Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1955 - Pålspetsar för anliggning mot berg, av Allan Bergfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 januari 1955
67
Pålspetsar
för anliggning mot berg
Civilingenjör Allan Bergfelt, Göteborg
624.154
Då man planerar en grundläggning på mycket lösa
marklager, som sträcker sig ända ned till en sluttande
berggrund på relativt stort djup, blir man ofta tvungen att
tillgripa någon ganska dyr metod, såsom grundläggning med
sänkbrunnar eller möjligen vid måttligt djup plintar direkt
till berget. Vid t.ex. en bros mellanstöd, en kaj eller pir,
där bergbottnen ligger under vatten och täckningen med
lösa marklager kan vara ringa eller ingen, förekommer
kassungrundläggning.
Att man i dessa fall blir tvungen att frångå den annars
vanligen ganska billiga metoden med pålar beror på att
man är osäker om huruvida pålskon tillfredsställande kan
överföra pålkraften till berget utan att gå sönder och utan
att glida utefter bergytan. Många gånger utgöres dock
marklagret närmast ovan berget av stadigare material,
såsom sand eller grus, och om detta lager har tillräcklig
tjocklek bortfaller svårigheten. Ibland är också bergytan
tillräckligt plan vinkelrätt mot den avsedda pålriktningen
för att man skall kunna våga ta upp längskraften utan att
man har pålspetsen stödd i sidled av fastare material.
Framför allt utefter våra kuster eller intill stränderna av
de inre vattendragen är det vanligt att lösa lager ligger
direkt på berget. I Göteborgs hamn har problemet sedan
länge varit föremål för undersökningar1. Senare har N
Engström, som förut var anställd vid hamnen, gjort prov
med olika pålskor och pålspetsar för betongpålar mot
berg2. Han har lagt huvudvikten på att finna en sådan
utformning att pålens bärighet icke blir begränsad av ett
lokalt betongbrott intill pålens spets. Själva anliggningen mot
berget har däremot icke närmare studerats.
I samband med den sedan ett par år pågående
intensifierade utbyggnaden av Göteborgs hamn har
nödvändigheten ånyo aktualiserats att söka finna en pålspets, som
tål stor belastning och som även vid sluttande bergyta
tillfredsställande låser fast pålspetsen i tvärled.
Under 1954 har ett flertal försöksserier genomförts,
varvid initiativet givits av O Almström, som påpekat
möjligheten att använda en princip liknande den som används
vid kraftverksbyggenas provisoriska dammar, där en
trästötta ibland genomborras i längsled med ett borr, som
går ned i underliggande berg och på så sätt låser fast
trästöttans spets. Försökens detaljutformning har till stor del
handhafts av K E Walderyd. Jämsides med dessa försök
att med en dubb låsa fast pålspetsen fortsattes till en
början 1941 års experiment med att försöka åstadkomma en
lämplig avsats eller gryta i bergsluttningen.
Fig. 2. Hålförsedda pålspetsar för betongpålar enligt
provningar 1954.
Fig. 1. Pålspets enligt provningar 1941. Balkpåle Dip 22
med 100 mm spetsdiameter.
Försök med sprängning av gryta för pålspetsen
Vid de äldre undersökningarna var pålskons spets
utformad med en skålformad fördjupning för att greppet i
bergsluttningen skulle bli gott, fig. 1. Nu gjordes därjämte
spetsen ihålig, fig. 2, och avsikten var att man skulle föra
ned en liten sprängladdning genom hålet — eventuellt
förlängt 10—15 cm in i berget nedanför pålspetsen — och
sålunda spränga en gryta eller åtminstone luckra upp
berget. Härigenom skulle man underlätta för spetsen att få
ett gott grepp i berget redan från början och därmed
säkerställa att den fortsatta mejslingen skedde utan
sidoförskjutning. En lämplig storlek på laddningen
experimenterades fram och försöken synes ganska lovande (fig. 3).
Man riskerar dock alltid att trots att man fått en laddning
avpassad efter det berg, där experimentet gjorts, denna
Fig. 3. Resultat av provsprängningar för bedömande av
lämplig storlek på laddningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
