- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Temperaturfall över målekropp ER i C° som
funk-sjon av frekvensen; A ved 1 XV frigjort i proven med
frekvens <o, B ved temperaturvariasjoner i termostaten, med
amplitude 1 C° og frekvens co; T = 2 Ji/a>.

eller termostatens temperatur endrer seg med tiden. Det
gjelder derför å innrette seg slik ved målinger, at alle
forekommende frekvenser (ved harmonisk analyse av et
forløp) faller på kurvens horisontale del, forat et
måleresultat skal være pålitelig. Et middel for å oppnå dette
har en i dimensjoneringen av termoelementene. En ser av
kurvene at en minskning av C forbedrer
frekvenskarakte-ristikken. Ved i stedet å minske R oppnår en samme
resultat, men en senker samtidig kurvens asymptoteverdi.
Føl-somheten og frekvenskurvens godhet trekker således til
dels i motsatte retninger når det gjelder konstruksjon av
en målekropp.

Variasjoner av termostattemperaturen vil bli målt
tem-melig fullstendig av målekroppen ved de aktuelle
frekvenser. Kravet til termostatens temperaturkonstans bestemmes
derför av den nøyaktigheten man ønsker å oppnå ved
temperaturmålingene.

Spannmålstryck i silor

Civilingenjör Nils Holmqvist, Lund

631.563.5

Sedan lång tid tillbaka har mätningar gjorts på de
sido-och vertikaltryck, som lagrad spannmål åstadkommer på
väggar och botten i spannmålssilor. Dessa mätningar har
i stort sett bekräftat en teoretisk formel för
tryckfördelningen som uppställdes 1895 av H A Janssen. Tekniken
i silobyggandet har numera också utvecklats så starkt att
man med ganska god noggrannhet kan dimensionera en
silo i godtyckligt material med acceptabel (normalt
tretill fyrfaldig) säkerhet.

Trots dessa förhållanden har det vid upprepade tillfällen
visat sig att utförda silokonstruktioner i praktiken inte har
kunnat motstå de påfrestningar de har utsatts för. Man
har oftast vid sådana tillfällen försökt skylla på bristande
noggrannhet i arbetets utförande eller rent av kunnat peka
på felaktigheter i konstruktion eller utförande.

Siloskador har emellertid på senare tid blivit alltmer
vanliga, varför frågan på många håll har tagits upp till
noggrannare överväganden. Sålunda har amerikanarna A G
Dale och R N Robinson tillsammans gjort en undersökning
av tryckfördelningen i sådana silor, där av olika
anledningar risk finns för att spannmålen efter inlagringen
skall kunna ta upp fuktighet. I anslutning till dessa
undersökningar har Statens Forskningsanstalt för
Lantmannabyggnader också gjort en utredning i ett fall, där en
utförd silo har skadats sedan spannmål inlagrats. Det visade

sig därvid att resultaten av de svenska undersökningarna
helt stämmer överens med de amerikanska.

Försök i USA

Problemet har blivit så aktuellt i USA därför att
klimatförhållandena där i högre grad än i Sverige medger torkning
av spannmålen med hjälp av kalluft. Man lagrar
spannmålen i speciellt konstruerade silor, där man har
möjlighet att blåsa ytterluft igenom spannmålslagret efter
inlagringen. Tidigare undersökningar har visat att den
snabbaste torkningen för amerikanska förhållanden kan
åstadkommas genom att fläktningen får pågå oavbrutet dygnet
om. Teoretiskt skulle egentligen fläktningen endast
försiggå vid sådana tidpunkter då relativa luftfuktigheten
utomhus var lägre än den aktuella jämviktsfuktigheten hos
spannmålen. Ett sådant förfarande fordrar emellertid så
mycket kontrollarbete att det inte ansetts motiverat för
amerikanska förhållanden. Detta har å andra sidan
medfört den nackdelen att vid ogynnsam väderlek relativt
fuktmättad luft under ganska långa tider kunnat blåsas
genom tämligen väl torkad spannmål. Därvid kan det
inträffa att spannmålen under vissa perioder ökar sin
fukthalt och detta har medfört ett stort antal skador.

Vid ett tillfälle då detta ventilationssystem tillämpades
samtidigt med att man kunde göra tryckmätningar i silon
inlagrades spannmålen med en fukthalt av 13,0 °/o varpå
fukthalten så småningom steg till 16,9 °/o i bottnen av
silon. Härvid steg sidotrycket vid bottnen av silon till 6,5
gånger det ursprungliga. Även vertikaltrycket steg mycket
kraftigt, dock inte till mer än 4 gånger det ursprungliga.
Vid dessa undersökningar måste dock märkas att
försöks-silorna endast var 1,5 m höga med en diameter av 45 cm.

Vid silor med större höjd kommer man enligt Janssens
formel ganska snart till det stadium att sidotrycket vid
ökat djup inte stiger ytterligare, emedan hela vikten av
spannmålen upptas genom friktion mot väggarna. Detta
innebär att skillnaden mellan aktivt och passivt tryck blir
större (förhållandet mellan passivt och aktivt tryck var vid
det relaterade försöket 6) ju högre silon är. Då man
normalt enligt ovan räknar med tre- till fyrfaldig säkerhet
innebär redan den uppmätta tryckstegringen att brottrisk
föreligger trots att fukthalten i spannmålen endast stigit
med 3,9 °/o.

Försök i Sverige

Under svenska förhållanden kan en fukthaltsökning av
sådan storleksordning inträffa i spannmålen framför allt i
samband med silor av stenmaterial som tagits i bruk så
tidigt att byggfukten ännu inte har hunnit gå ur
materialet. Givetvis inträffar samma form av skador om vatten
av någon annan orsak har möjlighet att tränga in,
speciellt vid silons botten. Den anläggning i vilken
forskningsanstalten gjort sina undersökningar består av två
betong-silor med 4 m diameter och 19 m höjd, vardera uppdelad
i fyra fickor skilda åt med trämellanväggar. Dessa silor
fylldes hösten 1954 med spannmål med en fukthalt av
13 o/o. Efter en kort tids lagring konstaterades
sprickbildning vid uttagsöppningarna. Vid tömning av fickorna
konstaterades då att fukthalten i de nedersta lagren av
spannmålen hade stigit till 16,0 °/o.

En transportabel beräkningsmaskin utvecklad av
National Bureau of Standards i USA inryms tillsammans med
kraftförsörjning, reservdelslager m.m. i tre 12 m långa
släpvagnar. Den kan direkt sammankopplas med yttre
apparater, t.ex. med en markradarstation för
trafikkontroll vid flygplatser.

En porös Teflon-folie med 9 u porvidd kan användas
för frånfiltrering av partiklar över 3 u. Organiska vätskor
med 1 cP viskositet passerar genom filtret med
hastigheten 1 830 1/min m2 filteryta vid 0,35 kp/cm2 tryckskillnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free