- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
61

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 januari 1955

61

Brottrisken och dess avvägning

Professor Sven Olof Asplund, Göteborg

En anläggnings förväntade tjänstbarhet kan
lämpligen uttryckas såsom nuvärdet av alla
förmåner som anläggningen kan förutses bereda
dess brukare. Det är ingenjörens uppgift att
utforma anläggningarna så, att detta värde så
mycket som möjligt överstiger
anläggningskostnaden. Kostnaden utgörs av nybyggnadskostnaden
pius nuvärdet av betjäningen och underhållet
under tjänstetiden (t.ex. för en färjelinje) pius
nuvärdet av reparationer eller ombyggnad av hela
anläggningen eller av enstaka beståndsdelar till
följd av utmattning, brott eller instörtande. I
kostnaderna för dylika missöden måste inräknas
kostnaderna av skador på andra
produktionsmedel än anläggningen, t.ex. på fordon, samt för
invalidisering och förlust av människoliv.

Den omständigheten att gängse
konstruktionsmetoder i flertalet fall — lyckligtvis — resulterar
i bärverk med överdriven ehuru ojämnt fördelad
säkerhet är mer ett tecken på allmän
försiktighet hos konstruktören och
konstruktionsanvisningars författare än på konstruktionsanalysens
pålitlighet och nogrannhet. Om i denna analys
någon särskild del t.ex. den klassiska
bärverksta-tiken synes ganska noggrann, så blir hela
analysen dock aldrig noggrannare än vad den
samtidigt tillämpade last- och styrkeanalysen är.

Brottrisk och tillåtna konstruktionsspänningar

Riskerna för brott i ett bärverk beror
schematiskt på bärverkets spänning P av last och på
bärverkets styrka S. Styrkan beror på
materialhållfasthet, dimensioner, arbetsutförandets
kvalitet m.m. samt beräkningarnas och antagandenas
ofullkomlighet inför osäkerheter både i lasten
och i styrkan.

Uteslutes grova fel kan både lasten och styrkan
uppskattas till vissa medelvärden, vart och ett
behäftat med större eller mindre osäkerhet,
spridning. Detta kan åskådliggöras (fig. 1) i
fördelningskurvor f g = A Ns/Ns A S där N§ är
provseriens totala antal prov, A Ns antalet prov som
utfallit med styrka mellan 5 och S -f- A S, och
motsvarande för fP.

Smed kan vara betydligt större än Pmed> fig. 1.
Enligt sedvanligt betraktelsesätt representerar då
n — Smed/Pmed den så kallade säkerhetsfaktorn.
Detta ordval utesluter emellertid ej, att det kan

624.042

inträffa att S utfaller mindre än P. S kan utfalla
mycket litet och P mycket stort.

I tio miljoner broar byggda efter samma
ritning kan inom ett år någon stång brista redan
för egenvikten, och någon bro kan passeras av ett
exploderande fordon. Man kan ur fig. 1 beräkna
ett annat diagram (fig. 2) som anger frekvensen
fs-p vid varje bestämt värde på differensen
S — P. Denna frekvenskurva har ett maximum
ungefär vid Smed — Pmed °ch totala ytan 1.
Kurvans streckade yta för S < P, är uppenbarligen
konstruktionens brottrisk.

Brottrisken K är ett visserligen litet, men
ändligt och åtminstone inom vissa gränser
fastställbart, positivt tal. Det finns en brottrisk, även
om den så kallade säkerhetsfaktorn n är stor.
Beteckningarna säkerhet och säkerhetsgrad är
därför vilseledande och borde ersättas med
brott-riskaspekten, ty den grundläggande karaktären
i de fenomen som hela säkerhetsfrågan rör sig
om, är ingalunda säkerhet, utan osäkerhet för
brott: Tänker man närmare efter så är ett
uttryck såsom tvåfaldig säkerhet föga
klarläggande och därför ganska onyttigt.

Rationellt bör därför "säkerhetsfaktorn" n
endast betraktas som en divisor av ett bärverks
förutsedda statistiska medelstyrka för att bringa
ned bärverkets eller bärverksdelens brottrisk K
under ett önskat, i regel mycket litet värde eller
som en divisor på statistiska medelbärförmågan
resulterande i laster med önskad låg brottrisk K.

En fransk ingenjör M Prot har påpekat att man
räknar som obefintliga och effektivt ser bort
från risker, som är lO6 och mindre, även då livet

Fig. 2. Frekvenskurva för styrka utöver last; //// brottrisk.

Fig. 1. Frekvenskurvor för styrka och last.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free