- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 8. Manöverrummet. Fig. 9. Ett av maskinrummen. Fig. 10. Svetsomformare.

132 TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 7. [-Pumpanordning-]
{+Pumpanord-
ning+} för
ändpontoner
med från
vallarna
nedflyttade elmotorer och
manöverdon.

formare (fig. 10) och likströmsomformare för
omformning av växelström till likström för
fartyg i dockan.

Den nya dockan ligger väl förankrad med
fjorton 25 t betongankare intill de två andra
dockorna. Man har fått lov att flytta de gamla
dockorna med allt vad det innebär ifråga om
muddring, flyttning av ankare osv. Man har också
muddrat för den nya dockan till ett djup av
18,5 m, vilket betyder att djupet i dockgropen
är dubbelt så stort som i hamnens segelled.

För att ordna en rationell lösning av
kommunikationsproblemet och för att samtidigt kunna
förbättra varvets kaj möjligheter, har man också
i samband med tillkomsten av den nya dockan
byggt en ny pir.

Till dockan har åtgått ca 8 000 t stål. Den totala

anslutna effekten inkluderande motorer,
likströmsomformare, svetsomformare, belysning
m.m. utgör 2 167 kW. Den sammanlagda
elkabellängden är ca 25 km.

Till rörinstallationen har åtgått 11 km rör och
406 ventiler och kranar. De största ventilerna är
450 mm i diameter.

Pontonernas in- och utsidor samt vallarnas
insidor är grundmålade med asfaltlack
("bitu-mastic solution") och färdigbehandlade med en
hårdare asfaltlack ("bitumastic enamel"). Den
sammanlagda på så sätt målade ytan utgör ca
125 000 m2, vilket motsvarar en strykning av
halva Götaverkens område.

De skandinaviska ländernas handelsflottor. Vid
årsskiftet 1954/55 omfattade resp. länders flottor, frånsett
fartyg under 100 brt storlek, följande:

Totalt Därav tankfartyg

antal brt antal brt

Sverige ......... 1 257 2 670 000 136 793 000

Norge .......... 2 346 6 912 000 425 3 800 000

Danmark ....... 644 1 585 000 58 437 000

I Sverige var bruttoökningen 67 fartyg om 210 000 brt.
Därav hade 32 motorfartyg och 3 ångare om tillsammans

153 000 brt nybyggts i Sverige, medan 2 motorfartyg om

3 380 brt nybyggts i utlandet och i övrigt 30 andra fartyg
om 55 600 brt köpts utifrån. Bruttominskningen uppgick
till 87 fartyg om 164 000 brt, varav 8 om 6 033 brt förlist,
18 om 12 000 brt upphuggits i Sverige och 63 om 146 200
brt sålts till utlandet. Bland de sålda och upphuggna 81
fartygen fanns 56 ångare, varav 32 i storlek 500—2 000
brt och 18 mellan 2 000—3 000 brt.

I Norge var bruttoökningen 164 fartyg om 788 000 brt,
varav 52 om 128 300 brt nybyggts i Norge och 73 om
580 000 brt i utlandet. Bruttominskningen var 84 fartyg
om 338 000 brt.

Vid norska varv sjösattes 1954 52 stålfartyg om 148 000
brt, varav 10 tankfartyg om 76 000 brt. Vid årsskiftet hade
norska rederier beställt ett totaltonnage om 2 450 000 brt,
varav 525 000 brt i Norge och 1 925 000 brt i utlandet.

1 Danmark var bruttoökningen 40 fartyg om 159 600 brt,
varav 26 motorfartyg om 118 900 brt nybyggts i Danmark
och 6 motorfartyg om 33 500 brt i utlandet.
Bruttominskningen var 49 fartyg om 100 500 brt (enligt Det Norske
Veritas 3 jan. 1955). N Lll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free