- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 18. Diagram
för beräkning
av axelns
centrumförflyttning.

centrum att förflytta sig sträckan e. För två motstående
block ändras då värdet av F, k och y

G = F2 —
= Us + K + e = bVf?
Ui = ys + h — e = bVf?
vilket kan skrivas

e = b†[f}–-— ijs — f (Ft)

| _e = ßVF?–‡=-ys = f(F1)

y \jf i

Härav kan ett diagram (fig. 18) uppritas ur vilket e kan
bestämmas för olika lagerlaster G. Man kan också upprita
funktionen e — f (G) (fig. 19) som blir nästan rätlinjig för
rimliga belastningar. En närmare undersökning visar även
att kurvan har praktiskt taget samma form, oberoende av
i vilken riktning lasten angriper.

Att nedbringa e till noll är givetvis omöjligt, detta enbart
av den orsaken att inget material har en oändligt stor
elasticitetsmodul. •

För kontaktytornas form är kombinationen sfär och plan
bara en möjlighet. Den förra kan eventuellt utformas till
en tvåradieyta och proppens ändytor kan göras konkava
eller konvexa varigenom fjäderkonstanten kan varieras
inom vida gränser och därmed även värdet på e.

Även kontaktytans påkänningar blir mycket små. För t.ex.
en slipspindel med 90—100 mm diameter blir D f^ 140—
150 mm. En stålkula med så stor diameter har ju inga
besvär med att bära en last på 400—500 kp, vilket lätt
framgår av en beräkning.

Axelns centrumförskjutning är mycket liten, vilket
framgår av ett exempel från en precisionsspindellagring för en
slipmaskin, fig. 19. Bl.a. framgår att en
belastningsvariation på 30 "/o, dvs. ca 120 kp, endast förmår flytta
axelcentrum 1,7 (x och vid full last, i detta fall 28 hk på
slipskivan, är centrumförflyttningen 6 ^ från tomgång till

Fig. 19. Axelns centrumförflyttning som funktion av
belastningen; axeldiameter 100 mm, 1 300 rim.

full last. Dessa värden överensstämmer så när som på en
eller annan (i. med den centrumförskjutning som stelaste
rullningslager uppvisar, där även en deformation mellan
rullningskropp och rullbana förefinns.

Slutord

Lagerförlusterna är i det närmaste oberoende av
lasten från tomgång till full last. Dels beror detta
på att filmtjockleken varierar obetydligt med
lasten och dels på att när förlusten ökar i
belastningsriktningen så minskar den på motsatt sida.
Som exempel kan nämnas att nämnda lager för
100 mm axeldiameter vid 1 300 r/m har ca 70 W
förluster vid en nyttig last av 450 kp.

Vid startperiodens början och stopperiodens slut
sjunker oljefilmen mot noll. Under dessa korta
ögonblick förekommer en gränsskiktssmörj ning.
För att helt säkerställa sig för denna period
måste man ha en högklassig materialkombination
i lagringen.

Man kan t.ex. härda axelns glidyta till Rc = 60
-—62 och förse blockens glidytor med blybrons.
Efter härdningen bör man åldringsbehandla
axeln.

Varken under gång eller stopp- och
startperioderna kan någon slitning förekomma.
Oljeströmmen cirkulerar genom ett oljefilter av sintrade
bronspartiklar. Detta filter avskiljer partiklar
ner till storleken ett par n. Enär föroreningarna
är minimala, behöver filtret endast rengöras
någon gång per år.

Spindeln kan aldrig startas förrän lagerkroppen
är fylld med olja i det att motorns strömställare
är förreglad med ett tryckoljerelä.

Den amerikanska kemiska industrins utbyggnad.
Under 1954 hade man i privat regi fram till 31 oktober satt

i gång 215 nya kemiska fabriker i vilka 1 200 M$
investerats. Under byggnad var 219 anläggningar, som beräknas
kosta 933 M$, och man hade beslutat bygga ytterligare 138
till en uppskattad kostnad av 581 M$. Den sammanlagda
gjorda och beslutade investeringen i kemisk industri
uppgår alltså till ca 2 700 M$. Staten har byggt eller har
beslutat bygga kemiska fabriker för 3 400 M$, av vilka
Ato-mic Energy Commission står för en betydande del.

De gjorda och planerade privata investeringarna har
fördelats på olika produkter enligt följande uppställning:

Investerin beslutade MS g för anlä under byggnad MS ggningar utförda MS Total investering MS
Jordbrukskemikalier ..... 139,68 153,15 302,61 595,44
Metaller och legeringar .. 74,55 29,15 50,22 153,92
Petroleum och jordgas .. — 58,00 58,85 116,85
Polymerer ............... 63,17 298,51 254,57 616,25
Svavel och svavelsyra____ 4,00 25,30 37,07 66,38
Organiska kemikalier ____ 126,56 150,09 190,77 467,42
Laboratorier ............. 16,10 21,97 19,22 57,29
övriga produkter ........ 156,93 197,24 303,20 657,36
Summa 580,99 933,41 1 216,51 2 730,91

Största utbyggnaden har skett i sydstaterna där nu en
tredjedel av landets kemiska industri finns. Man tror att
denna andel skall växa till hälften inom tio år; Texas
närmar sig redan New York i betydelse (Chemical &
Engi-neering News 29 nov. 1954 s. 4742). SHl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free