- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
156

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

TEKNISK TIDSKRIFT

bergsbron. Kvar kommer att stå ett fåtal
busslinjer från de närmast belägna ytterområdena.
Bussarna söderifrån kommer att ledas in på ett
"tunnelbanemässigt" sätt över den snabba
Söderleden till en planerad ny busstation i
Klarakvarteren.

Innerstadstrafiken

När det gäller innerstaden har tunnelbanan
redan visat sin stora dragningskraft. Sålunda är
ca 20 % av alla resande på den västra banan
lokaltrafikanter på delen mellan Kungsgatan och
Fridhemsplan. I den för innerstadstrafiken minst
attraktiva av stationsuppgångarna, nämligen
den vid Fridhemsplan — höjdskillnad 18 m —
är 25 % av alla resande sådana som bara färdas
på tunnelbanans innerdel.

Dessa siffror talar sitt tydliga språk. När den
genomgående banan blir klar, väntar
Spårvägsbolaget en mycket stor avlastning av yttrafiken
i innerstaden och kan då sannolikt plocka bort
något hundratal spårvagnar och bussar från
gatorna. Resvanorna kommer att ändras radikalt
och det blir motiverat att lägga om en del av
innerstadsnätet.

Man måste dock alltjämt räkna med att ha
kollektiv trafik på ytan i innerstaden. Stockholm
kan aldrig ges ett tunnelbanenät, som är så
finmaskigt, att det helt kan uppta ytnätets
funktioner. En utredning om hur ytnätet skall se ut när
tunnelbanan är klar pågår för närvarande i
samarbete mellan Stadsplanekontoret,
Gatukontoret och Spårvägsbolaget. I det sammanhanget
kommer också frågan om vilka trafikslag, som
i framtiden skall bedriva innerstadstrafiken, att
tas upp till diskussion. Det stora problemet
därvidlag är huruvida spårvägsdriften skall
bibehållas eller ej. Ser man på den frågan ur rent
driftekonomisk synpunkt, är det ganska klart att
man vill behålla spårvägsdriften, då den i sin
modernare form med multipelkopplade vagnar
är avgjort överlägsen bussdriften.

Spårvägstrafiken blir ofta utsatt för kritik från
andra trafikanter, som anser, att spårvägstågen
är till stort hinder för den övriga gatutrafiken,
och önskemål uttalas om en övergång från
spårvägsdrift till bussdrift. Det är alldeles klart att
spårvägstågen i vissa situationer verkar
hindrande på annan trafik liksom också de
spårarbeten som krävs, men frågan är om man vid
en övergång från spårväg till buss kommer att
få de stora lättnader, som förespråkarna tänker
sig. Särskilt i de gatuleder, där man nu har en
stark spårvägs- och busstrafik, blir det, om man
tar bort spårvagnarna, en oerhört tät busstrafik
— t.ex. på Vasagatan 150 bussar i timmen i varje
riktning. Det blir inte lätt att bereda
hållplatsområden för denna trafik utan att man i
praktiken tar en mycket stor del av gångbanekanten
i anspråk, till men för övrig trafik, som behöver

rum där för lastning och lossning m.m.
Busshållplatserna bereder redan nu stora svårigheter
och drivs undan för undan bort från de ur
trafikanternas synpunkt goda hållplatslägena i
centrum. I stället för att bussarna tidigare t.ex.
stannat på Gustav Adolfs Torg, får de nu stanna på
Norrbro. Vidare har man den starka cykel- och
mopedtrafiken, som bussarna måste bryta
igenom, när de skall in och ut vid hållplatserna.

Problemet bör väl i princip lösas så att man så
långt det är möjligt koncentrerar
spårvägstrafiken till vissa mera lättframkomliga stråk, där
spårvägsspåren får en så god utnyttjning som
möjligt, och i övrigt kompletterar linjenätet med
busslinjer.

Framkomligheten i trafiken

Omkring tre fjärdedelar av all persontransport
i Stockholm sker med de kollektiva
trafikmedlens hjälp. Eftersom spårvagnarna och bussarna
tar i anspråk en förhållandevis mycket ringa del
av gatuutrymmet måste trafikproblemen i staden
till absolut övervägande del tillskrivas den
individuella trafikens snabba tillväxt. Den stora
mängden fordon medför att utrymme saknas för
parkering i innerstaden. Det är ont om platser
för lastning och lossning och avlämning av
passagerare och uppställningen av fordon för
kortare eller längre tid sker ofta på ett sådant sätt,
att det blir till hinder för den rörliga trafiken.

Detta gäller inte bara cityområdet.
Svårigheterna har undan för undan spritt sig till stora
delar av innerstadens periferi, t.ex. till Linnégatan,
som har relativt hygglig bredd, men där det ofta
är svårt för trådbussarna att ta sig fram, inte
minst på grund av den dubbelparkering, som blir
allt vanligare. Liknande svårigheter har
drosk-bilar och lastbilar, när de skall ta sig in till
trottoarkanten.

I de starkt belastade leder, där
trafikströmmarna kan gå fram relativt ostörda av uppställda
fordon på grund av restriktioner av olika slag
—- parkeringsförbud, stoppförbud — är den
rörliga trafiken så stor, att den ger upphov till köer
och stockningar.

Trafikanter av alla kategorier önskar främst
att den rörliga trafiken skall komma fram
fortare. De förhållanden som nu råder och som
förvärrats under de gångna åren har medfört att
färdhastigheten i innerstaden har reducerats
mycket kraftigt. För Spårvägsbolagets del kan
konstateras en nedgång i medelhastighet under
högtrafiktid från 13,7 km/h 1939 till 12,4 km/h
1954, dvs. ca 10 %. Den har varit störst för
bussdriften och minst för spårvägsdriften, som intar
en mer självständig ställning i förhållande till
övrig trafik.

På vissa busslinjedelar, främst inom Nedre
Norrmalm, har färdhastigheten nedgått till
under 5 km/h på kilometerlånga sträckor. Spår-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free