- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 januari 1955

5

Engelska produktivitetsstudier

i USA

Civilingenjör Ingvar Bodin, Göteborg

338.912.3(41)
658.5(41)

Det 1948 bildade engelsk-amerikanska produktivitetsrådet,
som består av representanter för arbetstagare och
arbetsgivare i England och USA, har till uppgift att utveckla det
ekonomiska framåtskridandet i de båda länderna genom
fritt utbyte av kunskaper inom industriell organisation,
metodik och teknik. Rådets huvuduppgift har blivit att
hjälpa den brittiska industrin till ökad produktivitet.

För att snabbt kunna insamla erfarenheter i USA har
man från engelsk sida sänt ett antal studiegrupper. Före
april 1951 hade mer än 25 sådana grupper besökt USA,
och därefter har ytterligare ett antal grupper studerat
industri och även andra delar av USA:s näringsliv.

Studiegruppernas sammansättning och arbete

Studiegrupperna sammansättes av representanter från alla
delar av företagen, företagschefer, ekonomer, produktions-,
tekniker, förmän, fackföreningsrepresentanter osv.
Härigenom har grupperna kunnat anlägga rikt varierande
synpunkter på de många företag som besökts inom praktiskt
taget alla branscher av USA:s industri. De har
uppenbarligen genom sina välplanerade studiebesök fått möjligheter
att betrakta den egna industrin från helt nya synvinklar.

Det är påfallande, hur öppet de amerikanska
industrimännen visat sina anläggningar för besökarna. En av de
besökta amerikanska industricheferna uttryckte sin
inställning till det ömsesidiga utbytet av idéer och
kunskaper på följande sätt: "Om ni har en dollar och jag en
dollar och vi byter, så har vi dock fortfarande bara en
dollar vardera. Men om ni har en idé och jag har en idé
och vi utbyter idéer, så har vi två idéer vardera."

Den amerikanska inställningen

Den positiva amerikanska inställningen till
produktivitetsbegreppet och aptiten att pröva nya idéer har gjort starkt
intryck på samtliga grupper. De flesta tillfrågade
industrimän i USA förklarade den höga amerikanska
produktiviteten genom att först hänvisa till "the American attitude".
Denna amerikanska livsstil innebär bl.a., att ett
intensivt och självklart intresse för produktivitet och
utveckling av nya idéer återfinnes hos så gott som alla anställda
i amerikansk industri.

Produktionen per arbetande individ mätt i
"internationella enheter" uppgick 1947 enligt Colin Clark till för
USA 2 566, Brittiska Samväldet 1 383, Belgien 791,
Frankrike 715 (1938) och Italien 354. Inom amerikanska
industriföretag kommer omsorgen om hög produktivitet i
första hand. En hög årsomsättning kommer i andra hand,
men en sådan anser man sig självklart få som en
biprodukt av en god produktivitet. Alternativet till hög
produktivitet kan vara svält, och detta betraktelsesätt har
uppenbarligen amerikanen i gemen accepterat.

I den amerikanska industrin arbetas det också energiskt
för att få denna produktivitetssyn accepterad av samtliga
anställda i företaget, inte endast intellektuellt utan
framför allt emotionell. Var och en skall känna spontant, att
han själva måste hålla en god arbetstakt — kollegernas
insats skall han inte snegla på. När sålunda den
amerikanske arbetaren arbetar, så arbetar han hårt.

Företagsledningen — nyckelfunktionen

Alla de engelska produktivitetsgruppernas rapporter
understryker de amerikanska företagsledningarnas goda
kvalitet. En av förutsättningarna för denna goda kvalitet an-

ges vara, att den administrativa utbildningen i USA är av
hög klass. Genom att man bl.a. använder sig av ypperliga
lärarkrafter som delvis fortfarande är aktivt verksamma
inom moderna företag, anknyts utbildningen till de
senaste metoderna och rönen i näringslivet. Påläggskalvarna
i industrin har dessutom goda tillväxtbetingelser i de
amerikanska företagens praxis att systematiskt utveckla sina
tjänstemän i allt högre och svårare befattningar. För att
de blivande företagsledarna skall få så mångsidiga
kunskaper som möjligt, får de ofta tillfälligt byta sysslor inom
företaget. Därigenom vinner man också nya, friska sätt
att se på firmans olika problem.

Befordran tycks i högre grad bero av kunskaper och
duglighet inom industrin i USA, än i den europeiska industrin.
Man hämtar gärna sin ledande personal från andra
branscher och uppnår därigenom en livlig omsättning av idéer
inom näringslivet. Kunskaper i företagsledning kan, i
motsats till tekniska specialkunskaper, tillämpas i alla företag,
oberoende av bransch. Det anses i USA väsentligt att
företagscheferna har förmågan att samarbeta och att få sina
medhjälpare att samarbeta i stället för att de t.ex.
fortsätter att syssla med sitt gamla specialgebit, även sedan
de befordrats till företagschefer. Modern företagsledning
kräver en man som helt ägnar sig åt dess teknik.

Att välja industriledare utan att noga ha övervägt hans
lämplighet och förutsättningar är dålig ekonomi. Man
granskar i detalj hans arbetsresultat och hans utveckling
i olika anställningar, hans familjebakgrund samt den
"drivkraft" som gör att han över huvud taget utvecklar
stor energi i arbetet. Detta "motiv för arbete" anses
numera ge de värdefullaste uppgifterna om vederbörandes
möjligheter att ta på sig ledarens ansvar.

Utveckling och tillväxt nödvändig

De amerikanska industrimännens friska idéer och aptit
på att pröva nyheter har naturligtvis observerats av de
engelska studiegrupperna. För att ett företag inte skall bli
efter i utvecklingen anses det i USA nödvändigt, att
företagsledningen är starkt intresserad av att pröva nya
uppslag. Man väntar inte på omdömen från andra utan prövar
själv. Den förlust man gör inom industrierna genom att
inte minska sina kostnader är direkt mätbar, men den
förlust man åsamkas genom att inte utveckla nya metoder
och produkter kan däremot inte mätas. Den industriella
eller merkantila traditionen har i USA föga värde — den
överges tveklöst, om utvecklingen så motiverar.

Företagsledningarna i USA har till uppgift att förutse
och besluta om den framtida verksamheten inom
företaget snarare än att fortsätta denna som tidigare. Man
anser det inte vara någon naturlag, att levnadsstandarden
skall öka kontinuerligt. Det krävs tvärtom ett aktivt och
effektivt näringsliv för detta, och följaktligen vilar
ansvaret i sista hand på företagsledningarna. Det finns ett
nära samband mellan produktivitet och
företagsledarskick-lighet, och det finns ingen ersättning för god
företagsledning.

Stort intresse för organisationsfrågor

Kärnpunkten i organisationsproblemet inom ett företag
är att man bringar signalerna från den centraliserade
företagsledningen i överensstämmelse med det lokala ansvaret
— och framför allt med det lokala initiativet. Utan detta
lokala initiativ kan inte företaget arbeta effektivt. Ett
intensivt intresse ägnas i USA också åt dessa de klara
organisationslinjernas problem. Man anser det väsentligt, att
de fundamentala arbetsprinciperna i företaget verkligen
klarlägges i detalj och slås fast i organisationsscheman.
Vid ett industriföretag förekom det t.o.m. att varje
anställd med vissa mellanrum gavs en muntlig redogörelse
för sitt ansvar och sina befogenheter. Därefter fick
vederbörande själv repetera redogörelsen, för att visa att han
uppfattat den rätt.

En tydlig tendens på organisationsområdet pekar mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free