- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
135

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 februari 1955

135

count" med fyra Rolls Royce Dart propellerturbinmotorer
på 1 550 hk vardera har haft stor framgång och
introduceras nu på allt fler linjer världen runt. Detta plan är dels
det första propellerturbindrivna flygplan, som kommit i
linjetjänst, och dels det första engelska trafikflygplan, som
köpts av ett amerikanskt flygbolag, vilket väckt stor
uppmärksamhet i USA. Planet tar 48 passagerare i första
klass, marschfarten är 530 km/h, .totalvikten ca 26 t och
räckvidden ca 3 000 km.

Convair "Liner 340" med två vanliga kolvmotorer är
något mindre än "Viscount" och har en marschfart på
450 km/h. En utveckling av Convair "Liner 340" med
pro-pellerturbindrift är under utprovning. Tillverkningen av
Martin 4-0-4 och Airspeed "Ambassadör" har däremot av-’
slutats.

Ytterligare ett tiotal ersättningstyper för Douglas DC-3
är under utveckling i USA, England, Frankrike, Holland
m.fl. länder. Man frågar sig dock, hur stort behovet av
sådana plan verkligen är1. Den inomeuropeiska
medel-distanstrafiken t.ex. omfattade 1951 ca 2 500 milj. platskm.
Ett modernt medeldistansplan av typ "Viscount" producerar
per år ca 35 milj. platskm. Hela den inomeuropeiska
me-deldistanstrafiken skulle sålunda kunna skötas av endast
70 flygplan!

Till 1960 räknar man med en trefaldig ökning av
trafikvolymen, vilket skulle innebära ett behov av 140 nya
flygplan. I USA, där man för samma tidsperiod räknar med
högst en fördubbling av medeldistanstrafiken2, skulle
beståndet av dylika flygplan behöva ökas med ca 700.

hop

Litteratur

1. Björkman, B: The European märket and the medium stage
aircraft. Interavia 9 (1954) h. 5 s. 284.

2. Airline passenger märket. Av. Age 1954 mars s. 28.

3. Aviation intelligence: airlines. Av. Age 1954 sept. s. 8.

4. Long-haul transport. Interavia 9 (1954) h. 6 s. 343.

5. Long range airliners. Interavia 9 (1954) h. 6 s. 348.

C. IIawthorne, R: Wright turbo compound design details. Av. Age
1954 febr. s. 30.

7. First details disclose P & WA’s T3i turboprop makeup. Av. Week
1954 okt. 4 s. 26.

8. Medium-range airliners. Interavia 9 (1954) h. 5 s. 276.

Grafitpasta för kulspetspennor har utvecklats av ett av
USA:s förnämsta företag i pennbranschen som kommer
att lägga ned hela sin tillverkning av stiftpennor till
förmån för kulspetspennor med sådan pasta.

Universum är större ocli äldre än man trott. Man har
med Palomar-observatoriets 5 m teleskop lyckats upplösa
nebulosan Messier 81 i individuella stjärnor och funnit att
avståndet till den måste vara ca 4 gånger så stort som det
som beräknades så sent som 1953, då avstånden i
världsrymden reviderades och befanns vara dubbelt så stora
som man tidigare beräknat.

Bakterier kan uppträda i kristallform enligt
undersökningar vid Royal Cancer Hospital i London. Tidigare har
man lyckats kristallisera virus men detta är första gången
ovedersägligen levande materia befunnits kunna bilda
kristaller.

Grusvägar tål vintern bättre, om de under sommaren
behandlas med sulfitlut, anser man i USA. Rester av luten
sägs minska bildning av hårda isklumpar som skadar
vägens slitlager.

Skadeinsekter kan dödas elektriskt i mjöl eller andra
livsmedel genom induktionsupphettning. Organismerna har
nämligen större dielektricitetskonstant och förlustfaktor
än t.ex. mjöl varigenom de uppnår betydligt högre
temperatur än detta.

Nya metoder

Sprängprovning av svetsar. Vid Naval Research
Labo-ratory (NRL), Washington, har man under de senaste åren
arbetat med att utforma en metod för realistisk provning
av svetsfogar och plåtmaterial. Man har särskilt haft i
tankarna inträffade olyckor med sönderbrutna, svetsade
handelsfartyg och de speciella riskerna att projektilträffar
i svetsade örlogsfartyg leder till fortlöpande brottsprickor.
Den metod, som man letade efter, skulle enligt
målsättningen tillåta prov med normalt förekommande
plåttjocklekar och ge upplysningar om tre olika egenskaper hos
provstycket nämligen bärkraft, deformationsförmåga och
brottbild. Undersökningarna har resulterat i ett fast
utformat provningsförfarande, vilket enligt uppgift motsvarar
nämnda anspråk (fig. 1).

Provstyckena utgörs av plana plåtar, ca 0,5 m i fyrkant.
Dessa placeras på en stabil upplagsplatta, vilken i mitten
är försedd med ett cirkulärt eller elliptiskt hål med ca
0,3 m diameter och väl avrundade kanter. Provstycket
belastas genom att en pannkaksformad laddning av
högbri-sant sprängämne (pentolit) får detonera ovanför plåten i
fråga. Plåten är därvid fast understödd av upplagsplattan
längs kanterna men ligger fritt över mittpartiet, där den
vid tillräcklig lastintensitet erhåller en avrundad buckling,
eventuellt åtföljd av sprickbildning och sönderbrytning.
Ett avstånd mellan plåt och laddning på 0,4 till 1,2 m
rekommenderas. Laddningarna, som är av
storleksordningen några kilogram, fixeras till sitt läge med hjälp av
papplådor. Det är alltså ej fråga om kontaktdetonation, utan
det är luftstötvågens och spränggasernas tryck mot
provplåten, som utnyttjas. Belastningstiden säges vara
uppmätt till ca 0,0002 s. Enligt uppgift skulle detta vara
tillräckligt för att provet skall hinna få full deformation
under det att lasten verkar. Maximal nedböjning per
sprängning uppgår till 1—3 cm. I vissa fall har efter
successiva sprängningar utnyttjats en nedböjning på ca
10 cm. Reproducerbarheten vid upprepade skott är enligt
redovisade resultat mycket god.

De prov, som utförts, har väsentligen gällt fartygsplåtar
av legerade stål med hög töjbarhet, men även stål av
"handelskvalitet" och aluminiumplåtar har provats. Man har

Fig. 1.
Försöksanordning före och
efter skottet;
den plana
laddningen
fixerad med
hjälp av
papplåda; [-upplagsplatta-]
{+upplags-
platta+} med
ovalt hål för
provplåten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free