- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TEKNISK TIDSKRIFT

Nya metoder

Perspektivritningsapparat. Sedan några år finns en
svensk perspektivritningsapparat AKI (Tekn. T. 1948
s. 533), vilken bygger på en kombination av geometrisk
konstruktion och ett mekaniskt arrangemang av linjaler.
Detta instrument nedbringar avsevärt behovet av
hjälp-linjer men förutsätter goda kunskaper i perspektivlära
hos operatören.

Under 1953 har presenterats en annan svensk
konstruktion Autoperspect med vilken man kan konstruera
perspektivbilder från en valfri ögonpunkt. Dessutom kan man med
apparaten dra alla linjer som ligger i horisontella plan
samt vertikala raka linjer, vilket avsevärt torde underlätta
ritarbetet.

Såväl objektbord som ritbord på detta instrument är
horisontella, fig. 1. Förpunktens Bx rörelser på objektbordet
projiceras via Ox och 02 på ritbordet. För att den
orto-gonalprojektiva bilden skall återges som en
centralprojektion fordras att avsökarstångens SA och ritstavens
ß202 vinkelrörelser i 0a respektive 02 är kongruenta.

Punkten 02 är teoretiskt samma punkt som 0lt vilken är
identisk med ögonpunkten, varifrån på objektbordet
placerade kroppar tänkes betraktade. Denna punkt kan med en
vev höjas eller sänkas, vilket tillsammans med objektets
placering på objektbordet medger valfritt läge av
ögon-punkten i förhållande till objektet. Dess höjd kan avläsas
på en vertikal skala, vars index visar på noll, när Ox och
Bi befinner sig i samma horisontalplan.

Det som skall framträda i bilden får icke vara skymt av
framförliggande detaljer. Konstruktionen har därför
utformats så att ögonpunkten kan ges ett godtyckligt läge
i rymden inom ett avstånd av ca 75 cm från objektet.
Detta betyder att en bild av t.ex. en byggnad ritad i skala
1 : 100 i verkligheten måste ha ögonpunkten belägen inom
75 m från byggnaden. Är ritningen i skala 1 : 200 måste
ögonpunkten ligga inom 150 m osv.

Huvudlinjen i perspektivbilden är den tänkta linje, som
genom ögonpunkten går vinkelrätt mot projektionsplanet.
Denna linje ritas in på den givna horisontalprojektionen,
som därefter placeras på objektbordet i önskat läge i
förhållande till ögonpunkten. Därefter ställes 01 in på den
höjd i ritningens skala, som motsvarar den önskade
ögon-punktens höjd över objektets grundplan.
Vertikalprojektion och eventuell sidoprojektion placeras därefter på
centrumvagnens vertikalställda skiva och ett ställbart
nivåindex bringas att sammanfalla med vertikalprojektionens
grundlinje.

Genom att låta avsökarstångens förpunkt följa de linjer
på horisontalprojektionen, vilka hör till grundplanet, får
man på ritbordet perspektivbilden av detta. Därefter
sänkes 01 med veven så att nivåindexet sammanfaller med
andra linjer på vertikalprojektionen, varvid förpunkten får
följa motsvarande linjers sträckning i
horisontalprojektionen. Vertikala linjer dras i apparaten på så sätt att
förpunkten fixeras på linjens läge i horisontalprojektionen,
varefter nivåindexet vevas efter linjens sträckning i
vertikalprojektionen. Om huvudlinjen är horisontell blir
emellertid alla i verkligheten lodräta linjer lodräta även i bilden
och kan lätt dras för hand. Genom att man förbinder
sammanhörande hörnpunkter eller konturer med varandra
fullbordas sedan bilden.

Instrumentet lämpar sig väl även för uppritande av
ana-glyfbilder för stereobetraktande. Detta är av intresse bl.a.
vid demonstration av instrumentdetaljer och tekniska
modeller eller som komplement till stads- och
byggnadsplaner, varigenom den dyrbara och tidsödande tillverkningen
av modeller blir mer eller mindre överfödig.

Framställningen av stereobilder tillgår så att man på
horisontalprojektionen drar två huvudlinjer belägna på 2—
6 cm avstånd från varandra. Det större avståndet ger
starkare djupverkan än det mindre. Därefter ritas en perspek-

Fig. 1. Den svenska perspektivritningsapparaten
Autoperspect.

tivbild från vardera ögonpunkten, varefter de kopieras
ihop ovanpå varandra med olika färg.

Det är givetvis också möjligt att gå den motsatta vägen
och ur centralperspektiviska avbildningar, t.ex. fotografier,
framställa ortogonalprojektioner.

Vid en undersökning av instrumentets geometriska
noggrannhet erhölls ett genomsnittsfel i de projicerade
punkterna om ca 0,2 mm. Lars Åhstrand

Dragkraftsomvändning för reaflygplan. Metoder att
temporärt kunna vända på reaktionsstrålen och därigenom
kunna bromsa ett flygplan är under utveckling både för
civila och militära reaflygplan. Avsikten är dels att
förkorta landningssträckan, dels att snabbt minska de höga
farter, där »normala bromsklaffar oftast blir otillräckliga
för avancerade stridsplan.

Boeing Airplane Co. i USA har utvecklat en enkel
klaff-mekanism (fig. 1) för att vända på strålen. Anordningen

Fig. 1. Mekanism för dragkraftsomvändning vid landning
utvecklad av Boeing Airplane Co. Ömvändnings skär men
utgör en del av motorkåpan och visas överst t.v. infälld och
t.h. utfälld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free