- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

TEKNISK TIDSKRIFT

ökad fördelning av ansvar. Man anser, att ju mera
ansvaret kan fördelas, desto mera kan man undvara sådana
stabsfunktionärer som i realiteten har till uppgift att
kontrollera andras arbete. Stabsavdelningar och andra
"improduktiva" kontorsavdelningar anses i USA emellertid i
och för sig vara lika viktiga delar av företaget som
produktionsavdelningarna.

Rekryteringen av tjänstemän till industriföretagen
planeras i detalj på lång sikt. Man gör t.ex. klart, vilka av
de egna tjänstemännen som skall utbildas och utvecklas i
nva tjänster, vilket antal som skall rekryteras utifrån osv.
Genom att i detalj reda ut och därefter klart definiera
vilka arbetsuppgifter som skall fullgöras i företaget, kan
man välja resp. utbilda rätt person för ett visst arbete, i
stället för att anpassa en arbetsuppgift åt vederbörande.

Ekonomiavdelningar

Effektiviteten i USA-industrin förklaras enligt de engelska
besöksgrupperna till stor del genom det rikhaltiga och
snabbt serverade siffermaterial som redovisningen
producerar. Ett mycket stort antal detaljerade sifferuppgifter
över produktionsdata och ekonomiska data lämnas
regelbundet från redovisningen till olika instanser i företagen.
Förutsättningen för att dessa snabba och fullständiga
rapporter skall bli till verklig nytta, är att företagsledningen
har förmåga att dra nytta av redovisningsfakta. Förmågan
att konsumera siffror utvecklas medvetet i den
amerikanska utbildningen av företagsledare, och den anses
delvis utgöra ett mått på deras duglighet.

Ekonomiavdelningarna har i USA uppenbarligen en mera
framskjuten plats än i de engelska företagen. De betraktas
ingalunda som något nödvändigt ont i jämförelse med
produktions- eller försäljningsavdelningarna; tendensen
pekar snarare åt motsatt håll. Det är regel, att
ekonomichefen får anlägga synpunkter på alla viktigare frågor i
företaget. Goda kontakter mellan ekonomiavdelningen och
övriga avdelningar utvecklas medvetet, och man anser det
nödvändigt att produktions- och försäljningscheferna
spontant rådgör med ekonomichefen. Han å sin sida behöver
den kontakten.

Allmänt tycks i USA gälla, att den högre
ekonomipersonalen besitter utmärkta kunskaper om de tekniska
förhållandena i produktionen, tack vare att en medveten utbildning
i denna riktning bedrivs inom företagen. Förutom att
uppställa prognoser över den framtida utvecklingen i
företagen har redovisningen till uppgift att så snabbt som
möjligt lägga fram fakta från förflutna tidsperioder. Så
skall t.ex. produktionen per tidsenhet och kostnaderna för
denna produktion redovisas. Ofta lämnas dessa siffror
dagligen.

En snabb redovisning av produktions- och
kostnadssiffror anses vara av utomordentlig betydelse — en
redovisning som först långt i efterhand kan upplysa om
väsentliga data anses ha förlorat sitt värde som hjälpmedel när
det gäller att kontrollera kostnaderna.
Ekonomiavdelningens rapporter lämnas i USA inte enbart till
företagsledningen utan även till befälet långt ned i
linjeorganisationen. Passande sammandrag och förenklingar göres därvid,
om materialet t.ex. skall tillställas förmännen. Dessa
rapporter till linjebefälet anses ge den bästa garantin för
att intresset inom hela företaget blir inriktat på att
styckkostnaderna måste sänkas varje dag, varje vecka.

De av ekonomiavdelningen sammanställda finansiella
rapporterna är lika omfattande som de redovisade
produktions- och kostnadssiffrorna. Så t.ex. rapporteras
regelbundet till företagsledningen dispositionen av företagets
arbetande kapital, varumängderna i lager och förråd,
omsättningshastigheten på förrådsvarorna, den genomsnittliga
kredittiden, nettovinsten i procent av det arbetande
kapitalet osv. Speciellt noga uppmärksammas ändringar i
lager-och förrådsvolymer, eftersom i regel en betydande del av
företagens arbetande kapital är bundet på detta sätt. Den
rikliga tillgången på varor i USA gör det möjligt att om-

sätta förrådsartiklarna fyra till fem gånger per år, och det
anses angeläget att maximisiffror för inköp av alla
viktigare förrådsvaror finns fastställda.

Som en följd av det stora intresse som ägnas lager- och
förrådshållningen, görs ofta täta fysiska inventeringar; i
livsmedelsindustrin förekommer under högsäsongen t.o.m.
dagliga sådana.
Det "fasta" kapitalet betraktas i USA som mera
dynamiskt än i England. Att anskaffa en verktygsmaskin
innebär inte att man binder sig för att ha en viss
penningsumma fastlåst för lång tid framåt och därefter orubbligt
försöker hålla maskinen i drift, tills den måste kasseras
på grund av ålderdomssvaghet. Man hyser tvärtom inga
skrupler för att byta ut maskinen efter kort tid, om det
skulle visa sig att en bättre och effektivare har uppträtt
på marknaden. Den gamla slopas snabbt och utan saknad,
när den inte längre kan försvara sin position.
Igångkör-ningen av en ny maskin förbereds som regel i detplj, så
att maskinen snabbt kan ge full produktion. Därefter körs
den med högsta möjliga utnyttjningsgrad för att det
investerade kapitalet skall ge bästa möjliga avkastning.

Utbildning och träning i produktionen
Inom amerikansk industri anses utbildning och träning
vara angelägenheter som angår alla i företaget, från
styrelsens ordförande till arbetsledarna, och dessa funktioner
anses höra till företagsledningens viktigaste instrument
för att upprätthålla en hög produktivitet.

Utbildning och träning bedriver man för att ge
fackkunskaper, psykologiska kunskaper m.m. åt arbetare,
förmän och andra tjänstemän. Varje linjefunktionär är
medansvarig för att det nödvändiga utbildningsarbetet bedrivs
inom hans avdelning. I gengäld är det utbildningsstabens
uppgift att kontinuerligt påvisa olika utbildningsbehov
inom företaget.

Förutom de direkta ämneskunskaperna bibringas eleven
också i ett särskilt undervisningsavsnitt den rätta
inställningen till sitt arbete. I ett tredje avsnitt undervisas varje
elev om de produktionsmål — produktionsmängd,
kvalitetsfordringar osv. — som han skall uppfylla. Ett
intressant resultat av en sådan "attitydutbildning" fick en
produktivitetsgrupp se vid ett besök i en radiofabrik. Där
hade man genom att utbilda varje anställd till
"kvalitetstänkande" så gott som helt kunnat eliminera
avsyningsavdelningarna, trots att personalomsättningen per år
uppgick till inte mindre än 80 °/o. Varje arbetare som visat sig
kunna uppfylla de för honom uppställda
kvalitetsfordringarna, fick en guldpläterad skylt att fästa på sin maskin.

Den metodik man använder vid utbildningen och
träningen är rikt varierad. Individuella studier, konferenser,
tillämpningsövningar, estradspel osv. används allt efter
lämplighet. T.o.m. den gamla metoden att utbilda en
arbetare genom att sätta in honom i produktionen bredvid
en äldre kollega användes även inom stora, avancerade
företag. Vid denna utbildning har man emellertid en god
hjälp i de prestationsnormaler, som i varje steg av elevens
utbildning har satts upp för honom. Gemensamt för alla
utbildningsmetoder gäller, att undervisningen baserar sig
på synnerligen detaljerade analyser av det arbete, som
vederbörande skall lära sig.

Sättet att utvälja elever, speciellt sådana som avses få
en mera omfattande utbildning, varierar också, men som
regel görs betydande ansträngningar för att man skall få
fram ett gott elevmaterial. Man använder sig av
intervjuer, prov m.m. som ofta tar sikte på att finna elever som
besitter värdefulla personliga egenskaper snarare än att
finna elever med god läxläsningsförmåga. Brist på
yrkeskunskaper kan, anser man, snabbt avhjälpas genom en
riktig utbildning. Brist på intelligens, framåtanda, balans
osv. kan däremot aldrig repareras.
Ett speciellt intresse ägnas förmansutbildningen.
Förmannen anses som det kanske viktigaste verktyget för att
uppnå och vidmakthålla hög produktivitet. Man betraktar det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free