- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
106

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

TEKNISK TIDSKRIFT

genom särskild undersökning i varje särskilt fall
påvisats att tillfredsställande säkerhet mot
oavsiktlig tändning förefinns, eller såvida icke
sändaren avstängts. Målet med utredningen är i
huvudsak att söka närmare precisera dessa
avstånd och att få fram en praktisk metod för
bestämning av tändningsrisken på
sprängningsplatsen.

Yrkeskunnighet

En grundläggande förutsättning för att
sprängningsarbete skall kunna bedrivas utan att
olycksfall inträffar är, att såväl arbetsledning som
sprängningsarbetare besitter god
yrkeskunnighet. Behovet av yrkeskunnighet hos
bergspränga-ren har sedan länge varit påtagligt. För
arbetsledningen har behovet av yrkeskunnighet på senare
år blivit mer och mer framträdande, på grund
av sprängningsarbetenas alltmer komplicerade
natur, varigenom ej blott praktisk erfarenhet
utan även betydande teoretiska kunskaper
fordras.

I Sverige får självständigt sprängningsarbete
som faller under arbetarskyddslagen icke
upp-dras åt annan än fullt yrkeskunnig person, som
äger ingående kännedom om gällande
skyddsföreskrifter (sprängningsanvisningarna).
Nitroglycerin Aktiebolaget har sedan ett tjugotal år
tillbaka årligen anordnat kurser i
bergsprängning, vilka i hög grad torde ha bidragit till ökad
yrkeskunnighet.

I Frankrike torde vid gruvorna i regel gälla att
en arbetares praktiska kunskaper om
sprängningsarbete skall undersökas av företagets
gruvingenjör eller gruvfogde, innan arbetaren
självständigt får handskas med sprängämnen. Om
hans kunskaper visat sig tillfredsställande får
han ett certifikat, som tillåter honom att utföra
sprängningar med den eller de metoder, för vilka
han visat sig kompetent. Certifikatet indras om
han ej följer föreskrifterna.

I Tyskland gäller vid gruvorna i huvudsak
detsamma som i Frankrike. Certifikatet meddelas
dock ej av företaget utan av vederbörande
tillsynsmyndighet. Förbundsregeringen har nyligen
meddelat rätt detaljerade riktlinjer för bl.a.
utbildningen och prov på yrkeskunnighet för dem
som är sysselsatta med språngning vid andra
arbetsplatser än gruvor, t.ex. vid stenbrott eller
i samband med byggnadsverksamhet20.

Däremot har jag varken i Kanada eller USA
påträffat några krav på att de som är sysselsatta
med sprängning skall ha avlagt prov på sin
kompetens, eller att de skall ha skriftliga bevis om
sådan kompetens.

Slutord

Med sprängningsarbete är förknippade många
riskmoment, av vilka en del berörts i denna
uppsats. Åtskilliga är tyvärr av synnerligen kompli-

cerad teknisk natur. Utvecklingsarbetet inom
sprängningstekniken bör i fortsättningen liksom
hittills till väsentlig del inriktas på att minska
dessa risker genom utarbetande av lämpligare
materiel och metoder. Ökad säkerhet kan
dessutom nås genom vidgad kunnighet hos
yrkesutövaren. Arbetsledningen måste kunna planera
en sprängning på rätt sätt genom val av lämplig
materiel och metod osv. Sprängningsarbetaren
måste ha erforderlig praktisk erfarenhet. Han
måste också vara pålitlig och ha gott omdöme
samt sist men icke minst ha ett synnerligen väl
utvecklat ordningssinne.

Litteratur

1. Brown, Kusler & Gibson: Sensitivity of explosives to initiation
by electrostatic discharges. U.S. Bureau of Mines. Bep. Invest. 5002,
1953.

2. Blästers’ handbook. E.I. du Pont de Nemours & Co. 1952.

3. Some safety practices [or metal mines, nonmetal mines (other
than coal), mills, metallurgical plants, and quarries. U.S. Bureau of
Mines I.C. 7387, 1946.

4. Blästers’ handbook. Canadian Industries Ltd 1951.

5. Polizeiverordnung über den Vertrieb von Sprengmitteln an den
Bergbau. Vom 6. März 1952. Gesetz- und Verordnungsblatt für das
Land Nordrhein-Westfalen. Ausg. A 6 nr 13.

6. Manual Bickford. Etablissements Davey Bickford Smith & Co.
1949.

7. Wehner: über das versagerfreie Abtun grosser Schusszahlen
bei hoher Nebenschlussgefahr. Nobel Hefte 1954 mars.

8. Règlement général sur Vexplotion des mines autres que les
mines de combustible. Ministère des Travaux Public, Paris 1936.

9. Règlements généraux sur 1’explotation des mines de combustibles
minéraux solides. Ministère de l’Industrie et de l’Energie, Direction
des Mines et de la Sidérurgie, Paris 1951.

10. Bergpolizeiverordnung des Oberbergamts in Bonn für die
Erz-bergwerke vom 10. November 1952.

11. Berthmann & Käufer: über das Au[treten von Detonationen
beim Aufprall von Sprengsto[fpatronen. Nobel Hefte 1953 sept.

12. Berthmann & Käufer: Untersuchung der Vorgänge beim
Ein-blasen von Sprengstoffpatronen in Bohrlöcher. Nobel Hefte 1954 maj.

13. Erler: Die entwicklung von Pressluftladeeinrichtungen und die
Bedingungen für Ihre Verwendung in der Steinindustrie. Nobel Hefte
1954 maj.

14. Schwanenberg: Laden und Besetzen von Bohrlöchern mit Hilfe
einer Pressluftladevorrichtung beim Serienschiessen. Nobel Hefte 1954
sept.

15. Handbook of rules governing the operation of mines. Being Part
VIII and Sections 183, 184, and 185 of Part X of the Mining Act of
Ontario. Department of Mines, Toronto 1953.

16. Regulations for the safety and protection of workmen in mines
and quarries. Established by orders-in-council in virtue of the
Quebec Mining Act. Department of Mines, Quebec 1950.

17. Allgemeine Bergpolizeiverordnung für den Oberbergamtsbezirk
Clausthal-Zellerfeld vom 8. Januar 19i5.

18. Allgemeine Bergpolizeiverordnung des Hessischen Oberbergamts
zu Wiesbaden vom 1. Februar 1950.

19. Idaho minimum safety standards and practices for mining.
Safety Code 5. Effective October 1, 1952. State Inspector of Mines
and Industrial Accident Board, Boise, Idaho.

20. Erler: Regelung der Ausbildung von Sprengmeistern. Nobel
Ilefte 1954 sept.

Fibröst gimuiii, bestående av hoptrasslade fibrer bundna
vid varandra i beröringspunkterna, kan erhållas genom
sprutning av en gummilösning i fina strålar i en snabb
luftström. Materialet bör kunna användas bl.a. till
inner-sulor och regnkläder.

Atomvibrationer i kristaller kan undersökas med
"kalla" neutroner (0,001 eV energi) därför att dessas
kinetiska energi växer vid kollisioner med kristallens atomer.
De utgående neutronernas energispektrum återger
energifördelningen i kristallen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free