- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utnyttjas väderlekstjänsten effektivt?

Förste statsmeteorolog Olov Lönnqvist, Stockholm

Den svenska civila väderlekstjänsten utfärdar
flera gånger dagligen förutsägelserom väderleken
under de följande 24 timmarna, en gång per dygn
för 48 timmar och en gång i veckan, torsdag
kväll, för 72 timmar. Särskilt
24-timmarsprogno-serna, som av naturliga skäl uppvisar den största
träffprocenten, stämmer tämligen väl med det
väder som verkligen inträffar. Vid utfärdandet av
dessa prognoser är meteorologen många gånger
helt övertygad om att prognosen kommer att
stämma; andra gånger är situationen mera oviss,
och ibland kan två alternativ med helt olika
väderleksutveckling förefalla lika sannolika. Det
har emellertid visat sig svårt att i en allmän
prognos i radio eller i tidningspressen finna
former för att också ånge sannolikheten för
prognosen så som meteorologen uppfattar den. Detta
innebär tyvärr att meteorologens kunskap icke
kan helt utnyttjas. I flera fall skulle det vara
möjligt för företag av olika slag att genom direkt
kontakt med väderlekstjänsten få en mera
nyanserad bild av meteorologens uppfattning, särskilt
om meteorologen i förväg blivit väl insatt i
företagets speciella problem med dess begränsning
i regel till en viss bestämd trakt och till ett enda
eller några få väderlekselement.

Anta t.ex. att ett bärgningsbolag planerar
bärgning av ett havererat fartyg. För att företaget
skall lyckas får vindstyrkan icke överstiga 10
m/s. Anta vidare att den prognos som läses i
radio lyder "lätt till god bris", vilket innebär
en vindstyrka av högst 5 m/s. Denna prognos
har i det aktuella fallet utfärdats trots att
meteorologen är medveten om att det finns en viss
risk för en plötslig vindökning. Risken är
nämligen så liten att han icke kan omnämna den i
sin rapport, utan han avvaktar den vidare
utvecklingen för att i en senare rapport eventuellt
nämna risken. Bärgningsbolaget måste
emellertid dessförinnan ta ställning till sitt problem. På
grundval av radioprognosen skulle bolaget ha
börjat bärgningen, men efter direkt kontakt med
meteorologen och en diskussion av frågan
upp-skjutes bärgningsförsöket till en följande dag,
därför att förlusterna genom ett misslyckat
försök skulle vara stora i förhållande till den
kalkylerade vinsten.

I det tänkta fallet är vädret och prognosen
givetvis endast en faktor bland många när det gäller

551.509

att finna den förmånligaste lösningen ur såväl
ekonomisk synpunkt som säkerhetssynpunkt,
men det är en faktor som under många
betingelser kan vara utslagsgivande.

Väderlekstjänstens möjligheter

att ge specialprognoser

Med hänsyn till att landet torde förlora
betydande summor på att meteorologens kunskap för
närvarande icke utnyttjas på bästa sätt, skulle
det alltså kunna sägas vara meteorologernas
skyldighet att informera allmänheten om
väderlekstjänstens möjligheter att lämna
specialprognoser av skilda slag. Samtidigt är det naturligt
att man frågar sig om Meteorologiska Byrån vid
Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Institut utan vidare kan åta sig en utvidgad
prognosverksamhet av detta slag i den omfattning som
vore sakligt motiverad.

Väderlekstjänstens personal är avpassad för de
uppgifter av säkerhets- och allmän
upplysningskaraktär som främst åligger ett statligt
meteorologiskt institut, dvs. för att lämna prognoser för
sjöfart och flygtrafik samt de allmänna
förutsägelser som förmedlas av radio och press. Från
allmänhetens sida kan givetvis framställas
önskemål om ytterligare uppgifter om vädret, och
väderlekstjänsten får också en stor mängd
förfrågningar av detta slag, men då personalen icke
avpassats för dessa ändamål, kan sådana uppgifter,
t.ex. begärda per telefon, lämnas endast i
begränsad omfattning. Att med hjälp av allmänna
medel utsträcka servicen till företag och
institutioner längre än som sker torde knappast vara
rimligt. Det har i stället ansetts motiverat, att de
merkostnader som uppkommer i samband med
prognoser av mera speciell art betalas av
uppdragsgivarna.

Konsulterande meteorologer

I USA har frågan om speciella prognoser lösts
på så sätt att privat opererande meteorologer med
tillgång till det av den statliga väderlekstjänsten
samlade och bearbetade materialet säljer sina
tjänster till företagen eller att företagen har fast
anställda meteorologer. En fruktfirma erhåller
t.ex. fortlöpande uppgifter om
temperaturförhållandena över kontinenten och speciella prognoser
i detta avseende. Dessa uppgifter är av betydelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free