- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
174

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 8. Scintillationsdetektor för industriellt bruk.

som tidigare krävt ur hälsosynpunkt riskabla
mängder aktivt material.

Ett exempel ur den förra gruppen är
prospektering av radioaktiva mineral, som med
scintilla-tionsdetektorns hjälp numera kan ske från luften
med lågtflygande flygplan10-11. Detta förfarande
tillämpas i stor skala i Kanada och Australien.

Vid flödesmätningar med radioaktiva isotoper12
kan användningen av scintillationsdetektor och
lämplig /-strålande isotop möjliggöra
undersökningar av större system än tidigare utan
hälso-fara. Inga undersökningar med
scintillationsdetektor synes ännu ha publicerats. Vid KTH:s
institution för fysikalisk kemi har flödesmätningar
med scintillationsdetektor (fig. 8) utförts.
Resultaten har varit goda.

Tidigare13 har redogjorts för ett stort antal
tekniska tillämpningar, som grundar sig på
intensitetsmätningar av y- eller ß-strålning. Bland
dessa är nivåmätningar, tjockleks- och
frätskade-mätningar, volymviktsmätningar,
förpackningskontroll och blandningsproblem. I vissa av dessa
fall har scintillationsdetektorn numera kommit
till användning.

Tjockleksmätningar med mycket hög precision
(0,01 % på Al av tjockleken 7,5 cm) har utförts
med en scintillationsdetektor och
vibrationselek-trometer14. Den senare är i princip en
likspänningsförstärkare, där likspänningssignalen
överförs till växelspänning med en kondensator vars
ena platta oscillerar. Växelspänningen förstärks
och detekteras. Elektrometern utgör ett mycket
känsligt strömmätningsinstrument. I
föreliggande fall mäter den kollektorlikströmmen från
detektorns fotomultiplikator.

En portabel utrustning för mätning av
godstjocklek i rör har utvecklats av Atomic Energy
Research Establishment i England15. Vid den
utnyttjas den från rörväggen reflekterade
/-strål-ningen vilken är ett mått på rörväggens tjocklek.

Den ligger inom ett visst, tämligen snävt
energiintervall, beläget vid betydligt lägre energi än den
använda primärstrålningens. Genom att göra
registreringsapparaturen känslig endast för detta
energiband slipper man skärma den direkta
strålningen från preparatet.

Luftmängden i glass bestäms vid ett engelskt
företag med tulium 170 och
scintallationsdetek-tor. Lufthalten lär vara avgörande för varans
smak.

Vid Shell Refining & Marketing Co. i
Storbritannien har förslitningsstudier av reaktorbestrålade
kolvringar utförts för att utröna olika
smörjoljors egenskaper. Oljan cirkulerar i ett slutet
system genom en kammare i vilken en
scintillationsdetektor befinner sig. Oljans aktivitet ger
ett mått på hur långt förslitningen fortskridit,
då oljan medför de avnötta aktiva
metallfragmenten.

Impulsfrekvensen och därmed aktiviteten
registreras kontinuerligt med pulsfrekvensmätare
och skrivare, vilket möjliggör långtidsförsök utan
övervakning. Scintillationsdetektorn är här
överlägsen GM-röret, eftersom dess högre känslighet
medger en minskning av tidskonstanten i
puls-frekvensmätaren vid oförändrad precision,
varigenom snabbare förändringar kan registreras.

För mätning av radioaktiviteten i borrhål16 har
lämpliga scintillationsdetektorer konstruerats,
bl.a. av Atomic Energy Commission i USA17. Hela
detektorenheten med kristall, fotomultiplikator,
högspänningsaggregat och förstärkare är
vattentätt innesluten i ett rör av rostfritt stål 5 cm i
diameter och ca 85 cm långt. En 300 m lång kabel
förbinder detektorn med
registreringsapparaturen.

Några av de väsentliga fördelarna hos detta
instrument jämfört med tidigare GM-enheter är
att scintillationsdetektorn täcker hela området
för strålningsintensiteten (1 000 : 1), medan flera
GM-enheter erfordras, att den har större
upplösningsförmåga än GM-röret eftersom längden
av känsliga volymen är mycket mindre och att
den ger direkt upplysning om strålningens
ursprung eftersom spektroskopering enkelt kan
utföras. GM-röret ger inga möjligheter härtill,
varför man är hänvisad till tidsödande provtagning.

Scintillationsdetektorn har även blivit ett
viktigt hjälpmedel som spektrometer vid
aktive-ringsanalys18-19. Vid denna bestrålas ett
analysprov i reaktor, varvid ingående ämnen undergår
kärnomvandlingar och i större eller mindre
mängd bildar radioaktiva isotoper. De olika
ämnena kan sedan identifieras genom mätning av
den utsända strålningen.

Naturligtvis är förutsättningen att lämpliga
isotoper av ämnena existerar. Metoden kan även
göras kvantitativ. På grund av dess i många fall
extremt höga känslighet lämpar den sig speciellt
för kvalitativ och kvantitativ analys av spårför-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free