- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

TEKNISK TIDSKRIFT

konstruktion med bästa möjliga ekonomi, och
ger ingen egentlig arbetsglädje. I denna riktning
har situationen numera faktiskt försämrats.

Inom ett tekniskt förvaltnings- eller
kontrollorgan nedriver en samling dylika bestämmelser
lätt allt ingenjörsmässig! konstruktions- och
utvecklingsarbete. Sedan förvaltningen fastslagit
kompletta bestämmelser för sitt eget arbete,
efterhålles de i praktiken byråkratiskt och
oresonligt. En fruktbärande, smidig inställning till
bestämmelserna, försvinner fort bland
byråkratiska tjänstemän. Underlydande tjänstemäns
byråkrati må vara förklarlig. Bestämmelser att
till-lämpas under alla förhållanden blir för dem en
förelagd katekes efter vilken allt styres.
Tjänstemännens viktigaste uppgift blir att övervaka
detta, uppifrån och ned. Kompetenskraven blir
de minsta möjliga för såväl kontrollanter som
konstruktörer. De behöver bara kunna läsa och
efterhålla bestämmelserna. Allt går efter dem.
Intet ansvar behöver tas, annat än för att
föreskrifterna efterleves. Ingenjörernas
självutveckling och tekniska förkovran som borde fortgå
under hela livet, avstannar i en sådan atmosfär.
Den konstruktör som på förhand vet att intet
avkall ges på bestämmelserna, lär sig fort att
inte bemöda sig om tekniska förbättringar. Till
slut kan tjänstemännen varken sätta sig in i
eller överblicka den tekniska utvecklingen, ens
inom sitt eget område.

När det gäller att avväga bärverkens allmänna
brottrisknivå, är deras statliga tekniska
förvaltning eller kontrollorgan part i eget mål.
Förvaltningen driver ofelbart denna avsedda brottrisk
med överdriven hänsyn till sitt eget ytliga
renommé. En broförvaltnings ytliga anseende
befordras t.ex. om den kan påvisa låg dödlighet av
bromissöden. Det kan vara frestande att ordna
detta på bekostnad av en ökad total dödlighet i
samhället, på så sätt att förvaltningen till
orimligt liten nytta begraver material och arbetskraft i
broarna så att andra, helt vitala behov i
samhället blir eftersatta. Motsvarande gäller vid
formulerandet av andra tekniska broföreskrifter av ka-



raktären att de helt eller delvis kan sätta ur spel
medgivbara, rimliga konstruktionsspänningar.

Allt vore troligen bättre ordnat, ifall ett
sakkunnigt oberoende och oväldigt tekniskt forum
i sak avgjorde och fastställde tekniska
bestämmelser åt de tekniska verken och
kontrollorganen. Till detta forum skulle de tekniska
förvaltningarna insända bestämmelseförslag med
synpunkter och motiveringar, men de borde varken
direkt eller indirekt få delta i besluten.

Tyvärr synes man i regel ej inse fördelarna
häri. De tekniska förvaltningarna anser sig
själva fullt suveräna att skriva och genomföra egna
tekniska bestämmelser. Ibland gör de det under
namn av någon samarbetsdelegation som genom
att utverka Konungens stadfästelse skaffar sig

immunitet och auktoritet för sina av begränsade
tjänstesynpunkter förestavade önskemål.

Den förvaltning som själv bestämmer sina egna
tekniska handlingsföreskrifter ser ju i princip
ensidigt på saken och kan aldrig förmås till den
objektiva avvägning mellan teknisk
ändamålsenlighet och brottrisk samt ekonomi som, av
vad som förut sagts framgår, är adelsmärket på
en tekniskt högtstående produkt.

Förståelse för det orimliga i denna situation
eller nedslående erfarenheter därav torde vara
anledning till att konstruktionsbestämmelser i
t.ex. Danmark och Schweiz utarbetas och utges
av landets främsta ingenjörsförening, i Tyskland
av landets standardiseringsorgan DIN samt till
att de ledande betongföreskrifterna i USA utges
av det helt privata American Concrete Institute.

Många är böjda för att behandla en samling
tekniska bestämmelser som ett i viss mån
oan-tastbart rättesnöre. Man anser t.ex. att en från
trycket nyss utkommen bestämmelsesamling av
auktoritetsskäl inte får ruckas på under
åtminstone en viss tid framåt.

Det borde knappast behöva sägas att en dylik
inställning måste vara både skadlig och obehörig.
Varje enskild bestämmelse bör i stället
revideras, så snart anledning därtill är konstaterad;
det bör ej uppskjutas till någon obestämd "nästa
upplaga" av bestämmelsesamligen. Den i sak
avgörande instansen har intet skäl att blygas för att
ändra en alldeles nyutkommen bestämmelse
eller för att utge fortlöpande ändringstryck om
detaljer. Det borde strängt taget vara instansens
ofrånkomliga skyldighet att göra detta så snart
skäl därför föreligger.

För ändamålet att göra sig opåverkad av ens
egna färgade synpunkter och ofullständiga
resonemang synes det bättre för en teknisk
förvaltning — och varför inte för all teknik i ett litet
land? — att beträffande de tekniska
bestämmelsernas utformning förlita sig på något tekniskt
erkänt föregångslands resultat, åtminstone när
det gäller huvuddragen eller den allmänna
brottrisknivån. En fördel härav vore till att börja med
direkt användning av alla tabeller och diagram
för bestämda konstruktionsspänningar, vilka med
stora kostnader är upprättade i det ledande landet
för att underlätta deras konstruktörers arbete.

Om svensk byggnadsteknik skulle godta
huvudinnehållet i t.ex. de tyska
konstruktionsbestämmelserna så komme våra tillåtna
konstruktionsspänningar att höjas med måhända 10 %. Våra
tekniker kan inte gärna tillskriva sig större
teoretisk skicklighet än utlandets spetsar i detta
avgörande: de kan knappast vara i stånd att
påvisa att de nuvarande lägre svenska
konstruktionsspänningarna är mer berättigade än de
högre tyska. Eftersom den relativa tillgången på stål
är mindre här än i Tyskland, skulle man,
utgående ifrån att den tyska konsfruktionsspännings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free