- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 10.
Borrningskostnad i kr/m’ sprängt
berg vid olika
packningsgrad och
håldiameter.

hål. Övergången till borrhål med större
bottendiameter än de som nu är standard i Sverige
underlättas genom införandet av borrvagnar
med maskinmatning och genom borrning med
grövre borrstål och skarvstänger. Samtidigt
vinner man att den ekonomiska pallhöjden blir
större.

I vissa fall kan antalet borrhål icke minskas
genom övergång till större borrhålsdiameter
eller ökning av packningsgraden, t.ex. vid
drivning av orter och tunnlar med liten area eller
språngning av malmgångar med liten tjocklek.
Den optimala borrhålsdiametern bestämmes då
av maximala försättningen enligt fig. 9, och
denna diameter utgör ett övre gränsvärde i fig. 10.
I så fall kan det rent av vara fördelaktigt att
minska håldiametern.

I regel bör laddapparaten användas endast för
bottenladdningen vilken packas så bra som
möjligt. Om borrhålets bottendiameter är 35—40
mm går det lätt att ladda 25 mm patroner med
den pneumatiska laddapparaten och slitaget på
apparaten blir då litet, åtminstone vid
nedåt-riktade borrhål. Enligt ett meddelande visade en
laddapparat, som använts för laddning av 12 m
hål, slagna med 40 mm borrkrona och
skarvstänger, icke några större tecken till nötning
efter laddning och språngning av omkring 10 000
m3 berg.

Vid flerradssalvor med konstant försättning
och hålavstånd matar man helt enkelt med
laddapparaten ner det för berglossningen vid bottnen
beräknade antalet patroner i alla borrhålen
oavsett dessas djup. Ovanpå bottenladdningen
staplas löst på varandra så många 22, 25 eller 30 mm
patroner, som behövs för att laddningen skall
nå upp till den önskade nivån i pipan. Vilken
patrondimension som väljs beror på borrhålets
diameter, önskad sönderslagning och tillåten
kastning.

Litteratur

I. Blästers Handbook. Du Pont de Nemours Co., Wilmington 1952.

2. Tolliiagen, N: Långhålsbrytning i Malmberget. Tekn. T. 84
(1954) s. 331—336.

3. Hjortzberg-Nordlund, B: Långhål vid bergbrytning. Jernk.
Ann. 138 (1954) s. 423—451.

4. Gleich, W: Die Anwendung des Südhoffschen Ladeverfahrens.
Steine u. Erden 63 (t953) s. 41.

5. Berthmann, A & Kaufer, H: über das Auftreten von
Delonationen beim Au[prall von Sprengpatronen. Nobelhefte 19 (1953) s. 105
—111. Untersuchung der Vorgånge beim Einblasen von
Sprengstoff-patronen in Bohrlöcher. Nobelhefte 20 (1954) s. 61—69.

6. Johansson, C H: Laddnings- och tändningsproblem vid
bergsprängning. Tekn. T. 81 (1951) s. 1061—1063.

7. Langefors, U: Laddningsberäkning vid pallsprängning. Tekn.
Medd. nr 1. Nitroglycerin AB, Gyttorp 1953. Nya metoder för
laddningsberäkning. Medd. FKO Nr 14. IVA, Stockholm 1953.

8. Kallin, ä: Planering av tunnelsprångningsarbeten vid våg- och
vattenbyggnad. Handbok i bergsprängningsteknik 8: 01. AB Atlas
Diesel och Sandvikens Jernverks AB, Stockholm 1952.

9. Janelid, I: Drilling practice in Sivedish Mining. Min. Engng
juni 1954. Svenskt utvecklingsarbete för borrning och sprängning.
Föredrag vid NIM 4 Helsingfors 1951.

10. Wallin, S: Beräkning av arbetstid för borrning och
språngning. Handbok i bergsprängningsteknik 6: 04. AB Atlas Diesel och
Sandvikens Jernverks AB, Stockholm 1952.

II. Johansson, C H: Detonikforskning inom
bergsprångningstek-niken. Föredrag vid NIM 4 Helsingfors 1951.

12. Johansson, C II & Ljungberg, S: Undersökning av betingelserna
för initiering genom friktion. Bapp. från Nitroglycerin AB:s
detonik-laboratorium 1952.

13. Persson, A: Initiering av dynamit genom friktion vid stort
tryck mellan metall och granit. Rapp. från Nitroglycerin AB:s
de-toniklaboratorium 1954.

14. Lundborg, N: Dragkraften i laddrör då 1—3 man rycker i
röret. Rapp. från Nitroglycerin AB:s detoniklaboratorium 1953.

15. Johansson, C H: Kortintervalltändning vid bergrumssprängning.
Sprängning av bergrum. Medd. FKO Nr 14 1953.

16. Janelid, I: Pallbrytning i svenska kalkstensbrott. Handbok i
bergsprängningsteknik. Stockholm 1952.

17. Aiirenfelt, F: Om kortintervallsprångning vid Väg- och
Vattenbyggnadsverket. Medd. Jernk. tekn. Råd s. 427 nr 178 G.

Andras erfarenheter

Rryggbildning i plaster. I många fall önskar man plast
i form av en viskös vätska som kan hällas, gjutas eller
sprutas men sedan härdar till ett fast material med hög
mjukningspunkt. Utgångsmaterialet består då vanligen av
kedjemolekyler eller svagt grenade molekyler av relativt
liten storlek. I de flesta fall beror härdningen på
uppkomsten av tvärbindningar (bryggor) mellan redan
existerande makromolekyler. Plaster med denna konstitution
kallas rymdnätspolymerer.

I vanliga kolväteelaster, såsom naturgummi, GR-S
(sam-polymeriserat av butadien och styren), Neoprene och
Hycar OR (sampolymeriserat av butadien, akrylnitril och
styren), uppstår tvärbindningar mellan kedjemolekylernas
dubbelbindningar. I naturgummi och Ne;oprene är de
nästan identiska då kedjelänken i båda är av allyltyp —
CHXH : CXCH2 —, där X i naturgummi är metylgrupp och
i Neoprene klor. I dessa båda fall är alltså
angreppspunkterna för bryggbildningen jämnt och tätt placerade längs
kedjemolekylerna.

För GR-S, Hycar OR eller andra syntetiska
sampolymeri-sat av butadien och någon vinylmonomer är förhållandena
något mer komplicerade därför att kedjemolekylens
dubbelbindningar finns både i allyl- och vinylgrupperna
— CHjCH —. Beroende på betingelserna vid
polymerisatio-CH2 : CH2

nen blir antalet vinylgrupper större eller mindre. Enligt
vad man hittills vet är de oregelbundet placerade längs
kedjemolekylen. Denna typ av makromolekyler har troligen
jämnt fördelade, tätt sittande allylgrupper och ett visst
antal mer reaktiva vinylgrupper med större mellanrum.
Butylgummis makromolekyler, som erhållits genom po-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free