten Ekholm

Oljelagring i gammalt dagbrott. Det första försöket i
USA att använda övergivna gruvor för oljelagring har
gjorts i Pennsylvanien (jfr Tekn. T. 1954 s. 1000). Ett
övergivet dagbrott har iordningställts för lagring av
brännolja. Dagbrottet har en yta av 5 200 m2 och rymmer
160 000 ms olja. Oljan tillförs anläggningen från en
närbelägen, existerande 150 mm rörledning. Beräknad största
tillförselhastighet är 950 m3/dygn, medan största
tömningshastighet beräknas till 1 270 ms/dygn.
Anläggningskostnaden uppgår till 2,6 Mkr.

Dagbrottet täcks med ett rörligt tak, bestående av 250
sektioner av stålkonstruktion med en vikt av nära 3 t var,
vilka flyter på oljan. Tätningen mot bergväggen sker med
en 90 cm överskjutande hylla. Oljan befinner sig minst
6 m under grundvattennivån, varför den ej kan tränga ut.
När olja tillförs lagringsanläggningen pumpas vatten ut
från bottnen och lagras i ett annat dagbrott. Bortpump-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/1137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free