- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 januari 1955

45

Fig. 13. Kontaktyta mellan
stödpropp H och lager,
upptill utan belastning,
nedtill med belastning F;
y fjädring.

Fig. 1A. Belastning av
lager.

Vidare är

1 /ø • i] • u • a2 •

(4)

där b är blockets bredd, u = glidhastigheten och 0 en
konstant (0,16 för den valda excentriciteten).
Därav följer att

k =

T/O-,1 , 1
V i + M VF VF

Friktionskraften blir

Ff =

d • i] • u • a - b
ho

(6)

där faktorn #?^0,73 för den valda excentriciteten.

Av ekv. (4) framgår, att blockets bärförmåga växer
omvänt proportionellt mot h02, men friktionskraften enligt
ekv. (5) blott omvänt mot h0. Friktionskoefficienten /x blir
därför mindre ju mindre ha är trots att friktionskraften
ökar med minskat värde på h0.

Som tidigare framhållits medger den här beskrivna
konstruktionen av ett radiallager att man utan risk för
kant-anliggning kan välja små blockdimensioner, dvs. man
behöver ej överdimensionera blocken för att erhålla
erforderlig parallellstyrning inom hela glidytan.

Radialblocklager av vanlig konstruktion för t.ex.
slipspindlar måste överdimensioneras avsevärt, varav följer en onö-

dig temperaturstegring på oljan, 4—5 gånger så stor som
den man får i ett icke överdimensionerat lager.

Elastisk fjädring i de utvändiga stödytorna
Den elastiska fjädringen i de utvändiga stödytorna är
givetvis mycket liten, och för att Hertz’ formler skall kunna
tillämpas är kontaktytorna finbearbetade med hänsyn
härtill. Profildjupet är därför mindre än 0,5
Anbringas en last G enligt fig. 14 får man

G = FV’2, A = y V~2

Antages vidare att "fjädern" (kontaktytan) är en kula
mot ett plan enligt fig. 9 och 10 får man om r = D/2

1,23

V = 1,23

V:

E2- r



VF2 = B v/F*

(7)

Här betecknar E elasticitetsmodulen.

Dels för att vid monteringen med säkerhet få lagerspelet
noll, dels för att läget av axelns rotationscentrum skall bli
möjligast oberoende av lagerlasten ges vid monteringen
alla blocken en viss förspänning Fs mot axeln.

Med stillastående axel belastas lagret, fig. 15, med en
monteringslast Gm, som upptas av två motstående kon-

GM

taktytor vardera med en kraft F\i —

V*

På grund av de-

formationen yM i kontaktytorna flyttas axelcentrum ett
avstånd Am i riktning av Gm-

De två obelastade blocken framskruvas till lätt beröring
mot axeln varefter monteringslasten Gm borttages. Axeln

fjädrar därvid tillbaka sträckan Man har nu uppnått

samma initiallast Fs
alla blocken, varvid

och samma initialdeformation ys för

im = ß ?/-— _ B \JGm2
2 2

f/M D 3/-—

Vidare får man

y$ — B v Fs2

och alltså Fs = -f1-.

4

Samband mellan lagerlast och centrumförskjutning
Vid rotation utan yttre last (fig. 16) lyfts alla blocken av
oljefilmen. Samtidigt måste då fjädringarna vid
propparnas kontaktytor öka med sträckan k0 som utgör
filmtjockleken under stödpunkten för nyttiga lasten noll.
Totala fjädringen per kontaktställe blir nu y0 =’ ys + k0 =
B V Fo2 där F0 är den av oljefilmen initierade lasten för
varje block. Härvid ligger axelns rotationscentrum på
samma ställe, som när varvtalet var noll.
Pålägges en nyttig lagerlast G (fig. 17) kommer axel-

Fig. 15. Monteringslast Gm vid
stillastående lager.

Fig. 16. Rotation utan yttre last.

Fig. 17. Rotation med nyttig last G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free