- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
120

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

TEKNISK TIDSKRIFT

nikerna, framför allt en skrivbordsterm att användas i
facktidskrifter, i klassifikationssystem o.d.

Slutfrågan blir alltså: Behöver vi lånordet traktion?
IEC-kapitlet om "Electric traction" innehåller inga termer vilkas
översättning vållar svårigheter utan hjälp av detta ord. Oc.h,
som redan nämnts, dess definition är ännu svävande.

Debatt

Termerna plastlack och latexfärg

"Plast (plur. plaster), material som består av eller som
karakteristisk beståndsdel innehåller makromolekylära
organiska föreningar och som under något
bearbetningsstadium är plastiskt formbart till en slutprodukt, som vid
rumstemperatur i regel är fast" är Svenska
Plastföreningens Nomenklaturkommittés senaste förslag till definition
av plast. Till denna har fogats följande två anmärkningar:
"Anm. 1. Termen plast kan ej exakt definieras och
ovanstående definition inrymmer vissa material, vilka dock ej
bör betecknas som plaster, t.ex. agar-agar, pektin, gelatin
m.fl. äggviteämnen.

Anm. 2. Plaster kan bl.a. indelas i följande tre grupper:
termoplaster, härdplaster och elaster."

Denna definition av plast är mycket vid. Anm. 1 har man
tillfogat för att utesluta vissa naturprodukter, t.ex.
livsmedel eller råvaror till dessa, som eljest skulle inrymmas
i definitionen. Avsnittet "som under något
bearbetnings-stadium är plastiskt formbart till en slutprodukt" är inte
alls tillämpligt på färger och läcker som färdig produkt.
Många av de i färger och läcker ingående bindemedlen kan
emellertid utan tvivel betraktas som plaster.

Då plast är ett mångtydigt begrepp, ger beteckningar som
plastlack eller plastfärg ej någon som helst upplysning om
vilken typ av bindemedel som ingår i produkten. Man bör
därför icke använda dessa termer för att ånge typen hos
ett visst fabrikat. I de anglosaxiska länderna används
sällan "plastic" i samband med färger och läcker eller
råvaror för dessa.

Dessvärre har emellertid flera färgfabriker under senare
år börjat använda "plast" som sammansättningsled i
varunamnet på vissa nyare produkter. At detta kan ingenting
göras, då man inte gärna kan begära att varunamnen skall
ändras, men det är synnerligen önskvärt att tillverkarna
i framtiden helt undviker den intetsägande termen plast
vid skapandet av nya varunamn.

"Latex, an emulsion in which natural or synthetic rubber
or some closely related or similar material is the dispersed
substance" är definitionen på latex i "The condensed
che-mical dictionary", 4:e uppl. New York 1950.

Termen användes först som benämning på mjölksaft från
växter. Inom tekniken har den tidigare använts
huvudsakligen för mjölksaft från gummiträdet. Den här givna
definitionen är emellertid betydligt vidare. Det är ingen
tvekan om att emulsioner av syntetiskt gummi skall kallas
latex och som syntetiskt gummi räknas numera allmänt
inte bara Buna-typerna och Neoprene utan även tioplaster,
mjukgjorda vinylpolymerisat och akrylat. I en del
handböcker räknas t.o.m. vissa cellulosaderivat, såsom
etyl-och bensylcellulosa, till syntetiskt gummi.
Därför att bindemedlet i handelns första latexfärger var
en OW-emulsion av sampolymerisat av styren och
butadien har man på sina håll velat reservera termen latexfärg
för just denna emulsionstyp. Detta är dock oförenligt med
den här citerade definitionen på latex. Som definition på
latexfärg föreslås därför:

latexfärg, emulsionsfärg där huvudbindemedlet utgörs av
i vatten emulgerade ämnen med stora kedjemolekyler,
erhållna genom polymerisation av lågmolekylära ämnen.

Enligt denna definition är inte bara färger, innehållande
styren-butadienpolymerisat latexfärger utan också de som
innehåller andra polymerisat, t.ex. polystyren,
polyvinyl-acetat och sampolymerisat av vinylklorid och vinyliden-

klorid, akrylnitril och vinylidenklorid, butadien och
akryl-nitril m.fl. Den givna definitionen avgränsar latexfärgerna
från andra emulsionsfärger, t.ex. alkydemulsionsfärger i
vilka bindemedlet är en kondensationsprodukt med
avsevärt lägre molekylvikt än de högmolekylära
polymeri-saten.

Dispersion, suspension och emulsion är termer om vilkas
innebörd ofta oklarhet råder, inte bara i Sverige utan
också i utlandet. Man har bl.a. velat hävda att t.ex. färger,
innehållande polyvinylacetat (PVA), rätteligen bör kallas
dispersionsfärger till skillnad från dem som innehåller
t.ex. styren-butadien-latex, vilka kallas emulsionsfärger.
Tankegången bakom denna differentiering synes vara att
PVA utan mjukningsmedel anses befinna sig i ett
utpräglat fast aggregationstillstånd medan det mjukare
styren-butadien-polymerisatet är mera vätskeliknande. Den torde
emellertid härröra från en missuppfattning av innebörden
hos termerna dispersion och emulsion.
I huvudsak enligt TNC 14 kan de definieras på följande
sätt:

dispersion, blandning där den ena av två faser bildar
partiklar i den andra, sammanhängande fasen, ofta kallad
dispersionsmediet; partiklarna kallas även inre fas och
dispersiorismediet yttre fas;

suspension, dispersion av fasta partiklar i en vätska eller
gas;

emulsion, dispersion bestående av vätskepartiklar,
fördelade i en annan vätska (dispersionsmediet).

Vill man särskilt framhålla att bindemedlet utgörs av
fasta partiklar, dispergerade i ett flytande medium, bör
alltså termen suspensionsfärg användas. Alla färger, även
t.ex. oljefärger, lackfärger och limfärger, innehåller
emellertid pigment i form av fasta partiklar och kan därför
kallas suspensionsfärger. Man brukar emellertid
karakterisera färger genom att ånge bindemedlets kemiska eller
fysikaliska beskaffenhet. Bindemedlet i latexfärger kan
närmast betraktas som en mer eller mindre viskös vätska.
Det är därför fullt motiverat att beteckna alla latexfärger
som emulsionsfärger.

Härdlacker är läcker, som torka genom att en kemisk
reaktion, ej föregången av syreupptagning ur luften, äger
rum mellan bindemedlets komponenter. De kan lämpligen
indelas i två typer:

brännlack — även kallad ugnstorkande lack eller
ugnslack — i vilken den kemiska reaktionen sker snabbt först
vid högre temperatur;

kallhärdande lack i vilken torkningen (härdningen) sker
redan vid rumstemperatur; härdningen åstadkommes i
regel genom att man kort tid före lackens anbringande på
en yta försätter den med ett särskilt ämne, en härdare.

Då "kallhärdade lack" är en otymplig term, kan man i
många fall i stället använda "härdlack". Av sättet för dess
användning framgår tydligt att den är kallhärdande. De
viktigaste lackerna av denna typ är fenolhartslack,
karb-amidhartslack, uretanlack (även polyuretanlack, hellre än
isocyanatlack) och epoxilack. Då bindemedlet i de båda
senare ej har definierats i TNC, ges följande definitioner i
huvudsak enligt Plastföreningens förslag:
polyuretan, även uretanharts (icke polyisocyanat),
härdharts, erhållet genom polyaddition mellan diisocyanater
och flervärda alkoholer;

epoxiharts, härdharts, innehållande epoxigrupper och
framställt genom polykondensation av två- eller flèrvärda
fenoler och epihalogenhydrider, t.ex. epiklorhydrin.

Paul Nylén

Tillägg. I notisen "Kaplanturbin med överliggande
sugrör" i Tekn. T. 1954 s. 1112 angivna belastningar på
bärlagret gäller givetvis ett speciellt fall och avser att ånge
storleksordningen av de belastningsbesparingar man kan
nå med den nya konstruktionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free