- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

Månadsprognoser

Förutsägelser för en månad utarbetas nu i USA
för stora delar av norra halvklotet.
Prognos-området täcker bland annat Sverige. Prognoserna
grundar sig framför allt på fördelningen av olika
luftmassor på norra halvklotet och på empiriska
lagar för dessa luftmassors förflyttning. Känner
man till luftmassornas framtida läge kan man
också ge vissa (klimatologiska) förutsägelser av
nederbörd och temperatur. Det förtjänar i detta
sammanhang understrykas att detta
prognosföretag, "Extended forecast section" vid Weather
Bureau i Washington, lika litet som våra "kloka
gubbar" kan förutsäga vädret för en bestämd dag
10 eller 30 dagar senare. Det är emellertid
möjligt att med viss framgång förutsäga huruvida
månaden i sin helhet kommer att bli varmare
eller kallare och torrare eller våtare än normalt.

För allmänheten torde dessa prognoser för
närvarande ha ringa värde även om de kan ha ett
visst kuriositetsintresse. Träffprocenten är låg,
och använd blott i enstaka fall är prognosen för
den vetenskapligt oskolade inte mycket att ta
hänsyn till. Annorlunda är förhållandet om man
regelbundet ställs inför samma problem och
beträffande detta är i stånd att göra vissa
statistiska kalkyler. Då kan prognoser med en
träffprocent av endast något över 50 % få ett
betydande ekonomiskt värde.

De amerikanska månadsprognoserna görs upp
av en ganska stor avdelning vid US Weather
Bureau och kräver en dyrbar teknisk apparat,
varför det av ekonomiska skäl är uteslutet att
för närvarande åstadkomma något liknande i
Sverige. Prognoserna offentliggörs i två former.
Dels får man en karta över den väntade
luftmassefördelningen med ovädrens mest sannolika
banor angivna, dels får man kartor över själva
väderlekens fördelning. De senare kartorna är
uppgjorda på grundval av den förra, men
synbarligen utan att bygga på någon mera ingående
studie av de speciella väderleksförhållandena i
Sverige, som betingas av landets läge öster om
de skandiska bergen och väster om Östersjön och
Bottniska viken.

Man kunde därför tänka sig en svensk
prognostjänst byggd på de amerikanska
luftmassekartorna och innebärande en tolkning av dessa med
hänsyn till vårt lands läge. Huruvida detta är
utförbart beror i hög grad på hur många
intressenter det kan finnas och deras möjligheter att
med ekonomisk vinst utnyttja prognoser av
detta slag.

Institutet har även studerat möjligheterna för
en annan form av prognoser för en eller flera
månader. Det har nämligen visat sig att det
existerar en viss tendens till varaktighet av olika
väderlekstyper, en tendens som kan statistiskt
påvisas och som kan utnyttjas för prognoser,
visserligen icke regelbundet men dock i ett icke

Fig. 3. Resultatet av meteorologiska byråns
åskriskförut-sägelser för Kilforsen sommaren 1953. Staplarna visar
procentuella antalet fall då åska observerats inom testområdet
vid olika formulering av prognosen.

obetydligt antal fall. Vad temperaturen beträffar
har man t.ex. funnit att en månad som är mycket
varmare än normalt har en tendens att under
vissa årstider oftast följas av en månad som är
varmare än normalt. Värdet av ett sådant faktum
kanske förefaller obetydligt för de flesta, men
torde i själva verket kunna vara betydande.
Denna klimatologiska kunskap är dock för
närvarande helt outnyttjad.

En helt annan form av rådgivande verksamhet
som väderlekstjänsten skulle kunna bedriva är
att tillhandahålla uppgifter om vädret på olika
orter inom och utom landet för
turistorganisationer och transportföretag. Klimatologiska
utredningar av speciell art, t.ex. för större
byggnadsföretag, är också möjliga nu i större
utsträckning än tidigare, då en stor del av det
svenska observationsmaterialet numera
föreligger på hålkort.

Slutord

Det är säkerligen omöjligt för Sveriges
Meteorologiska och Hydrologiska Institut att på en gång
åta sig alla de prognosuppgifter och andra
arbetsuppgifter varmed meteorologerna själva tror
sig i stånd att göra en värdefull insats. En
verksamhet av denna art bör få växa fram successivt.
Grundvalen för verksamheten bör därvid vara ett
allmänt förtroende för väderlekstjänsten. Det
krävs bl.a. att meteorologerna lär känna
kundernas speciella problem. Detta är ofta inte så lätt,
och det kan behövas flera ingående samtal innan
kunden vet vad han verkligen vill ha och kan
få, och meteorologen vad han skall söka ge.
Vidare är antalet meteorologer litet, och det går
inte fort att få fram tränade fackmän. Men det
kan knappast råda något tvivel om att man i
framtiden inte bara bör inrikta sig på att bättre
lära känna atmosfärens lagar utan också måste
försöka att bättre utnyttja de kunskaper om
vädret man faktiskt redan har.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free