- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 9. Provtryckning av påle; t.v. provanordning, t.h.
detalj av berginfästning.

I tabell 1 är medtagna också några karakteristiska
resultat från de 1941 publicerade försöken. Då provades först
pålspetsar med 75 och 100 mm diameter mot bergskärvor
ingjutna i betong. En första bristning i pålspetsen
inträffade vid laster mellan 46 och 88 Mp, men i samtliga fall
kunde lasten ökas till 124 Mp utan egentligt brott och i
endast ett fall uppkom en spricka i bergmaterialet. Så
provades dels försökspålar (Dip 16) med spetsdiametern 75
mm och ett stort antal av pålarna Dip 22 med 100 mm
spetsdiameter i den slutliga konstruktionen.

Detaljfrågor

Vid pålningen görs efter bergkänning endast en försiktig
knackning så att icke pålen glider utefter berget. Först
sedan borrningen för dubben utförts — till ca 40 cm djup
under spetsen — och dubben insatts så att den styr
pålspetsen, görs den slutliga slagningen för inmejsling av en
berghylla för spetsen. Slaghöjdens övre gräns beräknas
härvid på vanligt sätt med hänsyn till hejartyngden och
pålens längd och vikt, så att man icke riskerar att pålen
slås sönder mot det hårda underlaget.

Vid försöken 1941 användes dubbar av hårt kvalitetsstål,
medan 1954 enklare dubbar med endast eggarna belagda
med hårdsvets användes. Eggarna blir naturligtvis något
starkare om en viss fasning på utsidan göres. I en
försöksserie hade dock denna fasning gjorts ganska stor och
flack, ca 45°, men härvid försämrades greppet mot berget
så avsevärt att pålen gled utefter sluttningen. Det torde
vara fördelaktigt att göra den relativt liten eller kanske
helt utesluta den.

För stålpålar föreligger ofta rostrisker4. Detta gäller

självfallet också de pålspetsar varom här är fråga och
detta oberoende av om själva pålen är av stål eller betong.
Riskerna är också i viss grad större för en konstruktion,
som innehåller så mycket svetsning som pålskor av plåt.
För lera anses rostrisken normalt vara ganska ringa5. Av
undersökningar som påbörjats under 1954, vill det dock
synas som om viss rostrisk kunde föreligga i leran inom
vissa områden i Göteborgs hamn8. Med hänsyn härtill bör
tills vidare någon försiktighet iakttas inom dessa områden
vid användandet av pålar innehållande stål. Möjligen
skulle man kunna tänka sig att pålskorna galvaniserades,
men ett skydd för själva eggarna är svårt att
åstadkomma. Man undersöker nu om man kan få fram pålskor av
rostfritt material.

För närvarande pågår inom Göteborgs hamn två byggen
där betongpålar och spets av den beskrivna typen är
föreslagen eller används. Det ena är en utvidgning av kajen i
Göteborgs fiskhamn och det andra är en pir för fiskebåtar
i Fiskebäck.

Litteratur

1. Petterson, K E: Grundläggning av specialtyp för ett magasin
i Göteborgs hamn. Tekn. T. 1941 s. V 45.

2. Engström, N: Hållfasthet hos betongpålspetsar. Betong 1949 h. 1
s. 30.

3. Bergfelt, A: Balk på fjädrande underlag. Tekn. T. 1954 s. 311.

4. Rosenqvist, I: Korrosjon av stålpeler. Tekn. Ukeblad 1954 s. 237.

5. Norlin, E: Ett sextonårigt korrosionsprov i Lilla Värtans
vatten. Tekn. T. 1940 s. K 9.

6. Bergfelt, A: Lerans konsolidering i en sprutmudderfullning.
Tekn. T. 1954 s. 677.

OEEC-ländernas export och import av kemiska
produkter. Under 1953 exporterade till OEEC anslutna länder
kemiska produkter för 2 000 M$ som är 7 °/o av deras totala
export. Samma år kostade importen av samma varuslag

1 200 M$>. OEEC-länderna hade alltså ett exportöverskott
på kemiska produkter. Medan deras import från
dollarområdet 1941 översteg exporten till detta med 14 %>,
exporterade de 1953 28 °/o mer än de importerade.

År 1953 kom ungefär två tredjedelar av Europas import
av kemiska produkter från dollarområdet och en
tredjedel från andra länder. Av den europeiska exporten gick
omkring en fjärdedel till dollarområdet och tre fjärdedelar
till andra länder (enligt Organisation for European
Eco-nomic Cooperation). SHl

Zwinger i Dresden, barockkonstens kanske skönaste
smycke, som svårt bombskadades den 13—14 januari 1945
och vars svårutförbara restaurering påbörjades 1949 (Tekn.
T. 1950 s. 1085), är nu helt återuppbyggd. Samtliga 600
figurer och vaser som prydde byggnadsverket har måst
kopieras, då alla var för illa åtgångna för att användas.

Fig. 10. Påle 11 efter
provtryckning till brott; t.v. spets, t.h.
överände.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free