- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
143

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 februari 1955

143

sjätte avdelning har samlats diverse uppgifter om service,
tillbehör och montage, varjämte lämnats tekniska
upplysningar om pumpar och pumpanläggningar, t.ex.
nomogram och tabeller för beräkning av tryckförluster.

Hänt inom tekniken

Skydd mot exploatering av vissa sjöar och
vattendrag. År 1951 begärde Svenska Turistföreningen, Svenska
Fjällklubben och Samfundet för Hembygdsvård i en
gemensam skrivelse, att K.M:t måtte föranstalta om
utredning i avsikt att vissa vattenfall, vattendrag och sjöar
måtte bevaras i orört skick för framtiden vid utbyggnaden
av vattenkrafttillgångarna i landet. Då någon åtgärd för
att åstadkomma en sådan utredning ej vidtogs av K.M:t
har en särskild kommitté med representanter från de
nämnda institutionerna och vissa ytterligare
sammanslutningar med utpräglade naturskyddsintressen utarbetat en
preliminär förteckning över de vattenfall och sjöar, som
ur olika synpunkter kunde anses ha sådant intresse, att
de borde undantas från utbyggnad för kraftverksändamål.
Förteckningen överlämnades i slutet av december 1954 till
K.M:t med hemställan om lämpliga åtgärder.

Förteckningen berör ej annat än undantagsvis mindre
sjöar och vattendrag, även om dessa betraktas som ur
naturskyddssynpunkt skyddsvärda. Vidare har vattnen
söder om Klarälvens och Dalälvens vattensystem lämnats
utanför, ehuru i många fall intresset att skydda sådana
vattendrag kan vara synnerligen starkt. Orsaken härtill är
att föroreningsfrågan och ej exploateringen för
vattenkraftsändamål i allmänhet står i förgrunden vid dessa
sydligare vattendrag.

Kommittén anser det vara ett rimligt önskemål att inom
vart och ett av de norrländska huvudvattendragen
åtminstone någon representativ del lämnas orörd. Det anges
vidare vara ett önskemål, att Torne, Kalix och ev. även
Pite älv helt borde skyddas från exploatering, liksom ett
flertal av de mindre älvarna t.ex. Åby, Byske, Kåge och
öre älvar.

Av de större och mera kända sjöarna anses under alla
omständigheter följande böra undantas från reglering:
Torne träsk i Torne älv, Virihaure, Vastenjaure och
Sitas-jaure i Stora Lule älv, Laitaure m.fl. i Lilla Lule älv,
sjöarna i Laisälvens källområde i Ume älv, Kultsjön i
Ångermanälven samt Ottsjön och sjön Ånn i Indalsälven.

Det anses synnerligen önskvärt, att åtminstone några få
av de återstående svenska fallen blir bevarade i orört
skick. Som exempel härpå nämnes Jokkfallet i Kalix älv,
Storforsen i Pite älv, Sollefteforsen i Ångermanälven samt
Tännforsen i Indalsälven. Kommittén motsätter sig även
en vidare utbyggnad i Nämforsen i Ångermanälven.

Internationell fotogrammetrikongress och -utställning
i Stockholm. Internationella Sällskapet för Fotogrammetri
grundades formellt 1910, och den första kongressen hölls
i Wien 1913. Första världskriget medförde ett avbrott i det
internationella samarbetet, men samtidigt utvecklades
flygplansindustrin och därmed också flygfotogrammetrin,
vilket snabbt kom att påverka de kartografiska
arbetsmetoderna. Nya internationella kongresser ägde sedan rum i
Berlin 1926, Zürich 1930, Paris 1934, Rom 1938, Haag 1948
och i Washington 1952.

Vid kongressen i Washington erhöll Sverige i uppdrag att
organisera nästa kongress och utställning, som kommer att
anordnas vid KTH i Stockholm den 17—26 juli 1956.

Utställningen skall belysa fotogrammetrins möjligheter
icke blott inom lantmäteriets arbetsområden — geodesi,
fastighetsbildning och samhällsplanering — utan även dess
insats inom bl.a. skogsväsen, väg- och vattenbyggnad,
arkitektur, medicin, arkeologi, geologi och meteorologi.

Upplysningar lämnas av kongressdirektören, lantmätare
Lars Åhstrand, Kungsbroplan 2i, Stockholm K, tel. 54 38 84.

SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt förslag till rekommendationer för
kontrollutrustningar (scheman och ritningar), SEN R 36 03 12.
Remisstiden utgår den 31 mars 1955. Intresserade kan
rekvirera förslaget från Svenska Teknologföreningen.

Från de tekniska högskolorna

överstyrelsen har tillkallat sakkunniga för att verkställa
viss utredning rörande organisationen av undervisningen
vid de tekniska högskolorna på det bränsle- och
värmetekniska området. Grunder för urvalet bland de
inträdessökande till de tekniska högskolorna har av överstyrelsen
fastställts för läroåret 1955/56.

CTH

K.M:t har utnämnt professor S O Asplund till professor
i byggnadsstatik från 1 januari 1955. Överstyrelsen har till
professuren i maskinlära hos K.M:t förordat byråchefen
O Falkendal. Tekn. lic. Jan-Erik Jansson uppehåller
professuren i teoretiskt skeppsbyggeri 7 januari— 30 juni
1955 och tekn. lic. Kjell Magnusson professuren i
brobyggnad 1 januari—30 juni 1955.

överstyrelsen har beviljat laboratorn i matematik A
Broman tjänstledighet 1 januari—30 juni 1955 och förordnat
fil. lic. Y Domar som vikarie.

Specialläraren i byggnadsmateriallära S Askling är
tjänstledig 1 juli 1954—30 juni 1955, med diplomingenjör V
Sa-retok som vikarie. Specialläraren i stadsbyggnad Karl Olov
Jonsson har beviljats partiell tjänstledighet 22 september
1954—8 februari 1955. Vikarie är civilingenjör E Sylvén.

Överstyrelsen har förordnat fil. dr P Ljunggren till
docent i geologi med mineralogi och docent E Cornell att
inneha docentbefattning 1 januari 1955—31 december 1957.

Till biträdande lärare i elektricitetslära och elektrisk
mätteknik II har överstyrelsen från 1 februari 1955
förordnat civilingenjör N Björk. Rektor O Sjöstrand har
beviljats fortsatt tjänstledighet 9 februari—22 juni 1955 från
befattningen som biträdande lärare i matematik II, med
fil. lic. L Råde som vikarie.

Till innehavare av befattningen \om förste driftingenjör
har överstyrelsen hos K.M:t förordat civilingenjör S
Lagerkvist. Civilingenjör Gösta Andersson, som uppehållit
befattningen sedan 1 juli 1954, har meddelats fortsatt
förordnande tills den blir besatt.

KTH

Professor R Woxén har varit tjänstledig 25—30 oktober

1954. Professorn i teoretisk elektroteknik E Hallén har
beviljats fortsatt tjänstledighet 1 januari—31 mars 1955,
med docent S Lundqvist som vikarie, överstyrelsen har
beviljat professorn i matematisk fysik L Hulthén partiell
tjänstledighet 9 februari—22 juni 1955. Vikarie är fil. lic.
Sture Danielson. Professorn i fysik I G Borelius är
tjänstledig och docent C Mileikowsky förordnad som vikarie
9 februari—8 maj 1955. Docent H Brosenius och
civilingenjör L-E Nevander har förordnats att fortsättningsvis
under professor N Hasts tjänstledighet uppehålla
professuren i byggnadsteknik.

överstyrelsen har entledigat specialläraren i
vattenförsörjnings- och avloppsteknik V Jansa från 9 februari 1955.
Befattningen uppehälles till 30 juni 1955 av civilingenjör
Bengt Gustafsson. Till speciallärare i träkemi har
Överstyrelsen från 9 februari 1955 förordnat fil. dr B
Lindberg.

Överstyrelsen har förordnat tekn. dr L östlund till
docent i brobyggnad och tekn. dr G Pleijel till docent i
arkitektur. Docent E Forslind har förordnats att
fortsättningsvis till 1 april 1955 uppehålla docent S Lundqvists
docentbefattning. Docent S Hesselgren uppehåller hälften
av docent S Kihlbergs docentbefattning 1 januari—31 mars

1955.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free