- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1955 - Laddning av borrhål, av Carl Hugo Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Rörskarv för pneumatisk laddapparat.

stycke med tätslutande lock och fäste för en
10 m lång 1/4" tryckluftslang. På slangens mitt
sitter en ventil för reglering av lufttillförseln.
Luftintaget i slutstyckets lock är försett med en
3 mm strypfläns, som begränsar patronernas
hastighet till högst 10 m/s vid 7 ata.

För hopfogning av rören används en skarvhylsa
med två innerkonor i vilka rörändarnas
ytter-konor passar in och låses fast med gängade
rörhylsor (fig. 2). Den är utförd så att hopfogning
och isärtagning går snabbt och säkert. Det har
visat sig gå lätt att skruva av och på hylsorna
trots inträngning av borrmjöl därför att man
använt en gängprofil med stort fritt utrymme
mellan ytter- och innergänga. Det är emellertid
viktigt att alla gängor och koniska ytor hålls så
rena som möjligt under pågående laddning och
att alla skarvar tas isär och sköljs rena
omedelbart efter slutad användning. Om hopskarvade
rör får ligga längre tid kan det bli svårt att ta
isär dem.

Laddapparaten är avsedd för
sprängämnespatroner vars diameter är 1—2 mm mindre än
laddrörens inre diameter. Vid laddning anbringas
röret i borrhålet med mynningen nära hålets
botten. Dynamitpatroner skjuts in i röret genom
öppningen i slutstycket tills röret är fyllt eller
motståndet mot patronernas förskjutning blir
för stort. Vid vertikala nedåtriktade hål måste
man begränsa antalet så att de understa
patronerna icke stukas av de ovanpå ståendes vikt.
Då locket stängts och lufttrycket släpps på drar
luftströmmen med sig patronerna tills den
främsta kommit fram till munstycket. Den
bildar då en plugg i mynningen, trycket i röret sti-

Fig. 3. Glasrör med dynamitpatroner, upptill inpressade
med laddapparat, nedtill med laddkäpp.

ger och patronen pressas ut, varvid knivarna
skär upp pappershöljet med längsgående snitt.

Om man ger laddröret en långsam in- och
utåt-gående rörelse, trycks den utpressade patronen
eller delen av en patron ihop under den
inåt-gående rörelsen, så att sprängämnet fyller ut
borrhålet; under den utgående rörelsen pressas
nästa patron ut ur röret. Munstycket fungerar
därvid som en mekanisk likriktare som släpper
fram patronerna men hindrar dem att gå
tillbaka i röret. Experiment med glasrör (fig. 3)
visar att laddapparaten ger betydligt bättre
packning av sprängämnet än användning av
laddkäpp när mer än en patron i taget läggs i hålet.
Hittills har laddapparater för 22 och 25 mm
patrondiameter prövats. Rören för 22 mm
patroner har 23 mm inre och 25 mm yttre diameter
och skarvhylsorna har 28 mm yttre diameter.
För 25 mm patroner är motsvarande mått 26,
28 och 31 mm. Mynningsrör med munstycke,
skarv- och låshylsor är av mässing och
förlängningsrören av aluminiumlegering. Enligt
nuvarande standard är mynningsröret 3,3 m långt
och förlängningsrören 1,65 m, men rörlängderna
kan utföras enligt önskan.

Packningsgraden vid laddning
med deformerbara patroner

Mellan laddningskoncentration l i kg
sprängämne per m borrhålslängd, packningsgrad p i
kg sprängämne per dm3 borrhålsvolym,
borrhålets metervolym v i dm3/m, dvs. dess volym
per längdmeter, som är proportionell mot
borrhålets area, och borrets skärdiameter d i mm
gäller sambanden

l = pv; v — kjid2/4: 000 (1)

där k är en konstant som tillkommer därför att
hålarean är större än xd2/4. Vid mejselskär av
hårdmetall ligger k mellan 1,1 och 1,2. För att
borrhålen skall bli fullt utnyttjade måste
packningsgraden vid deras botten vara så stor som
möjligt, ty för en given håldiameter är denna
avgörande för den maximala försättningens
storlek7.

Käppladdning

Enligt mätningar av K. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen beror packningsgraden vid
normal käppladdning i hög grad på antalet patroner
som stoppas in i borrhålet på en gång.
Laddningskoncentrationen i kg/m beror dessutom
av avståndet från borrhållsmynningen h (fig. 4).
Om k i ekv. (1) sätts till 1,14 gäller i
genomsnitt för den använda borrserien

v = 1,43 (1 — 0,052 h) (2)

vilket ger p — 0,70 1/(1 — 0,052 h) (3)

Då hög packningsgrad eftersträvas skall endast
en patron åt gången föras in med laddkäppen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free