- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1955 - Laddning av borrhål, av Carl Hugo Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 januari 1955

27

Fig. 4.
Laddningskoncentrationen vid
käppladdning av 1, 2 eller 3
patroner i taget; o 21,5 mm och
+ 24,5 mm
patrondiameter; A och B löst
staplade 21,5 resp. 24,8 mm
patroner, C packningsgrad
1,47 kg/dm" (dynamitens
täthet i patronen).

I regel är packningsgraden vid käppladdning
alltför låg och motsvarar ingalunda en
ekonomiskt riktig utnyttjning av borrhålen. Enligt
Kallin8 laddas vid tunnelsprängning mellan 0,6 och
0,7 kg/m. Antar man att 15 % av
borrhålslängden vid ortgaveln är oladdad innehåller
borrhålens laddade del genomsnittligt 0,7—0,8 kg/m.

I regel packas dynamiten hårdare vid bottnen
än i pipan, men laddningskoncentrationen i
pipan torde minst motsvara löst staplade
patroner, vilket för 25 mm patroner är 0,70 kg/m.
Det är därför sannolikt att den i genomsnitt är
mindre än 1 kg/m även vid bottnen. Att
borrhålsvolymen utnyttjas dåligt framgår också av
Janelids siffror från gruvorna9 med
genomsnittsvärden av 0,5—0,6 kg/m i borrhålets laddade del.

Pneumatiska laddapparaten

Vid användning av den pneumatiska
laddapparaten kan dynamitens täthet t.o.m. bli
större i borrhålet än i patronerna. Täthetsökningen
beror på att dynamiten komprimeras av
lufttrycket i laddröret och icke kan utvidga sig fritt
efter utpressningen i borrhålet. En försöksserie

Fig. 5. Packningsgrad vid
käppladdning av olika
antal patroner åt gången; o
21,5 mm och + 24,8 mm
patrondiameter; A och B
löst staplade 21,5 resp.
24,8 mm patroner vid 6 m
håldjup, C patronernas
volymvikt.

vid vilken 22 mm LFB-patroner med tätheten
1,47 kg/dm3 packades i rör av papp med
noggrant känd area gav t.ex. följande resultat:

[-Temperatur-]

{+Tem- pera- tur+} °C [-Rör-diameter-] {+Rör- dia- meter+} mm [-Laddningskoncentration-] {+Laddnings- koncentration+} Packningsgrad
utan knivar kg/m med knivar kg/m utan knivar kg/dm3 med knivar kg/dm3
5 35 1,23 1,40 1,28 ± 0,02 1,46 ± 0,02
15 28 0,87 0,96 1,42 1,56
15 35 1,41 1,44 1,47 1,50
15 40 1,66 1,82 1,32 1,44

Praktiska laddningsförsök i borrhål i berg visar
också att packningsgraden blir hög och tämligen
oberoende av håldjupet. Vid Väg- och
Vattenbyggnadsverkets arbetsplats vid Fogdö mättes
laddningshöjden av 1,5 kg LFB-dynamit som
laddades i bottnen av 5—7 m djupa nedåtriktade
borrhål för vilka d = 39 (1 — 0,025 h) mm.
Därvid erhölls 1,46 kg/m som medelvärde för
34 borrhål. Insätts liksom förut k = 1,14
motsvarar detta en packningsgrad av 1,42 kg/dm3.

Vid Verkets arbetsplats i Töcksfors har
laddapparaten använts för laddning av 12 m djupa
nedåtriktade borrhål. Från 4,8 m djup var de
slagna med konstant diameter ner till bottnen
med 35 mm borrskär och skarvade stänger. Hålen
laddades med 22 mm patroner av LFB-dynamit
(84 g). En uppmätning av
laddningskoncentrationen i några borrhål gav följande resultat:

Hål nr Antal patroner LFB kg Stighöjd m [-Laddningskoncentration-] {+Laddnings- koncentration+} kg/m
1 118 9,8 6,63 1,48
2 121 10,2 7,57 1,35
3 79 6,6 5,30 1,24
4 120 10,1 6,87 1,47
5 89 7,5 5,34 1,40

De låga värdena torde bero på att laddröret
dragits upp för fort. Antas att ekv. (1) gäller också
i detta fall med k = 1,14, motsvarar det högsta
värdet 1,48 kg/m en packningsgrad av 1,35
kg/dm3.

Vid Malmberget har den pneumatiska
laddapparaten möjliggjort höjning av
laddningskoncentrationen i de diamantborrade långhålen från
1,0 kg/m (långa patroner) till 1,4 kg/m, vilket
torde motsvara en packningsgrad av 1,3—1,4
kg/dm3.

Den pneumatiska laddapparatens användning

Den pneumatiska laddapparaten har med gott
resultat använts vid laddning av vanliga
borrhål med 4—12 m djup, långhål med upp till
40 m djup, dels diamantborrade, dels slagna med
hårdmetallskär och skarvstänger, borrhål under
vatten och borrhål med inre vattentryck.

En förutsättning för att laddapparaten skall
fungera tillfredsställande för vanliga borrhål är

Patroner per gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free