- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 8 februari 1955 - Säkerhet vid sprängningsarbete, av Yngve Hagerman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 februari 1955

101

Säkerhet vid sprängningsarbete

Byrådirektör Yngve Hagerman, Stockholm

Vid planerande och utförande av
sprängningsarbete måste, jämfört med förhållanden inom
flertalet andra yrken, särskilt stor hänsyn tas till
risken för skada av person eller egendom. Den
totala olycksfallsfrekvensen är kanske icke
anmärkningsvärt hög, men ofta är personskadorna
mycket svåra. Frekvensen av invaliditets- och
dödsfall är sålunda 10—20 gånger högre än
genomsnittet för samtliga yrkeskategorier.

Ökad säkerhet kan nås genom förbättring av
sprängmateriel och sprängningsmetoder samt
vidgad kunnighet hos yrkesutövaren. Ehuru ett
aktningsvärt arbete sedan länge nedlagts härpå
i Sverige, torde det vara motiverat att söka
utnyttja de erfarenheter som vunnits i utlandet.
Här skall därför några jämförelser göras med
förhållanden i Frankrike, Tyskland, Kanada och
USA, där jag under 1954 haft tillfälle att studera
med sprängning sammanhängande
säkerhetsproblem vid forskningsinstitutioner,
provningslaboratorier och gruvor m.m.

Sprängämnen

Den federala gruvbyrån (US Bureau of Mines)
i USA har utfört undersökningar av
sprängämnens initieringskänslighet för elektrostatiska
urladdningar1. Ett tjugotal ämnen har
undersökts såväl friliggande som delvis inneslutna
(fig. 1). Bland dessa märks blyazid,
kvicksilver-fulminat, trotyl, tetryl, pentaerytrittetranitrat,
nitroglycerin och olika slag av svartkrut.

Gränsen för den urladdningsenergi, över vilken
initiering kan ske varierar med spänningen och
är mycket olika för olika ämnen. Vid 5 000 V har
gränsvärdet för t.ex. blyazid befunnits vara
0,0070 J för såväl friliggande som inneslutet
prov, under det att gränsvärdet för t.ex.
nitroglycerin vid 25° C befunnits vara större än 12,5 J
för friliggande och 0,90 J för inneslutet prov. Vid
undersökningar av den energimängd en person
kan uppladdas till har man funnit, att denna
under icke alltför extrema förhållanden kan
uppgå till 0,015 J. Vidare framhålls att icke jordade
föremål kan ta upp avsevärt större
energimängder.

I USA har sprängämnestillverkarna2 i samråd
med den federala gruvbyrån indelat dynamit i
tre klasser efter den mängd giftiga gaser, som
bildas då en 1*4" X 8" patron bringas att deto-

622.235.3

nera på visst sätt. Till giftiga gaser hänförs ej
de ämnen som normalt bildas vid detonation
(koldioxid, kväve och vattenånga) utan endast
koloxid och kväveoxider. Till klass 1 hänförs
dynamiter som bildar mindre än 4,5 1 (0,16 cft)
giftiga gaser, till klass 2 de som bildar 4,5—9,3 1
(0,16—0,33 cft) och till klass 3 de som bildar
9,3—19,0 1 (0,33—0,67 cft). Gruvbyrån anser3 att
dynamiter av klass 2 eller 3 i regel ej bör
användas under jord.

I Kanada, där samma klassindelning tillämpas,
får sprängämnen som hänförs till klass 2 eller 3
ej användas under jord med mindre
arbetsgivaren begärt och erhållit tillstånd därtill av
vederbörande myndighet, som måste ha övertygats om
att företaget sörjt för tillfredsställande
ventilation4.

Såväl i Kanada som i USA avråder man från
att använda träpinnar vid "pinnladdning" under
jord, där ventilationen är bristfällig. I stället
rekommenderas "pinnar" av tegel, cement eller
lera. Anledningen härtill är att man vid
undersökningar konstaterat att träpinnar ger avsevärt
högre koloxidhalt hos spränggaserna än pinnar
av oorganiskt material. Vid åtskilliga
kanadensiska gruvor används uteslutande för
ändamålet tillverkade tegelpinnar.

Sprängkapslar

I en av Tysklands delstater,
Nordrhein-West-falen, har 1952 utfärdats detaljerade föreskrifter
rörande egenskaper hos sprängmedel med til 1-

Fig. 1. Elektrodsystem för elektrostatiska urladdningar:
t.v. för friliggande prov; t.h. för delvis inneslutet prov.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free