Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 8 mars 1955 - Krypmekanik, av Jan Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Krypkurva för mjukt
kolstål, 0,14 °/o C;
temperatur 500° C, last 8 kp/mm1,
sträckgräns 29 kp/mm’; O A
elastisk och AB plastisk
momentant äj ning, BC primär-,
CD sekundär- och DE
ter-tiärkrypning, E brott.
Fig. 4. Krypkurvor vid olika
belastningsnivåer; c, > ct >
Oj påkänningar.
Experimentella mätningar
Den grundläggande mätningen av ett materials
krypegenskaper är dragprovet vid konstant last
och temperatur. Det kan utföras i en
krypprov-maskin (fig. 2), där belastningen åstadkommes
med vikt och hävarmssystem. Sedan konstant
temperatur uppnåtts i ugnen belastas provet och
dess töjning registreras fortlöpande. Man får
för t.ex. ett mjukt kolstål vid 500°C en med tiden
ökande töjning (fig. 3). Då lasten läggs på fås en
nära ögonblicklig töjning OAB, där sträckan OA
motsvarar den elastiska delen av töjningen och
sträckan AB den plastiska. Från B till C råder
en hög men avtagande kryphastighet,
primär-krypning. Intervallet C—D kännetecknas av
konstant kryphastighet, sekundärkrypning, medan
kryphastigheten åter ökar när tertiärkrypningen
äger rum, området D—E, vilken slutar med brott,
punkten E.
Företas en serie sådana krypprov vid samma
temperatur men med olika värden på den
konstanta påkänningen, fås en kurvskara (fig. 4).
Man finner att kryphastigheten ökar mycket
kraftigt med den pålagda spänningen. En
kurvskara av samma typ fås vid krypprov med
samma last men med olika värden på den konstanta
temperaturen.
Vid tillräckligt låg påkänning uppkommer en
nära nog konstant töjning (fig. 4). Med
krypgräns menade man länge den påkänning vid
vilken den konstanta kryphastigheten blir noll. En
sådan definition är dock olämplig då
krypgränsen i så fall blir bestämd av mätnoggrannheten.
För övrigt har en så definierad krypgräns ingen
större teknisk betydelse då den ofta ligger långt
under materialets sträckgräns.
Med krypgräns menar man nu i stället den
spänning som vid en viss temperatur ger en viss
bestämd konstant kryphastighet. Den spänning,
som svarar mot kryphastigheten 1 % på 100 000
h, brukar betecknas oc7 och har givetvis olika
värden för olika material (fig. 5).
Resultaten av krypprov presenteras även ofta
i diagram (fig. 6), där man direkt kan avläsa
den spänning som efter en viss bestämd tid ger
maximalt tillåten töjning. I diagram av denna
typ, där kurvorna svarande mot konstant töjning
ofta blir parallella räta linjer, brukar man även
införa den gränskurva som svarar mot
krypbrott. Tidbrottprovet, då dragprovstaven belastas
med konstant last och tiden till brott registreras,
är en värdefull komplettering av det vanliga
krypprovet6. Materialspecifikationer för
krypfasta legeringar upptar ofta en krypbrottgräns
ocB) vilken är den påkänning som efter viss tid,
t.ex. 10 000 eller 100 000 h, leder till brott.
Om en konstruktion skall utföras av ett visst
krypfast material för en livslängd av t.ex. två år
skulle man egentligen behöva känna
krypprovresultat för materialet omfattande två års
provtid. Då tillgången på krypprovdata från
långtidsprov ännu är tämligen knapp måste man i
Fig. 5. Krypgränsvärden för
1 mjukt kolstål, 2 5 °/o
kromstål med Mo, 3 18-8-stål, 4
18-8-stål med Mo, A, B och
C högtemperaturlegeringar
(Tekn. T. 1949 s. 117).
Fig. 6. Krypgränsvärden för
högtemperaturlegeringen
Ni-monic 80 A vid 750°C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
