Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 28 december 1954 - Ljudisolering hos fönster och glaspartier, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1132
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Isoleringskurvor för fönster; X med två, O med tre
glas; glastjocklek 3 mm; fönstren har samma totalavstånd
130 mm mellan yttersta glasen.
tionsmaterial samt karmkonstruktion och
glasinfästning.
För fönster med två glas gäller att tunna glas
fordrar stort luftmellanrum, men tjocka något
mindre avstånd för att dubbelkonstruktionen
skall ge väsentligt högre isolering än enkelväggen
av samma vikt. På grund av att tjocka glas har
stor styvhet, vilket innebär en
isoleringsminskning på grund av koincidenseffekten, är dock
alternativet tunna glas på stort avstånd ofta att
föredra.
Undersökningarna fig. 5, tabell 2, 3, 4 och 5, på
olika glastjocklekar och glasavstånd visar att
man behöver stor glastjocklek eller stort avstånd
för att man skall nå samma isolering (35 dB)
som hos en enkel plattvägg. Vid två 2 mm tjocka
glas behöver man ett avstånd över 200 mm, vid
två 3 mm tjocka glas 110 mm och vid två 4 mm
tjocka glas ca 90 mm.
Vid små glasavstånd — under 50 mm — nås
ingen väsentlig isoleringsökning jämfört med
fönster med enkelt glas. Man ser t.ex. att två 2
mm glas på 50 mm avstånd ger ungefär samma
isolering som ett 6 mm glas. Ett
perspektivfönster har ofta två 2 mm glas på 32 mm avstånd
och ger isolering 27 dB dvs. lika stor
isolering som ett enkelglas 4 mm tjockt. Högre
ljudisolering hos ett sådant fönster kan nås genom
tjockare glas eller större avstånd. Härvid bör
avståndet helst väljas så stort att gränsfrekvensen
högst uppgår till 100 p/s dvs. för 2, 3 och 4 mm
tjocklek 148, 98 resp. 73 mm mellanrum.
Glasavstånd och glastjocklek är de faktorer, som
i stort bestämmer ett fönsters isolering. Man ser
ofta andra förslag till åtgärder för att öka
isoleringen och det kan vara motiverat att med stöd
av utförda mätningar belysa betydelsen av dessa.
Tabell 5. Isolering vid fönster med två glas av olika tjocklek
[-Glastjocklekar-]
{+Glas- tjock- lekar+} mm [-Glasavstånd-] {+Glas- avstånd+} Medelisolering 100— 550— 100— 550 p/s 3 200 p/s 3 200 p/s dB dB dB Beräknad
gränsfrekvens p/s
2 + 4 32 22 35 28 262
2 + 4 50 23,5 36,5 30 148
2 + 6 50 26 38 32 140
2 enkelglas 20 30 25 —
6 enkelglas 26 30 28 —
Vanliga isoleringsåtgärder
Fönster med två eller tre glas
Ett fönster med tre glas av en viss total
tjocklek har högst 1 dB högre isolering än ett fönster
med två glas och samma tjocklek, fig. 5 och 6,
tabell 2, 3 och 4. Insättning av ett extra glas
mellan två befintliga, en mycket vanlig åtgärd,
medför alltså praktiskt taget ingen isoleringsökning.
I förekommande fall är det bättre att öka
avståndet mellan glasen eller övergå till tjockare glas
än att införa ett tredje glas.
Snedställning av glasen
Både vid 2- och 3-glas fönster föreslås ibland
en snedställning av ett glas. Det visar sig
emellertid, att en sådan åtgärd är relativt betydelselös;
endast i samband med absorptionsmaterial längs
kanterna kan man spåra en svag tendens till
högre isolering vid snedställning. Ökningen
överstiger aldrig 1 dB och åtgärden har därför
knappast någon praktisk betydelse.
Olika glastjocklek i fönster med två glas
Ett dubbelfönster t.ex. mellan två kontor ritas
ofta med olika glastjocklekar. Ur fysikalisk
synpunkt bildar glasen med luftmellanrummen
emellertid en kopplad kraftigt dämpad
svängningskrets med en gemensam resonansfrekvens
(= gränsfrekvensen f± i ekv. (3)). Ett skäl skulle
dock kunna tala för olika tjocklekar, nämligen
att koincidenseffekten kommer att verka inom
olika frekvensområden. Är glastjockleken
emellertid under 4 mm kan, som tidigare visats, detta
motiv ej åberopas eftersom "koincidensområdet"
kommer att ligga över det viktiga
frekvensområdet 100—3 200 p/s. Är glastjockleken över 4—6
mm kan olika tjocklekar vara rimliga av denna
anledning. Resultaten från mätningar på fönster
med 2 -f 4 mm resp. 2 + 6 mm glas visar inga
fördelar jämförd med fönster med lika
glastjocklekar, tabell 5.
Användning av absorption
Vid glaspartier har man av naturliga skäl
endast möjlighet att införa ljudabsorberande
material längs karmen. Vid undersökningen har
använts en veckad filtabsorbent av 15 mm tjocklek
längs kanterna. Isoleringsökning mellan 1 och 3
dB utöver de i fig. 5 visade har erhållits på detta
sätt. En sådan åtgärd kan alltså i viss mån vara
motiverad för kontorsväggar o.d.
Glasens infästning samt karmkonstruktion
Man skulle kanske vänta att montering av
glasen i gummilist i V-profil o.d. medför
isoleringsfördelar jämfört med styv montering i trälist
med eller utan kittning. Endast en svag
tendens till ökning har dock kunnat konstateras
efter en sådan åtgärd — förbättringen är mindre
än 1 dB. Vid avsevärt större glasavstånd än vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
