- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
144

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 15 februari 1955 - Vårt ansvar för yrkesutbildningen, av E S Strandh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

TEKNISK TIDSKRIFT

Vårt ansvar för yrkesutbildningen

"Arbetet på olika områden ställer allt högre
krav på utbildning hos större och större grupper
av sysselsatta. Varje individ på en arbetsplats
innebär en ekonomisk tillgång eller risk. Ju mera
utbildad en person är inoin det område där han
arbetar, desto större värde har han för företaget
och desto säkrare är också hans egen ställning."
Så formulerar yrkesutbildningssakkunniga de
grundläggande motiven för de mycket
vittgående förslag som framläggs i betänkandet om
yrkesutbildningens ordnande (Tekn. T. 1955
s. 59). I stora drag innebär dessa förslag
inrättande av en yrkesskola med direkt anknytning
till enhetsskolans klass 9 y och med en lärogång
på tre år inom de tekniska grenarna.
Utbildningskapaciteten blir nära nog den dubbla i
förhållande till den nuvarande och inom den
enhetliga ramen har skapats rika möjligheter till fritt
val av utbildningsväg, anpassad efter elevens
anlag och intresse. Genom de uppdragna
riktlinjerna synes grunden för en betydelsefull förnyelse
av yrkesutbildningen vara lagd.

Att förverkliga dessa planer ställer stora krav
även på näringslivet. Företag både inom industri
och hantverk måste mycket nära samarbeta med
skolan. Detta kommer att kräva omfattande
personella och materiella insatser från de enskilda
företagens sida.

Industrins andel skall innebära att man tar vara
på det mänskliga materialet på samma
ekonomiska sätt som man vårdar sig om de materiella
produktionsmedlen. I bägge fallen är det ett arbete
på lång sikt men utdelningen i form av ökad
produktion och bättre kvalitet kommer inte när det
gäller yrkesutbildningen lika omedelbart som
när en ny och bättre maskin tas i bruk.

Som första insats krävs ett ömsesidigt
samarbete mellan tekniker och pedagoger för att
skapa ett gynnsamt klimat för
yrkesutbildningen. Man måste bygga upp ett brinnande intresse
för yrkesutbildningen hos målsmännen,
ungdomen, näringslivet och myndigheterna. Ett
aktivt deltagande i yrkesutbildningen måste bli
tradition även om detta måste ta längre tid än de
15 år som de sakkunniga har angivit som
utbyggnadstid för utbildningssystemet.

En sådan yrkesmedveten tradition som tar
yrkesutbildningen som ett självklart och med
glädje axlat ansvar finns i Schweiz. Alla parter
betraktar där yrkesutbildningen som grunden
för personlig och industriell framgång och
konkurrensen om platserna vid yrkesskolorna är

stor. Detta står i skarp kontrast till de
rekryteringssvårigheter som vi för närvarande har i
Sverige inom industrin och hantverket.

Man kan med glädje konstatera att
arbetsmarknadens parter och de politiska organisationerna
både i remissyttranden och på annat sätt har
gett uttryck för en helhjärtad uppslutning kring
de sakkunnigas förslag. Detta bådar gott för den
framtida yrkesundervisningen och den yttre
ramen för ett förverkligande av förslagen synes
därigenom vara säkerställd.

Det är ur alla synpunkter angeläget att detta
dokumenterade intresse med det snaraste
omsätts i handling. Svenska Teknologföreningens
avdelning för Teknisk Undervisning kan och bör
här delta verksamt. Teknisk undervisning av den
till formen relativt avancerade art, som skall
bedrivas bl.a. vid växelundervisningen, fordrar inte
bara en målmedveten och sakkunnigt ledd
pedagogisk försöksverksamhet, utan även en
tek-nisk-pedagogisk forskning för att resultaten skall
motsvara de krav på rationell drift som
industrin kommer att ställa även på
utbildningsavdelningarna.

De -mest angelägna forskningsuppgifterna torde
vara arbetsanalysen och inlärningsprocessen för
manuella arbetstempon. En säker kännedom om
dessa frågor utgör basen för en riktig
utformning av utbildningsgången.

Den nya yrkesskolans genomförande i
industrin innebär ett rikt och tacksamt arbetsfält för
alla tekniker med intresse för
teknisk-pedagogiska spörsmål. För ingenjörerna blir det
stimulerande att få förmånen att medverka aktivt i
forskningsarbetet, att arbeta som instruktörer
och lärare inom produktionen, att samarbeta med
skolmyndigheter och pedagoger, i skolstyrelser
osv., att överhuvud få syssla med levande
problem och ett ungt, formbart material. De kan
också arbeta i medvetande om att en
stabiliserad yrkesundervisning med bred förankring i
industrin är en av de viktigaste förutsättningarna
för att en fortgående produktionsökning även i
framtiden skall kunna vidmakthålla och
ytterligare höja vår levnadsstandard.

Låt oss ingenjörer därför med glädje ta på vårt
ansvar — vårt yrkesansvar både gentemot de
egna företagen och mot landet — att engagera
vårt intresse och vårt kunnande för att skapa
den miljö som är en fundamental förutsättning
för att yrkesundervisningen skall utvecklas till
ett självklart begrepp — till en tradition.

E S Strandh

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free