- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
164

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Mobilkran för 40 t last.

överredet var endast 0.5 mm. Vid detta tillfälle var
belastningen i krankroken över 30 t, och att lasten kunde
placeras med så stor precision möjliggjordes genom den
dieselelektriska driften. Arbetet avslutades sedan med
montering av A-bock, dieselmotor och bom (enl. Tornborg
& Lundberg AB, Stockholm). XVII

Jordbävningssäkert 23-våningshus. 1 San Francisco har
uppförts en 25 våningar hög byggnad för ett
försäkringsbolag. Huset är det högsta som byggts i staden sedan 1948.
Detta år fastställde nämligen stadens byggnadsmyndigheter
att husstommarna i fortsättningen skulle dimensioneras
för seismologiska krafter av sådan storleksordning att det

Fig. 1. Jordbävningssäker skyskrapa i San Francisco.

ansågs omöjligt att längre uppföra skyskrapor inom
staden.

Stommen, som sålunda har att överföra mycket stora
krafter till grunden, är utförd av svetsade stålprofiler med
varierande sektionshöjd. Svetsningen som utfördes
automatiskt med bågsvetsning, komplicerades av att man måst
arbeta med profiler med mycket grova sektionsenheter.

Byggnadsmyndigheterna i olika stater i USA har ganska
varierande inställning till svetsning av bärande element i
husbyggnader; liberalast tycks man vara i Texas (enl.
Lincoln Electric Co., Cleveland, Ohio). Sverker Blom

Böcker

Fysik, bd 2R: Värmelära och meteorologi: av Bengt E
Nilsson. Natur och Kultur, Stockholm 1953. 85 s., 64 fig.

3,25 kr.

I denna del av läroboken i fysik för realgymnasiet ägnas
71 s. åt värmeläran och 13 s. åt meteorologin. Huvudvikten
i framställningen är lagd på den experimentella delen av
ämnet och denna del är förtjänstfullt behandlad. Tyvärr
finns det dock liksom i bd 1 av samma arbete (Tekn. T.
1953 s. 898) mycket att anmärka på den formella
utformningen och även på det sakliga innehållet.

Olika måttsystem används i ganska godtycklig blandning
med t.ex. tryck i at, mm Hg, cm Hg och N/m2. Som
värmeenhet används för det mesta cal, men även joule
förekommer. För gaskonstanten används joule som energienhet,
men hur man beräknar det numeriska värdet på
gaskonstanten är inte tillfredsställande visat. Ett grovt fel har
kommit in där den mekaniska värmeekvivalenten
behandlas. Här står det: "I MKSA-systemet är mekaniska
värmeekvivalenten = 4 190 joule/kcal." Det förefaller
egendomligt att förf. inte här framhåller att MKSA-systemet är ett
avstämt måttsystem, så att "mekaniska
värmeekvivalenten" är 1 (Nm/J).

En del av de beteckningar som används överensstämmer
tyvärr inte med dem som är vanliga här i landet och som
angivits som svensk standard. Sålunda betecknas
längd-utvidgningskoefficient med ß i stället för med oc och
vo-lymutvidgningskoefficient med oc i stället för med y.
Värmeledningsförmåga har givits beteckningen k i stället
för A, vilket är särskilt olyckligt, emedan k här i landet
används för värmegenomgångstal. För
värmeledningsförmåga uppges att den vanligen anges "i cal/cm • grad och är
det antal kalorier som per sekund passerar 1 cm2 av en
1 cm tjock skiva, om dess båda ytor har en
temperaturskillnad på 1°C". Den bortglömda beteckningen på sekund
återfinns icke heller i en tabell över
värmeledningsförmågan för olika ämnen.

I kapitlet om värmemängd och kalorimetri nämns ej att
specifika värmet ändras med temperaturen och kanske
som en konsekvens härav anges icke i en tabell över
specifikt värme för vilken temperatur tabellvärdena gäller. I
varje fall borde det påpekas att värden som gäller vid
rumstemperatur i allmänhet inte kan användas vid höga
temperaturer. Som belysning på det fel man kan få genom
att använda konstant specifikt värme kan nämnas att förf.
i ex. 10 får till resultat 1 200°C i stället för något över
800°C, som man får om man tar hänsyn till att specifika
värmet ändras; i ex. 35 har beräknats en
uppvärmningstid på 1 h 25 min i stället för 1 h 50 min av samma
anledning.

Ett allvarligt fel finns i ex. 34 som lyder: "Beräkna
volymen av 1,00 kg överhettad vattenånga vars temperatur
är 373°K och tryck 8,00 at." Som svar anges 212,5 1. Hur
vattenånga av 8 at tryck skulle kunna vara överhettad vid
373°K = 100°C är obegripligt.

Förutom de nämnda finns det gott om andra fel, som
väl ibland kan hänföras till kategorin tryckfel, såsom "en
12 mm lång spårvägsskena" i ett beräkningsexempel".
Koldioxidhalten i luften anges vara 0,01 °/o i stället för 0,03 °/o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free