- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 januari 1955

7

som självklart, att arbetsledaren accepterar uppfattningen,
att det verkliga måttet på hans praktiska effektivitet är
hans framgång i behandlingen av de människor han leder.
Det är förmannens uppgift att redan från första dagen
stimulera den nyanställda arbetaren till en god start i
den nya miljön och sedan hjälpa honom att utvecklas
gynnsamt under hela den fortsatta anställningen. Det
anses också som en av förmannens viktigaste egenskaper
att han själv intresserar sig för arbetarnas utbildning och
tar initiativ i utbildningsfrågor.

I en oljefabrik t.ex. hade förmännen i uppgift att själva
göra upp förslag till utbildningsprogram för varje anställd
arbetare, även för de nyanställda. Varje arbetsledare skulle
där kunna — och vilja — lämna förslag på lämpliga
arbetare, som hade förutsättningar att utvecklas vidare
genom utbildning. Dessa förslag arkiverades och följdes
sedan upp kontinuerligt inom företaget. För utbildning och
fortsatt utveckling av goda förmän är det amerikanska
systemet med detaljerade normaler för materialkostnader,
produktion, arbetstimmar osv. en utomordentlig hjälp.

Materialhantering

Lika väl som företagsledningen regelbundet infordrar
uppgifter över kostnaderna i olika produktionsprocesser,
bör den också infordra rapporter över transporttillståndet
inom företaget. Det är även ledningens angelägenhet att
starta kampanjer för att förbättra metoderna.
Transportproblemens storleksordning har ansetts motivera, att
företagen anställer speciellt utbildade
materialhanteringsingenjörer, som enbart ägnar sig åt metodstudier och
rationalisering av transporterna. Metod- och
rationaliseringsavdelningarna är naturligtvis dessutom kontinuerligt
inkopplade på transporternas rationalisering. Ingen del av
en varas förflyttning — i maskiner, på redskap, med
mänsklig kraft osv. — får vara tabu för
transportteknikerna. Ur materialhanteringsprogrammet i dess helhet har
sedan i vissa amerikanska industrier
mekaniseringsproblemet utbrutits. Att mekanisera tillverkningen har
ansetts så viktigt, at denna uppgift anförtrotts åt särskilda
mekaniseringsingenjörer.

Man säger, att materialhanteringen börjar med inköparen.
Det synes vara regel i USA, att industrins inköpare står i
livlig kontakt med företagens leverantörer för att de bästa
arrangemangen ur transport- och
materialhanteringssynpunkt redan från början skall vara vidtagna.
Inköpsavdelningen har också ofta hela ansvaret för att förrådslokalerna
utrustats och skötes på modernaste sätt.

Ett snabbt och effektivt produktflöde tillmätes i USA den
största betydelse. "Att hålla arbetet i rörelse" är en
huvudprincip i tillverkningen. Den gäller inte endast för
fullgoda detaljer under arbete utan också för vargar. En
felaktighet på en detalj t.ex. söker man omedelbart rätta till
genom att på nytt skicka in den i produktionen för
omarbetning. Härigenom kommer antalet mer eller mindre
färdiga vargar att hållas nere.

Produktiviteten i Storbritannien kan enligt en
uppskattning från vissa av de utsända studiegrupperna ökas med
15 »/o enbart genom att transporterna i produktionen
ordnas rationellt. Det förefaller sannolikt, att studiet av
materialhanteringsproblemen i framtiden kommer att få
samma betydelse för en rationell varuframställning som
tidigare massproduktionstekniken haft.

Reparations- och underhållstjänst

Produktiviteten inom industrin i USA beror till en
avsevärd del på den effektiva utnyttjningen av
produktionsmaskinerna. Reparationer görs mycket snabbt, och
maskinernas stopptider hålls till varje pris nere. Medan det t.ex.
i den engelska stålindustrin uppges vara vanligt att vissa
anläggningar står stilla för reparationer under 20 °/o av
arbetsåret, ligger motsvarande siffra i USA vid 3—4 °/o.

Reparationsavdelningarnas arbete planeras sorgfälligt och
för större reparationer uppgörs detaljerade tidsplaner. För

att reparations- och underhållsarbetet skall kunna
bedrivas så effektivt som möjligt, installeras också från början
en riklig mängd mekaniska hjälpmedel på utsatta platser
i företaget, och vid lokalplaneringen tar man hänsyn till de
krav som snabbreparationsarbetet ställer. Smörjningen
bedöms i många större företag vara av sådan vikt, att den
sköts av en fristående underavdelning inom
underhållsavdelningen. Korrekta smörjningsprogram anses som en
nödvändighet, och man övergår alltmer till mekanisk
smörjning.

En av de engelska grupperna ger uttryck åt åsikten, att
de amerikanska maskinernas driftsäkerhet beror inte
endast på en god underhållstjänst utan även på maskinernas
robusta och genomtänkta konstruktion.

Rikliga sifferdata i produktionen

De engelska produktivitetsgrupperna framhåller ofta den
starkt positiva inställning till redovisningens sifferdata
som de amerikanska produktionsavdelningarna visar. För
att kunna vidmakthålla en jämn och hög intensitet i
produktionen anser man det nödvändigt att ha tillgång till en
stor mängd kostnads- och produktionssiffror. Dessa
används flitigt av tillverkningsavdelningarna, dels för
jämförelser inom företaget, dels för jämförelser med andra
företag. Den omfattande interna produktionsstatistiken
kompletteras med officiella statistiksiffror som
sammanställs av myndigheter, industriorganisationer,
konsulterande byråer osv.

Utvecklingen av nya arbetsmetoder anses vara en viktig
faktor för att bibehålla och öka produktiviteten, och
därför fäster man alltmera vikt vid, att de ingenjörer som
anställs i produktionen har speciell utbildning i
rationaliseringsteknik. Högt kvalificerade stabsavdelningar
sysselsätts helt med uppgiften att förbättra
produktionsmetoderna, och inom dessa rationaliseringsavdelningar är man
välgörande fri från traditionella betraktelsesätt. Man har
t.ex. i ett fall för att uppnå snabb omställbarhet i en
produktion som håller på att utvecklas använt idén att ställa
upp verktygsmaskinerna löst i maskinsalen.

Det tidigare nämnda systemet med produktionsnormaler,
som förekommer överallt i produktionen, gör att den
amerikanske arbetaren som regel klart vet vilken insats
företaget väntar av honom. En av de företagschefer som
besöktes uttryckte sin inställning till normalerna på följande
sätt: "Jag tycker om att kunna tala om för en man hur
det går för honom — inte att fråga honom om det."

Kostnadsmedvetandet söker man med alla medel hålla
levande, bl.a. genom förmännen. I en gruva hade t.x.
förmännen i uppgift att regelbundet göra upp egna
kostnadsscheman. I fabrikerna skyltar man ofta med tavlor, på
vilka inköpta materialier, dessas pris samt årsinköpen
visas. För att understryka vikten av sparsamhet meddelas
dessutom regelbundet genom anslag vilka utgifter man
under den senaste räkenskapsperioden har haft för inköpt
material.

Standardisering

Den långt drivna standardiseringen i USA har framvuxit
efter ett utomordentligt målmedvetet arbete, kraftigt
pådrivet genom det andra världskrigets hårda krav. Det är
inte enbart inom konstruktionskontoren som man arbetat
med typförenkling och standardisering, utan man har även
bearbetat allmänheten för att få den att förstå fördelarna
härav. Ofta har den långt drivna standardiseringen
medfört en sådan specialisering, att en viss tillverkare kan
köpa alla i hans produkter ingående halvfabrikat från
underleverantörer, för att själv endast montera ihop dem
till färdiga produkter.

Standardiseringen tillåts emellertid inte resultera i
minskad produktivitet eller långsammare utvecklingstakt. Det
anses t.ex. principiellt oriktigt att standardisera
maskinparken i ett företag alltför långt, om man härigenom
riskerar att minska produktiviteten. Man avstår från att få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free