- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
168

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

TEKNISK TIDSKRIFT

bergsvetenskap. I teorierna för materiens egenskaper måste
man ofta utgå från de förenklade förutsättningar som man
antar råda vid den absoluta termiska nollpunkten, och man
kan därför säga, att den experimentella
lågtemperatur-forskningen är viktig både för att verifiera existerande
teorier och för att bilda utgångspunkter för ytterligare
teoretisk tolkning av fenomenen i den värld, vi lever i.

Det är ingen tvekan om att den kunskap man härigenom
vinner kommer att få viktiga tekniska tillämpningar. Man
kan som exempel peka på de fundamentala studierna av
martensitreaktionen, den process som ligger till grund för
härdning av stål. Först genom vetenskapliga
undersökningar vid låga temperaturer har man kunnat tyda och
förstå martensitreaktionens mekanism, och numera
framställer man som resultat härav vanliga stål och rostfria
stål med tidigare icke uppnådda, önskvärda egenskaper.

Anslag för skoglig forskning. Ansökningar om anslag
ur Fonden för skoglig forskning bör inges före den 1 april
1955 till fondens styrelse, K. Domänstyrelsen, Stockholm 2.
Fonden för skoglig forskning upprättades 1946 av K.M:t
för att stödja tillämpad och ren forskning som avser
skogen och dess produkter samt är ägnad att främja
skogsnäringens utveckling och öka dess bärkraft.

Upplysningar erhålles genom sekreteraren, jägmästare
Ragnar Nyström, Domänstyrelsen, Stockholm, tel. 22 50 40.

K. Nederländska Industrimässan anordnar den 22—31
mars 1955 en internationell vårmässa i Utrecht.
Upplysningar erhålles genom Royal Netherlands Industries Fair
International, Utrecht, Nederländerna.

SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt förslag till standard för
marininstallationsmate-riel, SEN R 30 02 30 - 34, samt till standard för keramiska
installationsdetaljer, SEN 30 03 60 - 84. Remisstiden utgår
den 10 april 1955. Intresserade kan rekvirera förslaget från
Svenska Teknologföreningen.

TNC

Organiska kiselföreningar

På senaste tiden har organiska kiselföreningar fått allt
större betydelse i industrin, varvid särskilt deras förmåga
att uthärda hög (och låg) temperatur varit av betydelse.
Som alltid när det gäller nyheter är nomenklaturfrågan
av intresse, och TNC har därför gjort en utredning härom.
De tillfrågade har dock inte givit fullt samstämmiga svar,
vilket är fullt naturligt eftersom området är nytt och
nomenklaturen ännu inte har hunnit stabilisera sig. Vissa
allmänna regler kan dock ges, och TNC finner det
önskvärt att följande nomenklatur tillämpas där så är möjligt.

Med organiska kiselföreningar förstås organiska
föreningar där (en del av) kolatomerna ersatts med kisel. På
senaste tiden har termen silikoner (eng. "silicones") blivit
allt vanligare. Det råder dock viss tvekan om innebörden.
Några anser att den innefattar alla organiska
kiselföreningar, medan andra anser att endast polymera, särskilt
högpolymera sådana hör dit. Med stöd av sina rådgivare
och enligt amerikansk förebild får TNC tills vidare
rekommendera att termen silikoner användes som
sammanfattande benämning på polymera organiska
kiselföreningar, såväl högpolymera som lågpolymera sådana.

Le olika slagen av silikoner kan, alltefter graden av
polymerisation, kallas kiselharts, kiselgummi, kiselolja etc.
Eftersom det är fråga om olika slag av silikoner bör
förleden silikon- också vara användbar, och termerna
sili-konharts, silikongummi, silikonolja etc. måste därför
också godkännas. Detta innebär ett avsteg från
rekommendationen i TNC 14 (Färg- och lackteknisk ordlista),
där termen silikonharts föreslås ersatt med siloxanharts.
Silikonharts bör betraktas som en synonym till kiselharts,

och siloxanharts är en speciell, men mycket vanlig typ av
kiselharts.

Med termen siloxanharts kommer man närmare in på
den kemiska sammansättningen, och termer som syftar
härpå är givetvis tydligare än ovan nämnda mera allmänt
syftande termer. De kan därför med fördel användas när
det är fråga om väldefinierade kemiska föreningar,
särskilt när det gäller att noga ånge vad som avses.
Följande i TNC 14 givna rekommendationer gäller fortfarande.
siloxanharts, kiselharts bestående av polysiloxan, se d.o.
polysiloxan, typ av organiska kiselföreningar som
innehåller en längre kedja med omväxlande kisel och syre
(—O—Si—O—Si—O—Si—).

I övrigt kan följande regler vara till viss ledning. De
finns upptagna i ett meddelande från K. Patent- och
Registreringsverket (Tekn. T. 1947 s. 140), och de har
alltsedan dess tillämpats i publicerade patentskrifter.

a. Organiska kiselföreningar med den allmänna formeln
R(SiR2)nSiR3, där R kan vara en organisk radikal, väte,
halogen, en alkoxi- eller en aryloxigrupp och n = 0, 1, 2,...,
kallas sf/anderivat.

b. Organiska kiselföreningar innehållande Si—O—Si i
kedjan kallas sj/oxanderivat.

c. En cyklisk organisk kiselförening med formeln
(R2SiO)n, där R har samma betydelse som enligt a ovan
och n = 2, 3, 4,. .., kallas cyklosiloxan.

d. I organiska kiselföreningar innehållande en eller flera
hydroxylgrupper bundna vid kisel bildas benämningen av
de under a—c angivna genom tillägg av suffixet -ol, -diol,
-triol, etc. (beroende på antalet hvdroxylgrupper per
molekyl).

e. Organiska kiselföreningar av typen R(SiR2NH)nSiR3,
där R har samma betydelse som enligt a ovan och n = 1,
2, 3,..., kallas silazinderivat.

Som exempel på benämningar i överensstämmelse med
dessa regler kan följande nämnas:

Föreningens formel: Föreslaget namn:

(CH3)2SiCl2 dimetyldiklorsilan .

(CH3)8Si — Si(CH3)„ hexametyldisilan

(C2H5)3SiOC2H5 trietyletoxisilan

(C2H5) 3SiOSi (C2Hb) s hexaetyldisiloxan

[ (C„H5) 2SiO] 3 hexafenylcyklotrisiloxan

(C„H5)2Si(OH)2 difenylsilandiol

HO(C6H5) 2SiOSi(CaH3) 2OH tetrafenyldisiloxan-1, 3-diol

(C2H5)3SiNHSi(C2HB)3 hexaetyldisilazin

S v K

Tekniska Skrifter

Det forankrede neddykkede rør som bærende
bro-konstruksjon, av Erik Ødegård. Tekniske Skrifter 12 N.
Teknisk Ukeblad, Oslo 1954. 13 s. 2 nkr.

Et neddykket rør som er tenkt benyttet som tunnel for
jernbane beregnes som bjelke på elastisk underlag. Rørets
oppdrift opptas av forankringer som går ned til
havbun-nen, og som antas kontinuerlig fordelt längs hele røret.
Förankringen erstattes således med et elastisk teppe uten
skjærfasthet likesom trafikkbelastningen regnes som jevnt
fordelt. På denne måte er det mulig å bruke de vanlige
tabeller og diagrammer som er utarbeidet for bjelken på
elastisk underlag. Det blir angitt uttrykk for störste og
minste nedboyning, største positive og negative
bøynings-moment, største skjærkraft og opplagertrykk. Som
eksem-pel beregnes en rørbro for ensporet elektrisk jernbane. Det
blir påvist at tilleggsspenningene på grunn av
temperatur-endringer er ubetydelige.

Enligt överenskommelse med den Norske Ingeniørforening och
Polyteknisk Förening äger STF:s medlemmar erhålla den norska serien
Tekniske Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande
kvartal mot skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till
Teknisk Tidskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free