Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1955 - Snabbåterinkoppling av högspänningsbrytare, av Lars Norlin - Konstgummi för vägbeläggning - Rent mangan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Störningsstatistik för Vattenfallsstyrelsens
kraftledningar
Hela nätet Område A Område B
10— 20— 6—
200 kV 130 kV 20 kV
1948—51 1953 1953
Totalt antal fel .................... 4 327 88 129
°/o °/o °/o
Totalt antal snabbåterinkopplingar 2 546 100 41 100 108 100
Antal lyckade snabbåterinkopplingar 1 811 71 27 66 75 70
Antal misslyckade
snabbåterinkopplingar ............................. 735 29 14 34 33 30
Misslyckade snabbåterinkopplingar, felet borta efter automatisk eller manuell återinkoppling ........... 502 20 11 27 18 17
Misslyckade snabbåterinkopplingar på grund av bestående fel........ 233 9 3 7 15 13
mata ström till felstället en stund efter det att ledningen
brutits bort, fig. 2 nedtill. Beträffande asynkronmotorerna
har prov visat, att de kan upprätthålla ljusbågen i
ungefär 0,10 s och ibland — särskilt vid tomgående motorer
och tvåfasiga fel — ända upp till 0,15 s. För
distributionsledningarna gäller således, att det med hänsyn till
avjonisering och asynkronmotorström är tillräckligt med ett
spänningslöst intervall på 0,2—0,25 s.
Den maximalt tillåtna störningstiden bestäms på
distributionsledningarna av belastningens förmåga att tåla
åter-inkopplingen. Olika slag av belastningsobjekt uppvisar
därvidlag olika känslighet för avbrott.
Avbrottets inverkan på belastningsobjekten
Asynkronmotorerna är i regel den viktigaste belastningen.
De går under störningen ned i varvtal, hur mycket beror
på flera faktorer, t.ex. belastningsgraden före störningen,
svängmässorna och den drivna maskinens momentkurva.
Frågan är i varje särskilt fall i första hand om motorn
utan skadlig inkopplingsströmstöt eller uppvärmning orkar
gå upp i normalt varvtal igen efter återinkopplingen. I
andra hand gäller det hur den drivna maskinen och dess
arbetsprodukt påverkas av den tillfälliga nedgången i
varvtal och av inkopplingsstöten.
Varvtalsminskningen torde vid de flesta motorer bli rätt
liten; för en störningstid av 0,5 s torde den vara av
storleksordningen 5—15 %>. Inkopplingsströmstöten på
motorerna vid återinkopplingen kan ibland vara av samma
storleksordning som kortslutningsströmmen, dvs. 7—8 gånger
märkströmmen, men brukar ofta (särskilt vid långa
ledningar med stor linjeimpedans) icke uppgå till mer än
3—i gånger märkströmmen. Vid icke alltför stora
burlin-dade motorer och vid små och medelstora släpringade
motorer åstadkommer denna inkopplingsström ingen skada
på motorn och inkopplingsströmstöten kan även tolereras
vid flertalet anläggningar. För att anläggningen icke skall
lösas ut vid återinkopplingen bör dock överströmsskyddet
icke vara inställt för lågt och dessutom ha betydande
fördröjning. Vid stora och hårt belastade släpringade
motorer kan dock inkopplingsströmstöten åstadkomma skada
på motorn, på anläggningen eller på nätet. Sådana
motorer bör därför lösas ut såvida de icke är utrustade med
kontaktorstyrda pådrag.
De allra flesta arbetsmaskiner och arbetsprodukter är
icke känsliga för den tillfälliga nedgången i varvtal under
det spänningslösa intervallet. Även ganska
störningskänsliga maskiner, såsom pappers- och textilmaskiner klarar
ofta 0,4—0,5 s störningstid och vanlig industribelastning
torde tåla upp till 1 s.
En förutsättning för att fördelarna med
snabbåterinkopp-ling skall kunna helt utnyttjas är att motorerna ej är
försedda med ofördröjd underspänningsutlösning. För de
motorer, där så kan ske, bör denna utlösning fördröjas med
en tid, som överstiger störningstiden. Den ofördröjda
un-derspänningsutlösningen har även den nackdelen, att den
kan lösa ut motorerna i onödan vid fel på angränsande
nätdelar. Endast i en del speciella fall såsom vid stora
släpringade motorer och vid motorer för drift av känsliga
arbetsmaskiner samt vid kommutatormotorer bör
under-spänningsutlösningen vara ofördröjd.
I många anläggningar används synkronmotorer för vissa
arbetsmaskiner och för motorgeneratorer. Sådana motorer
måste i allmänhet kopplas bort momentant vid ett fel,
därför att de i allmänhet hinner falla ur fas även efter
en störningstid på några tiondels sekunder. Dessutom är
det risk för att synkronmotorer genom att mata ström
till felstället kan förhindra ljusbågssläckningen. Detta
brukar vara fallet vid maskinstorlekar över 200—300 kVA om
snabba spänningsregulatorer används. Industrier, som
täcker en del av sitt kraftbehov med egna synkrongeneratorer,
måste av samma anledning koppla bort dessa från
ledningen.
Kommutatormotorer måste kopplas bort momentant t.ex.
med ofördröjd underspänningsutlösning därför att viss
risk föreligger för överslag på kommutatorn om borstläget
är mycket förskjutet, övriga växelspänningsmaskiner samt
likriktare och till dem ansluten likströmsbelastning tål i
allmänhet utan vidare de störningar som förekommer vid
snabbåterinkoppling. Detsamma är fallet med
belysningsanläggningar, värmeugnar samt kondensatorer för
faskompensering.
Drifterfarenheter vid distributionsnät
Inom Vattenfallsstyrelsens distributionsnät används
snabbåterinkoppling numera i mycket stor omfattning. Vid
den vanligaste distributionsspänningen, 20 kV,
förekommer snabbåterinkoppling inom flertalet områden på 75 °/o
eller mera av ledningarna. Det spänningslösa intervallet
ligger mellan 0,2 och 0,6 s, vanligen används ca 0,3 s.
Erfarenheterna av snabbåterinkopplingen är mycket goda.
Frånvaron av klagomål från abonnenterna får väl tolkas
så, att även de är nöjda med den genom
snabbåterinkopplingen förbättrade störningsstatistiken och att de icke har
obehag av varvtalsminskningen och
inkopplingsströmstötarna. Endast i några enstaka fall har industrier undanbett
sig snabbåterinkoppling på matande ledningar.
På distributionsnäten förekommer oljeminimumbrytare i
något större omfattning än tryckluftsbrytare. Fortfarande
används dock i viss utsträckning även en del äldre
olje-lådsbrytare utan släckningskammare. Dessa lämpar sig i
regel ej för återinkoppling, såvida inte
kortslutningseffekten är mycket låg och det spänningslösa intervallet långt.
Störningsstatistik
Av det totala antalet fel, som 1948—51 inträffade på
kraftledningarna, tillgreps snabbåterinkoppling i ca 60 %>
av fallen, tabell 1. Vid 71 °/o av snabbåterinkopplingarna
var felet borta efter första försöket, medan ytterligare
20 °/o av felen klarades genom en andra fördröjd
automatisk eller manuell återinkoppling. I 9 °/o av antalet
snabb-återinkopplingar var felet bestående. Område A har,
förutom ett distributionsnät med huvudsakligen 20 kV
spänning, även ett stort 130 kV nät, som 1953 var spoljordat.
Här förekom 1953 snabbåterinkoppling i knappt hälften av
antalet fel. Av snabbåterinkopplingarna lyckades 66 °/o
direkt och ytterligare 27 °/o efter ett andra försök.
Område B har företrädesvis 20 kV nät med ca 85 °/o av
ledningssektionerna utrustade med snabbåterinkoppling.
Här lyckades 1953 70 °/o av snabbåterinkopplingarna i
första försöket.
Konstgummi för vägbeläggning sätter man till asfalt
(Tekn. T. 1951 s. 266) som en blandning av 75 °/o GR-S
(butadien-styrengummi) och 25 °/o bariumsulfat.
Rent mangan tillverkas i form av grovplåt i en
amerikansk anläggning för 6 000 t/år. Det skall användas vid
framställning av rostfritt krommanganstål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
