- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 februari 1955

87

Syntetisk brytarprovning

Tekn. lic. Bertil Thorén, Ludvika

Från att före senaste världskriget ha disponerat
en högsta kortslutningseffekt för provningar på
ca 1 000 MVA har de större
högeffektlaborato-rierna nu utbyggts eller håller på att utbyggas
till 2 000—2 500 MVA. Av ekonomiska skäl är
det dock omöjligt att hålla jämna steg med
effektökningen i kraftnäten. I våra svenska nät
kommer kortslutningseffekterna inom en inte
alltför avlägsen framtid att uppgå till ca 5 000
MVA vid 120 kV, 7 500 MVA vid 200 kV och
12 000 MVA vid 380 kV. Ännu högre effekter
förekommer på sina håll utomlands. Det är
därför ej möjligt att i laboratorierna prova brytare
för dessa nät med full effekt, utan man får lov
att klara sig med olika indirekta metoder. Hit
hör t.ex. "enhets"-metoden, som dock endast är
tillämplig på brytare med flera seriekopplade
brytställen, samt den i flera länders normer
accepterade metoden med prov med full ström
vid reducerad spänning. De "syntetiska"
metoderna intar på sätt och vis en särställning bland
de indirekta metoderna.

Princip

I motsats till vad förhållandet är vid andra
indirekta metoder, söker man vid de syntetiska
metoderna att exakt efterlikna ström- och
spänningsförhållandena vid ett brytprov med full
effekt och utför alltså provet i full skala. De
syntetiska metoderna grundar sig på att alla
kortslutningsbrytningar sker i en huvudsakligen
reaktiv krets, och att alltså full ström och full
spänning inte uppträder samtidigt. Förhållandet

Bearbetning av föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den
17 september 1954.

621.316.57.001.4

kan illustreras med en brytning i en normal
kortslutningskrets, som för enkelhets skull
tankes enfasig, fig. 1. Så länge provbrytaren är
sluten, flyter en kortslutningsström I genom kretsen.
Då brytarens kontakter öppnar (f0), uppträder
till att börja med en bågspänning eb över dem.
Bågspänningen övergår i brytögonblicket (ti) i
kretsens återvändande spänning E. övergången
sker på grund av nätets induktans L och
kapa-citans C i form av ett insvängningsförlopp. Vid
brytningen upphör kortslutningsströmmen i
allmänhet helt, dock kan stundom en obetydlig
restström flyta under en kort tid på grund av
kvarvarande jonisering i brytsträckan.

Brytförloppet karakteriseras alltså av hög
ström och låg spänning före brytögonblicket och
hög spänning och låg ström efter detta. Man kan
då ifrågasätta, om det verkligen är nödvändigt
att provkretsen utförs för så hög effekt, att den
samtidigt kan lämna både den höga strömmen
och den höga spänningen. Varför inte dela upp
dessa funktioner på två kretsar.
Huvudströmkretsen, fig. 2 t.v., antas dimensionerad för fulla
kortslutningsströmmen men behöver endast
lämna tillräcklig spänning för att täcka
bågspän-ningsfallet. Spänningskretsen, fig. 2 t.h., antas
dimensionerad för fulla spänningen men
behöver endast kunna lämna en obetydlig ström.
Båda kretsarna kan därför utföras för relativt
måttlig effekt. Det gäller sedan bara att
synkronisera in- och urkopplingen av dessa kretsar, så
att överkopplingen mellan dem sker i själva
brytögonblicket. Detta sätt att prova, med ström
från en krets och spänning från en annan, kallas
syntetisk provning.

Fig. 1. Brytning i normal kortslutningskrets;
upptill kopplingsschema, nedtill ström- och
spännings förlopp.

Fig. 2. Brytning i syntetisk
kortslutnings-krets; upptill kopplingsschema, nedtill
ström-och spänningsförlopp, index 1 anger
huvud-strömkrets, index 2 spänningskrets.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free