- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
128

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

TEKNISK TIDSKRIFT

dess specifika drivmedelsförbrukning 5—7
gånger så stor som rammotorns vid flygmachtal
överstigande 2, fig. 10. Redan vid mycket korta
flygsträckor är därför summavikten av motor och
drivmedelsförråd större för en raketmotor än
för en rammotor.

Vätskeraketmotorn ger en dragkraft, som är
praktiskt taget oberoende av höjden och farten
och som endast kan varieras inom ett litet
område. Följden blir, att farten kommer att ändras
inom mycket vida gränser vid användning av en
vätskeraket inom ett stort höjdområde.
Ramm-motorn liksom övriga luftstrålemotorer lämnar
en dragkraft som vid konstant machtal är
proportionell mot lufttrycket och följaktligen
ändrar sig på samma sätt som luftmotståndet.

Vätskeraketmotorn har dessutom sin givna
plats vid flygning på höjder, där luftens täthet
ej är tillräckligt stor för att underhålla en
förbränning vid kompressionsförhållanden
motsvarande de högsta flyghastigheter, som för
närvarande uppnås med luftstrålmotorer.

Användningsområden

De relaterade egenskaperna hos rammotorn gör
den särskilt ägnad att användas som drivmotor
för robotvapen. Det enkla utförandet, den låga
vikten och de goda prestandaegenskaperna vid
hög fart fäller i första hand utslaget. Bidragande
orsak är, att man vid en robot vanligen startar
med hjälp av en raketmotor och följaktligen är
oberoende av prestanda vid låg fart. I vissa fall,
t.ex. vid en luftförsvarsrobot, är det till och med
ett krav att drifthastigheten uppnås så snabbt
som möjligt, vilket endast kan ske genom
användning av en relativt kraftig startraketmotor
oberoende av vilken typ av drivmotor, som
användes. Då dessutom de aktuella
flyghastigheter-na för en luftförsvarsrobot motsvarar dem, vid
vilka rammotorn når sina bästa prestanda, kan
de erforderliga flygsträckorna uppnås med ett
relativt ringa bränsleförråd. Enligt tillgängliga
uppgifter har man också i utlandet börjat
införa rammotorer på robotvapen (Tekn. T. 1951
s. 709). Ett exempel härpå erbjuder den
amerikanska luftförsvarsroboten Bomarc (fig. 11), för
sedd med överljudrammotor.

Fig. 11. Amerikansk luftförsvarsrobot F-99 "Bomarc"
försedd med överljudrammotor.

Fig. 12. Amerikansk målrobot Martin KDM-1 försedd med
underljudr ammotor.

Rammotorn har också sedan lång tid tillbaka
använts som drivmotor för målrobotar. För detta
ändamål tillverkas en underljudrammotor10 (fig.
12) vilken dock ställer sig mycket ofördelaktig
ur bränsleförbrukningssynpunkt. För drift av
helikopterrotorer användes små rammotorer
fästa vid bladspetsarna (Tekn. T. 1952 s. 285).
Arrangemanget är fördelaktigt ur den
synpunkten, att praktiskt taget inget moment överföres
mellan flygkroppen och rotorn, varför den vid
konventionella helikoptrar erforderliga
anordningen för rotormomentkompensation kan
uteslutas, samtidigt som en betydligt enklare
motoranläggning erhålles. Den höga
bränsleförbrukningen begränsar dock aktionsradien.

Hittills är endast ett fåtal flygförsök med
rammotor vid bemannade flygplan kända. De har
utförts vid underljudfart och är därför närmast
av akademiskt intresse. Med hänsyn till
ramm-motorns goda prestanda vid hög fart kommer
den, tillsammans med en hjälpmotor för start
och landning, säkerligen i framtiden att få större
användning vid bemannade flygplan.

Litteratur

1. oswatixsch, K & Böhm, H: Luftkräfte und Strömungsvorgänge
bei angetriebenen Geschossen. Forsch. und Entwickl. des Heeres
Waffenamtes Ber. Nr. 1010 & 1010/12. Göttingen 1944.

2. Ferri, A & Nucci, L: Preliminary investigation of a new type
of supersonic inlet. NACA TN 2286 (1946).

3. Drougge, G: An experimental investigation of the influence of
strong adverse pressure gradients ön turbulent boundary layers at
supersonic speeds. FFA Medd. nr 46 (1952).

4. DeZubay, E A: Characteristics of disk-controlled flame. Aero
Digest juli 1950 s. 54.

5. Spalding, D B: Theoretical aspects of flame stabilization.
Air-craft Engng sept. 1953 s. 264.

6. Hottel, H C & May, W: Flame stabilization in air-fuel spray
mixtures. Fourth Symposium ön Combustion. Baltimore 1952 s. 715.

7. Fbiedman, J, Bennet, W J & Zwick, E B: The engineering
application of combustion research to ramjet engines. Fourth
Symposium ön Combustion. Baltimore 1952 s. 756.

8. Wise, J C: Control system requirements for ramjet missiles.
Aviation Age nov. 1953 s. 64.

9. Lukasiewicz, J: Supersonic ram-jet performance. Aircraft Engng
okt. 1953 s. 298.

10. Harned, M: The application of the ramjet to aircraft
propul-sion. ASME Paper MP 502 (1952).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free