- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 januari 1955

21

Statistik och teknik

Fil. lic. Nils Blomqvist, Stockholm

De statistiska metoderna har, från att
huvudsakligen ha varit begränsade till komprimering
av på ett eller annat sätt erhållna mängder av
data, i allt högre grad kommit att inriktas på
frågan om hur lämpliga data skall anskaffas för
att man skall få den aktuella frågeställningen
belyst. Anledningen härtill har varit att man
sökt finna metoder för att reducera kravet på
det statistiska materialets omfattning och
därigenom spara tid och arbete. Man vill genom
precision kompensera vad man ger avkall på i fråga
om omfattning.

Modern statistisk analys

Den statistiska analysens möjligheter är i hög
grad beroende av det sätt på vilket det
statistiska underlaget framkommit. Analysen kan på
intet sätt kompensera vad som brustit i fråga om
undersökningens planering. Det är därför
naturligt att strävandena efter att med minsta möjliga
insats få fram önskad information i huvudsak
gått ut på att anskaffa data på ett sådant sätt
att den statistiska analysens möjligheter till
fullo kan utnyttjas. Vid de allra flesta
undersökningar, vare sig det handlar om rena
laboratorieförsök, försök ute i driften eller olika
former av stickprovstagning, måste man räkna med
förekomsten av variationer eller störningar som
minskar precisionen i slutresultaten.

Vid planeringen bör man tillse att dessa
störningar kommer in på ett sådant sätt att de kan
bemästras vid den statistiska analysen. De
störningar som från början är av slumpmässig natur
erbjuder inga problem, eftersom de vanligtvis
kan isoleras vid analysen. Med dem som är av
systematisk karaktär kan man i princip förfara
på två olika sätt. Man kan antingen överföra
deras inverkan på slumpen, vilket sker genom
lottningsförfaranden, eller bibehålla deras
systematiska karaktär.

I det förra fallet blir resultatet blott en ökning
av det experimentella felet, mot vilket
åtminstone inga statistiska invändningar kan resas. I
det andra fallet måste man noga tillse att de
störande effekterna kommer in på ett sådant sätt
att de kan särskiljas från de effeker, som under-

Föredrag vid STF:s informationskonferens om statistisk
kvalitetskontroll den 1 december 1954.

311 : 62
519.2 : 62

sökningen är avsedd att belysa, eftersom man
annars löper risken att ej få entydiga resultat.

Man kan urskilja flera viktiga konsekvenser av
en rationell försöksplanering:

Begreppet fel får en vidgad mening och täcker
nu inte längre enbart rena mätfel o.d. utan
innefattar även alla de slumpmässiga fel som
introduceras genom lottningsförfaranden. Om man
vet detta kan man stundom bespara sig
missräkningen att finna den verkliga precisionen i en
bestämning betydligt mindre än den kalkylerade.

Slutresultaten blir entydiga, eftersom de
systematiska störande faktorernas inverkan kan
elimineras, och man kan även siffermässigt ånge
deras noggrannhet, eftersom alla förekommande
fel är av slumpmässig natur.

Det statistiska materialets samlade resurser
kan utnyttjas för studium av varje särskild
aspekt av det ställda problemet. Detta för med
sig att man av ett enda välplanerat försök får
ut mycket mera än av en serie försök av totalt
samma omfattning, eller — annorlunda uttryckt
— man kan samtidigt studera många olika
faktorer utan att behöva tillgripa för stora försök.

Den yttersta konsekvensen blir — förutom den
uppenbara besparingen — att man kan
skräddarsy försöksplanen så att all resulterande
information kan användas till att belysa de
aktuella frågeställningarna. Denna möjlighet
inriktar uppmärksamheten på nödvändigheten av
att noggrant formulera problemställningarna,
innan man utför undersökningen. Detta bör
verka rationaliserande på hela betraktelsesättet.

Detta resonemang avser de statistiska
metodernas användning i det fall man själv kan
bestämma vilka data som skall anskaffas, övriga
användningar vid t.ex. studium av processer som
fabricerar data utanför ens egen kontroll och
vid prognoser baserade på
sannolikhetsöverväganden hör naturligtvis till bilden och bör
nämnas. Det anförda visar emellertid att det
statistiska tänkesättet intar en central ställning vid
all verksamhet som går ut på att skaffa
kvantitativ information om omvärlden. I många fall
har man visserligen så precisa bestämningar att
någon hänsyn ej behöver tas till eventuella
felkällor, men å andra sidan torde man ofta ha
flera felkällor än man i förstone kalkylerat med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free