- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
196

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

TEKNISK TIDSKRIFT

da ljuset med element som har rätta spektrala
känslighetskurvor, att positivet ger rött, grönt
och blått ljus med intensiteter i samma
proportion som analysen, att ögat registrerar dessa
selektivt med olika celler och att bildens allmänna
ljusstyrka avpassas rätt. Av dessa fordringar
torde bara den sista kunna uppfyllas med de
praktiskt användbara förfaranden som nu står till
förfogande, men tre av dem kan åtminstone i
princip uppfyllas med tillfredsställande
approximation. ögats egenskaper överensstämmer
emellertid inte med det tredje villkoret som därför
inte på något sätt kan uppfyllas.

Av ögats tre, för rött, grönt och blått ljus
känsliga celltyper (R, G, B resp.) reagerar som förut
nämnts inte bara G-typen utan även R- och
B-typen för grönt ljus. Detta gäller för
monokro-matiska grundfärger, men i praktiken kan man
inte använda sådana av flera skäl, bl.a. därför att
bildens ljusstyrka då skulle bli för liten. Man
måste använda färger med relativt breda
spek-tralband, och därför ger även röd och blå
grundfärg icke önskade sensationer.

Celler av R-typ ger sålunda utom den önskade
sensationen r även rg och rb, orsakade av den
gröna resp. blåa rundfärgen, celler av G-typ ger
på analogt sätt de icke önskade sensationerna gr
och gb samt celler av ß-typen icke önskade bg. I
stället för de riktiga reaktionerna, r, g, b ger
ögat alltså r -f rg -f rb, g -f gr + gb och b -f- bg.
Genom denna "utspädning" av synintrycken ter
sig praktiskt taget alla reproducerade färger, och
särskilt de gröna, för blekt, dvs. de tycks ha för
stor vithalt.

Vid subtraktiv färgåtergivning ökas denna effekt
genom att det röda, gröna och blåa ljus, som
registreras vid exponeringen, måste utgöra breda
spektralband och att färgämnena i positivet
(blå-grönt, purpur och gult) inte har önskade
ab-sorptionsband därför att valet av färgämnen är
starkt begränsat av kemiska skäl
(kopplings-reaktionerna). Det senare gör att gröna och blåa
färger är svårast att återge; de blir oftast för
mörka. Detta fel finns i långt mindre grad vid
additiva metoder därför att man vid dem har
större frihet vid val av färgämnen.

Det kan nämnas att man vid färgtelevision, för
vilken uteslutande additiv färgåtergivning
används, kan upphäva effekten av ögats "icke
önskade" egenskaper genom att elektroniskt lösa
linjära ekvationer. Fel uppstår då bara för
färger som är så klara att de inte kan återges genom
någon blandning av rött, grönt och blått ljus. I
praktiken torde dock en sådan finess inte vara
värd besväret.

Psykologiska faktorer

Det har visats att färgåtergivning enligt
tre-färgsprincipen aldrig kan bli fullständigt exakt
och att de i dag allmänt använda metoderna

strängt taget ger ganska bristfälliga resultat. I
praktiken tycker man emellertid att
färgfotografier ibland är mycket vackra och ofta att deras
färger snarare är för starka än för bleka. Det
senare torde bero på att positivet inte reglerar
grundfärgernas intensiteter i proportion till
analysen vid tagningen.

Gör man bildens kontrast betydligt större än
föremålets, synes nämligen dess färger vara
mera mättade. Denna utväg använder man ofta
för att minska effekten av bildens för stora
vithalt. I verkligheten torde dess färger ytterst
sällan vara mera mättade än föremålets; vanligen
är de det i betydligt mindre grad.

Att trefärgsreproduktioner dock ofta accepteras
torde delvis bero på att man knappast någonsin
jämför dem med verkligheten. Deras kvalitet
bedöms mot en minnesföreställning om denna. I
naturen varierar emellertid färgerna mycket,
särskilt i mättning, beroende på belysningen och
atmosfäriska förhållanden. Dessutom betraktas
vanligen färgbilder, särskilt diapositiv, under
betingelser som mycket avviker från dem man
möter i naturen. Härigenom uppstår vid bildernas
visning ett antal komplicerade subjektiva
betingelser som beror av bildytans storlek och såväl
dennas som omgivningens ljusstyrka.

För övrigt är det långt ifrån alltid önskvärt att
ernå exakt färgåtergivning. Man ser nämligen
ofta inte färger såsom de i verkligheten är.
Medan det fotografiska materialet återger dem
objektivt i den mån tekniken tillåter, är nämligen
färgseendet i hög grad subjektivt. Olikheterna
mellan ögats och filmens reaktioner är därför
många. En av de mest påfallande är ögats
anpassning såväl till belysningens styrka som till
dess färg. Medan den förra beror på fysiologiska
egenskaper har den senare psykologisk grund.

Resultatet av färganpassningen är att man
utom i extrema fall ser föremåls färg som om de
belystes med vitt ljus, oberoende av den färg
belysningen i verkligheten har. Motsvarande
egenskap saknas helt och hållet hos färgfilmen. Den
reagerar alltid på ett sätt som bestäms av dess
tre skikts känslighetskurvor. Dessa kan därför
överensstämma med ögats bara för en viss
spek-tral sammansättning hos belysningen. Man
tillverkar därför färgfilm av i huvudsak två typer,
den ena avpassad för solljus mitt på dagen med
några vita moln på himlen, den andra avsedd för
elljus.

Dagsljuset varierar emellertid mycket; vid
mulet väder är det t.ex. betydligt blåare än vid
solsken. Man kan visserligen korrigera för sådana
skillnader genom att använda filter vid
tagningen men denna metod kan inte användas när
belysningens färg ändras på annat sätt. En person,
som står under ett lövträd, belyses t.ex. med
utpräglat grönt ljus. Hans eller hennes hud blir då
blågrön och läpparna purpurfärgade. Detta åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free