Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1955 - Nya metoder - Hydrometallurgiska processer ger pulvermetaller, av SHl - Färdiggjutna betongvalv i flera lager, av G Lbg - Sprutmetallisering med molybden, av SHl - Böcker - Physics principles, av H von Koch - Highway engineering, av Lars-Olof Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
natriumhydroxid; järn och nickel lösgörs med saltsyra
samt guld och silver med surgjord aceton. I Australien
intresserar man sig vidare för utvinning av silver, guld,
kobolt, nickel och zink ur cyanidlösningar. I detta fall får
cyanidlösningen passera genom en kolonn innehållande
en stark anjonbytare, t.ex. Ambolite IRA 400. Alla
metallerna absorberas härvid som komplexa cyanider vilka kan
elueras eller utlösas selektivt med olika lösningsmedel.
Jonbytare används också vid utvinning av uran ur
sydafrikanska guldmalmer. Uranet lakas först ut ur den
finkrossade malmen med svavelsyra som framställs på
platsen (Tekn. T. 1954 s. 346). Det är fullt tänkbart att
liknande metoder kan tillämpas på fattiga uranmalmer som
finns på många platser i världen (H W Greenwood i
Metallurgia mars 1954 s. 135). SHl
Färdiggjutna betongvalv i flera lager.
Sammanbygg-ning av färdiggjutna cirkelkrökta valvbågar i flera lager
har prövats i Sydamerika och visat sig medföra reducerade
kostnader för formar. Om krökningen hos valvbågarna
icke är cirkulär görs den i varje fall lika på övre och
undre sidan. Taktypen har använts i 500 betonghus i
Colombia och i en ny busstation i Bogotå där
pelaravstån-den i de olika riktningarna är 12 och 24 m och där
betongskalet är knappt 6 cm tjockt (K P Billner & A
Ortega inför American Concrete Institute den 28 okt.
1954). G Lbg
Sprutmetallisering med molybden. Man kan använda
sprutmetallisering för att ge slitna eller felbearbetade
maskindelar rätta dimensioner. Anbringandet av metall enligt
denna metod har emellertid tills på senaste tid varit en
ganska omständlig och ibland dyrbar process. För att
beläggningen skall få god adhesion till grundmetallen har
man sandblästrat dennas yta, grovgängat och därefter
lett-rat den eller belagt den elektrolytiskt med porös nickel. Alla
dessa metoder har vissa fördelar men också begränsningar.
Bindning genom sprutmetallisering med molybden har
emellertid visat sig vara en enkel metod att få god
adhesion mellan beläggning och grundmetall. Metoden kan
användas på stål, titan, aluminium- och magnesiumlegeringar
utan annan förbehandling av grundmetallens yta än
noggrann rengöring. På molybdenskiktet kan man sedan lägga
en annan metall.
Sandblästring är den enda förbehandling som är praktiskt
användbar för stora ytor. I sådana fall kan
sprutmetallisering med molybden inte konkurrera. Metoden kan
emellertid med fördel användas på härdat stål vars yta inte lätt
kan ruggas upp med mekaniska medel. Molybden kan
snabbt och lätt sprutas på delar uppsatta i svarv eller
slipmaskin varigenom de kan färdigbehandlas utan nedtagning.
Mycket god bindning uppnås på släta ytor och en ytterligt
stark på grovgängade.
Några av de tidigare använda bindningsmetoderna har
vissa olägenheter. Vid metallisering av grovgängade ytor
uppstår t.ex. lätt små hålrum mellan beläggning och
grundmetall varigenom värmeöverföring genom metallytan
försämras. Detta är givetvis av betydelse för t.ex. invändigt
värmda eller kylda valsar. Dessutom kan vätska tränga in
mellan beläggning och grundmetall vilket kan vara
ruinerande för t.ex. kolvar i högtryckspumpar. Molybden
sprutat på en slät eller grovgängad yta med öppen V-formad
gänga lämnar inga som helst hålrum mellan metallerna.
Slitstyrkan hos molybden anbringad genom
sprutmetallisering är förvånansvärt god, om man jämför den med
massiv molybdens. Många olika maskindelar, som utsätts
för stark slitning, sprutmetalliseras därför med molybden.
Som exempel kan nämnas vevaxlar, pumpaxlar, kolvar,
ventilspindlar och cylinderfoder. Slitna spindlar för
textilmaskiner, som behandlats med molybden, har t.ex. visat
sig hålla 3—5 gånger så länge som krombelagda. Vid
reparering av slitna pressmatriser är molybden synnerligen
användbart.
Det finns ingen fullt tillfredsställande förklaring på
sprutat molybdens stora slitstyrka. Möjligen kan den delvis
bero på smörjförmågan hos molybdenföreningar som
bildas vid metalliseringen eller vid de belagda delarnas
användning. Molybdendisulfid, vars anmärkningsvärt goda
smörjförmåga är väl känd (Tekn. T. 1952 s. 66), har t.ex.
påvisats när den olja som används som bränsle vid
metalliseringen är svavelhaltig. Även några av molybdens oxider
har goda friktionsegenskaper (A P Shepard i Iron Age 1
juli 1954 s. 105). SHl
Böcker
Physics principles, av Stanley S Ballard, Edgar P
Släck & Erich Hausmann. Van Nostrand, New York 1954.
743 s., 486 fig. 7,50
Den inledande undervisningen i fysik omspänner vid
vissa amerikanska colleges 3—4 terminer, vid andra endast
två. Föreliggande lärobok är avsedd för dessa kurser,
varvid studenterna som följer de kortare kurserna kan hoppa
över vissa avsnitt uppräknade i ett appendix.
Arbetet är uppdelat i sex större avdelningar. Den första,
ägnad mekaniken, inleds med ett kapitel om skalärer och
vektorer och sedan behandlas partiklars, kroppars, vätskors
och gasers mekanik. I den andra diskuteras värmets natur,
värmeledning, fasändringar, ideala och reella gasers tryck-,
temperatur- och volymberoende samt termodynamik. I
avsnittet om elektricitet och magnetism ägnas 150 s. åt
elek-trostatik och -magnetism samt växelström och dessas
till-lämpningar, medan på de sista 50 s. behandlas
termoelektricitet, elektronrör och elektronrörskopplingar, halvledare
som likriktare och transistorer, strålande kretsar,
modulering, television, mikrovågor och radar. Del IV "Wave
motion & sound" inleds med en allmän diskussion av
vågrörelse och slutar med en sida om flygning ovan
ljudhastigheten.
Optikavdelningen innehåller bl.a. kapitel om ljusets
reflexion, refraktion och dispersion, linser och speglar,
optiska instrument, spektra, interferens, diffraktion och
polarisation. Den sista avdelningen, som är den kortaste,
kallas "Modern physics" och består av ett kapitel om
strålning betraktad dels som våg- dels som partikelfenomen
samt ett kapitel om kärnfysik, slutande med den 1954
bekantgjorda upptäckten av grundämnena 99 och 100.
Vart och ett av bokens 35 kapitel inleds med en kort
översikt och slutar med ett antal lätta men instruktiva
övningsexempel, tillsammans 804, varav de med udda nummer
är försedda med svar.
Framställningen är klar och medryckande och belyser väl
den historiska utvecklingen. Endast obetydliga
förkunskaper i fysik fordras, medan någon kunskap i
differential-och integralkalkyl förutsättes hos läsaren. Inte mindre än
tre sortsystem användes parallellt, nämligen det engelska
samt cgs- och MKSA-systemen. Omvandlingsfaktorer finns
tabellerade och relationerna mellan de senare behandlas i
ett appendix. De engelska sorterna medför för en svensk
läsare ett väsentligt reducerat värde hos ungefär hälften
av övningsexemplen.
Boken rekommenderas den som vill läsa en åskådligt
skriven och översiktligt inledande lärobok i fysik
upplagd mera på bredden än på djupet. H von Koch
Highway engineering, av Laurence I Hewes &
Clarkson H Oglesby. Wiley & Sons, New York 1954. 628 s., 175
fig., 57 tab. 8 %.
Föreliggande lärobok i vägbyggnad är avsedd för
amerikanska college-studenter. Förf. förenar en mycket
omfattande praktisk erfarenhet med undervisningsvana och
klar framställningskonst. Hewes († 1950) var chef vid US
Bureau of Public Roads och Oglesby undervisar bl.a. i
vägbyggnad vid Stanford University. Boken har blivit
granskad i detalj av trettioen specialister vid US Bureau of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
