- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
96

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

TEKNISK TIDSKRIFT

Formpressade material, innehållande naturlig eller
syntetisk glimmer i större mängd, kan båda bearbetas, den
senare typen något lättare, men av formsprutat material
kan bara det med syntetisk glimmer bearbetas. Detta
beror antagligen på dennas större renhet och kanske på
avvikande typ hos bindningen mellan glas och glimmer.

Valsade skivor av glimmerflagor tillverkas med
organiska ämnen eller silikoner som bindemedel. Dessa
material har goda elektriska egenskaper, men framställda av
naturlig glimmer har de starkt begränsad värmehärdighet.
Utbyte av naturlig mot syntetisk glimmer borde ge mindre
temperaturkänsliga material, eftersom den förra börjar
falla sönder vid 650—750°C medan den senare inte
förändras vid upp till 810°C.

Ingen har visserligen ännu lyckats framställa fullständigt
porfria skivor, lämpliga som dielektrikum, av syntetisk
glimmer, men ett sådant material med utmärkta
hög-temperaturegenskaper har erhållits. Det lär tåla 220—
280°C högre temperatur än naturlig glimmer men är
poröst. Det är lättare att avgasa än det tidigare använda och
avger inte som detta vatten vid upphettning.

Varmpressade block framställs av finpulvriserad
syntetisk glimmer. Presskropparna består av ett tätt,
keramik-liknande isolationsmaterial som är mjukt och bearbetbart
men dock har en hållfasthet på 560 kp/cm2 vid upp till
400°C. Då man kan använda mycket finkornigt pulver, kan
man utnyttja även sådana glimmersorter som inte bildar
stora kristaller. Härigenom kan produktens egenskaper
varieras mycket mer än andra keramiska materials.

I USA tillverkas nu varmpressade block i halvstor skala
av fyra glimmersorter med följande egenskaper:

KMgaAl SiaOioF2 KMgaB SisOioFi BaMgsAk BaMgüAlLi SiäOioFä SisOioFz
Blockets täthet
°/o av teoretisk 96 96,5 95,7 99
Mjukningspunkt ... "C 1 090—1 200 900—1 010 1 090—1 200 900—1 010
Smältpunkt ........ °C 1 340 1 340 1400 1 400
Arbetstemperatur .. °C 800 800 800 800
Hårdhet .. Mohs skala 2—3 2—3 4—5 4—5
Bearbetbarhet ......... god utmärkt dålig tämligen
god
Förlustfaktor ......... 0,0063 0,004 0,0022 0,0032
Brottgräns vid
25—400°C .... kp/cms 770 — — —
800° C ........ kp/cm* 85 — — —

Det första av dessa material (KMg3AlSi3O10F2) är
fluor-flogopit (T B Merrill Jr i Materials & Methods aug. 1954
s. 80). SHl

Glasfiberplast som konstruktionsmaterial inom
ytbe-läggningsindustrin. Förr gjordes elektrolysörer och
bet-kar av trä inklädda med blyplåt eller också beströks de
med syrafast asfalt. Då bly är elektriskt ledande måste
man isolera plåten med glasplattor. Ett stort framsteg togs
när gummiklädda kärl infördes. Gummi kan bindas vid
stålplåt på olika sätt och sedan vulkaniseras. Sådan
innerbeklädnad håller bra mot utspädda syror och alkalier men
ej mot oxiderande syror t.ex. salpetersyra eller kromsyra.
Temperaturgränsen anges till 130°C.

När polyvinylkloridplast började tillverkas fick
ytbelägg-ningsindustrin ett utmärkt material för pumpar, rör,
bet-kar och andra kärl. I plattor används den till inklädnad,
varvid 1,5—3 mm plastplatta limmas vid stålkärlet och
fogar svetsas samman med en varm kvävgasstråle, som
upphetsas elektriskt till ca 200°C. PVC-inklädda
elektrolysörer används vid förkromning men tål ej temperaturer
över 65°C. Sedan kom polyetenplast med ovanligt god
kemikalieresistens men låg mjukningspunkt.

Det senaste konstruktionsmaterialet är glasfiberplast.
Glas i fiberform har draghållfastheten 175 kp/mm2 och
tål värme upp till 600°C. Fibern är ca 5 |x i diameter och
framställs genom att glassmältan i en platinadegel pressas

genom hål i dess botten; 100—200 trådar matas samtidigt
fram med en hastighet av 1 600 m/min.

Olika plaster kan användas, vanligast är polyestertyp.
Materialet tillverkas dels som laminat i plattor, dels i
gjuten eller pressad form. Om glasfiberväv används, måste
appreturen noga avlägsnas innan impregnering med
plasten sker. Bör framställs genom att dylik impregnerad
glas-väv lindas omkring en bult och sedan härdas. Materialet
för gjutformar kan vara gips, porslin, stål eller en
blylegering. För att få materialet att lossna smörjer man in
formen med vax, polyvinylalkohol, cellulosaacetat,
silikoner, eller också kan 1 %> oljesyra eller
trietanolamino-leat blandas in i plasten.

Elektrolysörer tillverkas vanligen av laminatplattor,
skarvade under tryck med motsvarande färsk plastmassa, som
genom katalysatorinblandning snabbt härdar. Även
liknande plast innehållande fyllmedel kan användas. De blir
mycket lätta; en 500 1 behållare väger 30 kg och ett
15 000 1 kärl ca 400 kg. Materialet är avsevärt billigare än
rostfritt stål och aluminium och av samma prisklass som
PVC- eller gummiklätt.

Kärlen är lätta att reparera, är elektriskt oledande och
resistenta med de flesta kemikalier, såsom 50 °/o
svavelsyra vid 95°C, saltsyra och varm fosforsyra. Även mot
alkoholer, bensen, xylen och koltetraklorid vid
rumstemperatur håller materialet, däremot dåligt mot trikloretylen.
För alkalier är materialet icke lämpligt, ej heller för
kromsyra eller fluorvätesyra (H Silman i Transactions of the
Institute of Metals Finishing 1954 s. 352). U T—h

Böcker

Vad menar du med demokrati?, redigerad av Georg
Landrerg. Sällskapet Per Aspera, Uppsala 1954. 194 s.
10 kr.

"Filosofi borde förbjudas!" —- deklarerade en gång en
äldre civilingenjör i en till mig riktad monolog. Själv
spillde han aldrig någon tid på dylikt onyttigt tidsfördriv. Han
var en praktisk och framgångsrik man. — Ja, tänkte jag,
varför inte? Kanske filosofin skulle få många hängivna
vänner och gynnare i samband med ett statligt förbud? Men
hur skulle den stat vara funtad, som kunde förbjuda sina
medborgare att syssla med filosofi? En diktaturstat skulle
kunna våga kastet, dock utan hopp om att lyckas i
längden. En demokratisk stat? Hur gick det i Aten, där man
dömde en pratsam gammal filosof till döden och avrättade
honom? Sokrates segrade i det långa loppet. Hans tankar
överlevde. — "Men Sanningen lever, bland bilor och svärd
lugn står hon med strålande pannan", påstår Tegnér. Och
han har nog rätt.

Aten ansågs vara en äkta demokratisk stat vid den tiden,
då man under lagliga former avrättade Sokrates, som
vägrade rymma ur fängelset eller be om nåd. Är det då
tillrådligt att rekommendera demokrati som statsform? Vad
är demokrati? Vad menar man?

Svaret är inte så enkelt. Det är icke jämställbart med
Euklides’ definitioner. Betydelsen har varierat medan
seklerna flutit fram och skådeplatsens latitud har ändrats. I
avsikt att komma till klarhet har man låtit
demokratiproblemet bliva föremål för granskning och debatt inom det
fria men slutna sällskapet Per Aspera under en serie
sammanträden. På basis av bevarade manuskript och
diktafon-upptagningar har man redigerat en sammanställning, som
avser att giva det väsentliga, som sagts i föredrag och
diskussioner.

Bertil Stålhane och Erik Forslind inleda med några
synpunkter på begreppet demokrati och frågan om demokrati
är önskvärd. Anders Orne betraktar demokratins ursprung
och villkor. Han slutar med att begagna ett av Grundtvig
präglat, bevingat ord och säger: "Om det skall finnas
’samma rätt för Loke som för Tor’ att yttra sig i debatten, så
innebär detta ingen rätt för Loke att mobilisera de onda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free