- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
115

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 februari 1955

115

malmer. Vid en process, utarbetad vid Battelle Memorial
Institute, framställs först kaliumperrenat som överförs till
ammoniumrenat. Detta reduceras med väte till ett fint
metallpulver som är lämpligt för tillverkning av sintrade
reniumstavar. Genom kallbearbetning och
värmebehandling kan man av dessa göra stavar, tråd, plåt och folier.
Denna teknik är nödvändig på grund av reniums höga
smältpunkt, ca 3 180°C (Chemical & Engineering News
15 nov. 1954 s. 4562). SHl

Andras erfarenheter

Kombinerade material innehållande epoxiplast.
Epoxi-plaster har många önskvärda egenskaper och används som
bindemedel i läcker och lim, till laminat och för
ingjut-ning. De har emellertid också vissa brister och kan ofta
förbättras genom kombination med andra plaster. De
produkter, som härvid fås, kan vara sampolymerisat eller
uppstå genom epoxipolymerens reaktion med en annan
po-lymer. Läcker, erhållna på detta sätt, är redan välkända,
och man har föreslagit åtskilliga andra kombinationer för
olika ändamål enligt följande sammanställning:

Epoxiplast
kombinerad med

Användbar till
lim lack lami-
in-nat gjutning

Karakteristiska
egenskaper

Fettsyraestrar ............X lufttorkande, kemisk

resistens, lågt pris

Polystyren ....................X hållbar utomhus, al-

kaliresistent

Karbamidplast ............X bra färg, kemisk re-

sistens

Fenoplast ........... X X X X lågt pris, böjlighet,
utmärkt kemisk
resistens, värmehärdighet

Melaminplast ..............X X resistens mot värme

och kemikalier

Polyamidplast ...... X X X X glasklarhet, böjlighet,

kemisk resistens,
snabbhärdande

Vinylplast ....................X god färg, kemisk re-

sistens

Furanplast ......... X X X X värmehärdighet,
utmärkt kemisk resistens

Tioplast ............ X X X X goda lågtemperatur-

egenskaper, kemisk
resistens

Omättad polyester- goda
bearbetningsplast ............... X X X egenskaper, lågt pris

Olja ................................X elasticitet, goda elek-

triska egenskaper
Asfalt ............................X lågt pris

(J. Charlton i Modern Plastics sept. 1954 s. 155.) SHl

Den första syntesen av en polypeptidhormon. I
tallkottkörteln hade man för åtskilliga år sedan funnit bl.a.
två likartade hormoner av vilka den ena har
blodtrycks-stegrande verkan och den andra stimulerar
livmodersammandragning. År 1935 var extrakt, innehållande dessa
hormoner, tillgängliga för kliniskt bruk, men man hade inte
isolerat de aktiva ämnena. Först 1947 hade man i USA
erhållit 30 mg av den ena hormonen, oxitocin, i kristalliserad
form.

Vid analys av detta material fann man aminosyrorna
cystein, glycin, glutamin- och asparaginsyra, prolin,
tyro-sin, leucin, och isoleucin i ungefär ekvimolära mängder.
Vidare påvisades ammoniak, och molvikten bestämdes till
ca 1 000. Av dessa resultat kunde slutas att
oxitocinmole-kylen sannolikt innehåller åtta aminosyror i
peptidbind-ning och tre amidgrupper. Man fann vidare genom
nedbrytningsförsök att oxitocin sannolikt har en
disulfid-brygga som då måste bildas av två cysteinrester av vilka
den ena ger glycin vid nedbrytning.

c5h4oh c2h5

NH2 O ill2 O CH—CHj

CH2—CH—(ü-NH-iH—<!—NH—(^H
| I

s c=o

! I

s O O NH

C H2—C H—N H—C—CH—NH—C—CH—(C H2\—CON H2

c*;H2

C=0

| CONH2

CH2—N O O

^CH—(ü—NH—CH—(H—NH—CH2—CONHi
iHCCHA

/

ch2—ch2

Fig. 1. Oxitocins strukturformel.

Slutresultatet av dessa undersökningar blev att man
kunde uppställa en sannolik formel för oxitocin (fig. 1).
Dennas riktighet har nu bekräftats genom syntes. Härvid
framställdes först en grenad polypeptid varefter ringen
slöts under bildning av disulfidbindningen. Vid rening av
reaktionsprodukten erhölls ett kristallint ämne som visade
sig vara identiskt med naturligt oxitocin (Chemical &
Engineering News 7 juni 1954 s. 2270). SHl

Sigmafas i svetsat rostfritt stål. Vissa austenitiska
rostfria ståls mikrostruktur förändras vid förhöjd temperatur,
vilket inverkar på deras hårdhet, hållfasthet, seghet och
korrosionsmotstånd. En av de viktigaste av dessa
förändringar är bildning av sigmafas som är hård, spröd och
icke-magnetisk. Den har visat sig vara en
järn-kromlegering, eller kanske en kemisk förening, med
sammansättningen FeCr. Liknande faser har påvisats i de binära
systemen Fe—V, Cr—Co, Cr—V och Ni—V och i ternära
system innehållande dessa metaller.

I stål, som har tendens till bildning av sigmafas, utskiljs
denna vid 540—930°G. Det exakta temperaturintervallet
beror på stålets sammansättning. Element, såsom molybden,
niob, titan och kisel, som ofta sätts till rostfria stål för
stabilisering av karbid, höjning av deras kryp- och
brottgräns eller för desoxidering tycks vidga temperaturområdet
för sigmafasbildning.

I svetsar, innehållande något ferrit, uppträder sigmafas i
ferritområdena. Den kan emellertid också bildas direkt i
austeniten och återfinns då huvudsakligen i
korngränserna. Den uppstår mycket fortare i ferrit än i austenit, och
dess bildning påskyndas betydligt genom deformation av
stålet under upphettningen. Både i ferrit och austenit
avtar sigmafasens bildningshastighet med växande
upphettningstid. Vidare är den störst ungefär mitt i det kritiska
temperaturintervallet och inte som man kunnat vänta vid
dess övre gräns. Mängden bildad sigmafas och den
hastighet varmed den uppstår tycks växa med stålets ferrithalt
under i övrigt lika betingelser.

Försprödning genom bildning av sigmafas uppstår vid
av-spänningsglödgning och åldring av svetsar, särskilt om man
använt svetstråd med hög ferrithalt. Mycket litet har
publicerats om verkan av sigmafas i rent austenitiska
svetsar. Man kan undvika försprödningen genom att hålla
svetsens ferrithalt låg eller genom att avlägsna sigmafasen
så mycket som möjligt genom värmebehandling.

Ferrithalten kan regleras genom lämplig avpassning av
svetstrådens halt av austenit- och ferritbildande element.
Det har visats att om man i gjutstycken ökar halten av
de förra till övre gränsen för föreskriven sammansättning,
eller minskar halten av de senare till den undre, kan man
minska eller helt undvika bildning av sigmafas. Man an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free