- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

TEKNISK TIDSKRIFT

är insats1’2. Vid de franska statsjärnvägarna
dödas årligen i medeltal omkring 50 resande.
Årliga antalet resande är omkring 600 000 000. En
resande som tar tåget, löper alltså en dödsrisk av
storleksordningen 10~7. En så liten risk är absolut
obefintlig för den stora mängden resande. En
personer som tar tåget 100 gånger om året löper
dödsrisken 10"5. Denna är högre men ligger inom
den riskgräns som nästan varje människa
godtar som tingens ordning. En biltur
midsommarafton representerar kanske en risk som ligger
närmare 10-4. En så stor risk börjar man att bli
medveten om. För militära anläggningar under
krigstid kan ett relativt mycket högt värde K
vara befogat.

Ändock är det egentligen inte Prots observation
att dödsrisker på 10’6 allmänt betraktas som
obefintliga, som bör avgöra valet av en adekvat
brottrisk K. Katastrofrisken för ett bärverk kan
nämligen ytterligare decimeras genom den
skenbart enkla åtgärden att t.ex. fördubbla
"säkerhetsfaktorn" n. Detta kan åstadkommas genom
att fördubbla styrkan utan att öka lasten.
Därigenom blir bärverket väsentligt dyrare. Nu är
samhällets tillgångar på material och arbetskraft
begränsad. Om man minskar brottrisken genom
att fördubbla styrkan för alla anläggningar i
samhället, kan endast hälften så många
produktiva anläggningar komma till utförande.
Människor kommer att invalidiseras och liv att
förloras, därför att många önskvärda produktiva
anläggningar kommer att saknas: sjukhus,
ambulanser, vägar och broar (för transport av
livsfarligt skadade) osv. Det ökade säkerhetskravet
kan till och med sänka den allmänna
levnadsstandarden och produktiviteten, så att all
anläggningsverksamhet så gott som upphör.

Det verkar krasst och kallblodigt att med
berått mod fixera en viss dödsrisk i ett bärverk,
men förhållandena framstår i riktig belysning
om man betänker, att adekvat avvägda
dödsrisker i olika bärverk och bärverksdelar,
betyder att den sammanlagda dödligheten på grund
av missöden i befintliga bärverk och på grund
av brist på anläggningar kommer att bli den
minsta möjliga.

Det verkar ännu kallblodigare att värdera
människoliv i pengar. När det gäller att överblicka
avvägningen av vilka konstruktionsspänningar
som skall tillämpas i olika material och
konstruktioner, torde dock denna synpunkt vara
ofrånkomlig. Egentligen bör till
människoskadorna läggas värdet av materiella förluster dels
på grund av skador i bärverket dels på grund
av uppkommen brist på övriga anläggningar i
samhället.

Att enligt här givna synpunkter utföra en
rationell numerisk beräkning av en
konstruktions-spänning" förefaller icke desto mindre överstiga
mänsklig förmåga även om analys onekligen kan

föra fram på vägen. Erfarenheten om vilken
brottrisk som rimligen kan passera, får väl anses
vara den mer eller mindre medvetna grund som
inriktat gängse konstruktionsspänningar emot
ett tillnärmelsevis tillfredsställande av
ifrågavarande optimala sammanlagda ekonomi. Denna
avser då såväl bärverket ifråga som den av
bärverkets överdrivna "säkerhet" uppkommande
bristen på standardhöj ande och livsbefordrande
övriga bärverk och anläggningar (med all
vederbörlig hänsyn tagen till den sammanlagda
dödssannolikheten).

För att kunna träffa ett mer välöverlagt val
vore det säkerligen nyttigt att bokföra alla
missöden som inträffar i normalt välkonstruerade
bärverk, jämte de av varje missöde uppkomna
kostnaderna. Ifall i hela världen eller i ett stort
land under en längre tid, t.ex. 10 år, intet tillbud
eller missöde inträffar som kan härledas till en
viss använd konstruktionsspänning, så finns det
anledning att förmoda att denna spänning är för
högt väld. Man kan då överväga att försiktigt
sänka spänningen i fråga.

Å andra sidan bör ett enstaka missöde inte
föranleda en huvudlös nedsättning av en viss
konstruktionsspänning eller av alla
konstruktionsspänningar över lag.

Enligt det kriterium som här diskuterats bör
brottsannolikheten väljas lägre ju mer
svårartade följder ett brott kan få. Brottsannolikheten
behöver inte väljas lika låg för en
sekundärkonstruktion, t.ex. en brobanebjälke, som då det
gäller ett huvudbärverk, t.ex. en hängbrokabel.
I det förra fallet blir brottets enda påföljd att
delen i fråga utbytes. I det senare fallet medför
brottet förlust av hela bron och kanske även
förlust av annan egendom och liv. Om
förstyvnings-balken i en hängbro ger vika, så kommer
varken bron att störta in eller något fordon att
kunna falla genom brobanan. Det är därför
rimligt och riktigt att, såsom också är praxis i vissa
länder, konstruera förstyvningsbalken med
jämförelsevis ganska hög brottrisk.

Det är förvisso enkelt för en förvaltning som
ansvarar för broars säkerhet, att sänka
sedvanligt tillåtna konstruktionsspänningar och att i
övrigt ändra normal konstruktionssed, så att
förvaltningen direkt skall kunna peka på att inom
långa tidrymder inga bromissöden inträffar med
materiella eller andra förluster som följd. Ett
sådant resultat synes lekmän berömvärt. I själva
verket kan det vara en anvisning på
okunnighet: på att förvaltningen icke sett problemet i
stort eller i sitt rätta sammanhang med andra
ekonomiska företeelser i samhället. De har icke
redovisat för de förluster i ekonomi och liv som
uppkommer på grund av avsaknaden av broar
och andra livsviktiga anläggningar, föranledd av
att de broar som byggts dragit alltför stora
kostnader för överdriven säkerhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free