- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
175

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 mars 1955

175

Fig. 9. Scintillogram av
sköldkörtel (enl.
Curtis & Cassen).

oreningar. Aktiveringsanalys har utförts på
föroreningar i exempelvis aluminium, germanium
och grafit.

Tillämpningar inom medicin och fysik
Nya medicinska undersökningsmetoder har
möjliggjorts genom scintillationsdetektorn. En
mycket elegant tillämpning är en metodik för
"avbildning" av sköldkörteln20. Patienten tillförs
radioaktiv jod, som ansamlas i sköldkörteln.
Genom att med scintillationsdetektor kartlägga
aktiviteten i området över sköldkörteln erhålles en
avbildning av denna (fig. 9). Jämförelse av på
så sätt erhållna bilder och bortopererade körtlar
har givit förvånansvärt god överensstämmelse.

Kohl har använt en liten kristall av
kalcium-volframat (6 mm3) i änden av ett 8 cm långt
3 mm duraluminiumrör som sönd för
lokalisering av hjärntumörer med jod 13121.
Vid åldersbestämning enligt den av Libby
angivna metoden22 som grundar sig på halten aktivt
kol 14 i materialet, har scintillationsteknik
använts, likaså för mätning av tritium. Dessa båda
isotoper ger en lågenergetisk ^-strålning, som
alltså har kort räckvidd. Genom att införa det
aktiva materialet direkt i scintillatorn (vanligen
vätskescintillator) erhåller man hög
verkningsgrad23.

Scintillationsdetektorn har vidare möjliggjort
det första direkta experimentella påvisandet av
neutrinon24. Neutriner från ß-strålande
klyvningsprodukter, erhållna i den stora reaktorn i
Hanford fick passera en stor vätskescintillator
(280 1) mot vilken 90 fotomultiplikatorer
monterats. Protoner i scintillatorn omvandlas under
neutrinobestrålningen till neutroner under
posi-tronutsändning. Tvärsnittet för reaktionen är
6 • 10 " cm2. Genom att räkna neutron- och
posi-tronsignaler i koincidens erhöll man 0,41 ± 0,20
impulser per min mot ett beräknat värde av 0,20
impulser per min.

Slutord

Scintillationsdetektorn används redan i mycket
stor utsträckning för laboratoriearbete inom
kärnfysikalisk och kärnkemisk forskning. De
nämnda exemplen visar att detektorn innebär ett
framsteg av stora mått även för tekniska
uppgifter.

Man torde dock kunna säga att dess
hittillsvarande användning inom tekniken inte gör full
rättvisa åt dess möjligheter. Men utvecklingen

tyder på att industrin börjar komma till insikt
om de med scintillationsdetektorn kombinerade
radioaktiva mätmetodernas värde för lösande av
problem av den mest skiftande natur.

Litteratur

1. Curran, S C: Luminescence and the scintillaiion counter.
London 1953.

2. Hellstrand, E: Scintillationsräknare. Tekn. T. 79 (1949) s. 468.

3. Jordan, \V H: Detection of miclear particles. Ann. Rev. nucl.
Sci. bd 1, 1952.

4. Birks, J B: Scintillation counters. London 1953.

5. Lindén, B R: Five new photomultipliers for scintillation counting.
Nucleonics 11 (1953) sept. s. 30.

6. Marshall, F H, Coltman, J W & Bennet, A: The
photomulti-plier radiation detector. Rev. sci. Instr. 19 (1948) s. 744.

7. Johansson, S A K: Srintillatinnsspektrometern. Kosmos 29 (1951)
s. 50.

8. Bernstein, W, Chase, R L & Sciiardt, A W: Gray wedgc
pulsc-height analysis. Rev. sci. Instr. 24 (1953) s. 437.

9. Fischer, J & Marshall, J: The 6BN6 gated-beam tube as a fast
coincidence circuit. Rev. sci. Instr. 23 (1952) s. 417.

10. The airborne scintillation detector. Atomics 4 (1953) s. 140.

11. Peirson, D H & Franklin, E: Aerial prospecting for radioactive
minerals. Brit. J. appl. Phys. 2 (1951) s. 281.

12. Erwall, L G & Klingsell, L: Bestämning av flöde och
genomströmningstid med radioaktiva ämnen. Tekn. T. 84 (1954) s. 505.

13. Seligman, H: Framställning och industriell användning av
radioaktiva isotoper. Tekn. T. 82 (1952) s. 593. Westermark, T: Hur kan
svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? Tekn. T. 82 (1952)
s. 596; Radioaktiva isotoper i gummiteknik och gummiforskning. Tekn.
T. 83 (1953) s. 595. Aniansson, G: Radioaktiva hjälpmedel i tekniskt
utvecklingsarbete. Tekn. T. 82 (1952) s. 604.

14. Berman, A I & Harris, J N: Precision measurements of
uni-formity of materials by y-ray transmission. Rev. sci. Instr. 25 (1954)
s. 21.

15. Putman, J L, Jefferson, S & Cameron, J F: Tube wall thickness
gauge with selection of backscattered y-radiations. Preprints of papers
to be read at The second radioisotope conference, Oxford 1954, bd 2
s. 43. London 1954.

16. Erwall, L-G: Radioaktiva isotoper inom bergshanteringen. Tekn.
T. 82 (1952) s. 606.

17. DiGiovanni, H J, Graveson, R T & Yoli, A H: Scintillation unit
for drill hole logging. Nucleonics 11 (1953) apr. s. 34.

18. Smales, A A: Some indications of the scope of radioactivation
analysis. Proceedings of The isotope techniques conference, Oxford
1951, bd 2 s. 162. London 1952.

19. Connally, R E & Leboeuf, M B: Analysis of radionuclide
mixtures using a y — fi scintillation spectrometer. Analyt. Chem. 25 (1953)
s. 1095.

20. Cassen, B m.fl.: Instrumentation for Vil lise in medical studies.
Nucleonics 9 (1951) aug. s. 46.

21. Kohl, D: Scintillation counter brain needle. Nucleonics 8 (1951)
mars s. 79.

22. Westermark, T: Åldersbestämning medelst radioaktivt kol enligt
Libby. Elementa 36 (1953) s. 85.

23. Audric, B N & Long, J V P: The background and C1* detection
efficiency of a liquid scintillation counter. J. sci. Instr. 30 (1953) s. 467.

24. Reines, F m.fl.: A proposed experiment to detect the free
neu-trino. Phys. Rev. 90 (1953) s. 492. Large liquid scintillation detectors.
Phys. Rev. 90 (1953) s. 493. Detection of the free neutrino. Phys. Rev.
92 (1953) s. 830.

Den amerikanska genomsnittsbilen innehåller över

1 100 kg stål och ca 250 kg andra metaller, varav endast ca
7 kg är aluminium. På lättmetallhåll anser man 180 kg
aluminium vara ett möjligt värde.

Perstorpsplatta med fotografiskt reproducerad
ma-hognyådring, förvillande lik mahogny, utgör materialet i
en bordskiva i kaptenssviten på tankfartyget "Tinny", som
levererades av Lindholmen den 11 januari 1955.

Ståltråd i spiral beläggs ellytiskt i en apparat som lär
medge besparing av dyrbara metaller och golvutrymme.
Beläggningarna blir så duktila och får så god adhesion att
den belagda tråden kan dras utan att överdraget flagar av.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free