Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 8 mars 1955 - Krypmekanik, av Jan Hult - Av världens 76 milj. bilar - Kallt krig om teknisk kunskap - Elförbrukningen i Finland 1954—1958, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
TEKNISK TIDSKRIFT
ningen till detta framgår enklast av
kryprelationen (3).
Vid en axialbelastad sträva (fig. 14) är
momentet och alltså även påkänningen i mittpunkten
proportionell mot utböjningen, dvs. o = c<5.
Vidare gäller enligt ekv. (3) då/dt = k’o varför
6 — 6°ek’ct
dvs. strävans utböjning ökar exponentiellt med
tiden (fig. 15).
Kryprelationen (1), där n > 1, leder till ännu
snabbare deformationsökning, ja, redan efter
ändlig tid uppnås oändlig utböjning. Denna
kritiska knäckningstid har studerats teoretiskt och
experimentellt, och man har funnit att
kryp-knäckning kan inträffa efter relativt kort tid
även vid låga laster.
Litteratur
1. Welter, G: Elastizität und Festigkeit von Spezialstählen bei
hohen Temperaturen. Forsch. Gebiete Ing. 230 (1921) s. 5 (VDI,
Berlin).
2. Lynch, T D, Mochel, N L & McVetty, P G: The tensile
pro-perties of metals at high temperatures. Proc. ASTM 25 (1925) bd 2
s. 5.
3. Ändrade, E N: Ön the viscous flow in metals and allied
phe-nomena. Proc. roy. Soc. 84 A (1911) s. 1.
4. Orowan, E: Creep in metallic and non-metallic materials. Proc.
lst US nat. Congr. appl. Mech. s. 453 ASME 1952.
5. Cottrell, A H: Dislocations and plastic flow in crystals.
Oxford 1953.
6. White, A E, Clark, C L & Wilson, B L: The rupture strength
of steels at elevated temperatures. Träns. ASM 26 (1938) s. 52.
7. Bailey, B W: The utilization of creep test data in engineering
design. Proc. Inst. mech. Engrs 131 (1935) s. 134.
8. McVetty, P G: The interpretation of creep tests. Proc. ASTM
34 (1934) bd 2 s. 105.
9. Tapsell, H J: Creep at high temperatures. Träns. North East
Coast Inst. Engrs & Shipbuilders, Newcastle-on-Tyne, 56 (1940)
s. 155.
10. Bailey, B W: Creep of steel under simple and compound
stresses. Engineering 129 (1930) s. 265.
11. Norton, F H: The creep of steel at high temperature. New York
1929.
12. Odqvist, F K G: Theory of creep under the action of combined
stresses with applications to high temperature machinery. IVA:s
Handl. nr 141, Stockholm 1936.
13. Gross, B: Ön creep and relaxation. J. appl. Phys. 18 (1947)
s. 212, 19 (1948) s. 257, 22 (1951) s. 1035.
14. Kempner, J: Creep bending and buckling of linearly viscoelastic
columns. NACA TN 3136 (1954).
15. Nadai, A & Davis, E A: The creep of metals. Träns. ASME 58
(1936) s. A-7.
16. Libove, C: Creep buckling of columns. J. aeronaut. Sci. 19
(1952) s. 459.
17. Boberts, I: Prediction of relaxation of metals from creep data.
Proc. ASTM 51 (1951) s. 811.
18. Bailey, F W: Creep relationships and their application to pipcs,
tubes and cylindrical parts under internal pressure. Inst. mech.
Engrs Proc. 16i (1951) s. 425.
19. Odqvist, F K G: Influence of primary creep ön stresses in
structural parts. KTH:s Handl. nr 66, Stockholm 1953.
20. Odqvist, F K G: Recent advances in theories of creep of
engineering materials. Appl. mech. Bev. 7 (1954) s. 517.
21. Odqvist, F K G: New approach to the theory of residual
stresses in welds. IVA 25 (1954) s. 259.
22. Hoff, N J: Buckling and stability. J. roy. aeronaut. Soc. 58
(1954) s. 3.
Av världens 76 milj. bilar finns 70 milj. i länder med
högertrafik och endast 6 milj. körs i vänstermiljö. Sverige
hade 1954 besök av ca 1 miljon vägfarande från
högertrafikländer; antalet beräknas 1960 ha ökat till det dubbla.
Kallt krig oin teknisk kunskap. I USA är man
allvarligt oroad över den kraftiga ökning i antalet kvalificérade
ingenjörer, som sker i Ryssland. Man känner sin ledning
i teknisk kunskap hotad, speciellt på det flygtekniska
området.
I Ryssland uppges sålunda finnas 3 500 tekniska
skolor av olika slag med ca 1 000 000 studerande. Per år
examineras 350 000 ingenjörer, varav 50 000 har högre
utbildning. Som jämförelse nämnes, att i USA under 1954
utexaminerades 19 000 ingenjörer med högre utbildning
(Aero Digest jan. 1955 s. 21; Aviation Age nov. 1954 s. 7).
hop
Elförbrukningen i Finland 1954—1958. Liksom i
Sverige (Tekn. T. 1953 s. 725) utföres i många andra länder
detaljerade prognoser för elförbrukningens framtida
utveckling. En dylik prognos för 1954—1958 har färdigställts
i Finland med en summarisk uppskattning även för 1959
—1963.
Den finländska elförbrukningen domineras av behoven
inom träförädlingsindustrin, som 1953 svarade för 50 °/o
av den totala konsumtionen (exklusive förluster). En
kraftig expansion väntas de närmaste åren inom denna
industrigrupp, där såväl pappersbrukens som
cellulosafabrikernas elförbrukning väntas ungefär fördubblas på fem
år. För den kemisk-tekniska industrin förutspås en i det
närmaste lika snabb expansion, medan ökningstakten i
andra industrigrupper är mera normal.
Detaljförbrukningen (hushåll samt övriga allmänna och privata behov)
väntas även fördubblas inom den aktuella femårsperioden.
Totalt ger dessa kraftbehov en genomsnittlig ökning av
elförbrukningen med 12 %/år, vilket innebär en i det närmaste
dubbelt så hög procentuell stegring som den i Sverige
prognoserade. Elförbrukningens stegring är ett tecken på
den snabba expansion, som för närvarande karakteriserar
det finländska näringslivet och som hade sin motsvarighet
under 1930-talet.
De finländska vattenkrafttillgångarna är väsentligt
mindre än de svenska och även dyrare i utbyggnad på grund
av de låga fallhöjderna. Kraftverksindustrin måste därför
jämsides med stora vattenkraftutbyggnader även bygga ut
ångkraft. I första hand söker man utveckla den billiga
mottrycksproduktionen. Träförädlingsindustrins expansion
under de närmaste åren möjliggör kraftigt ökade
mot-trycksinstallationer, och 1958 väntas denna produktion
komma att uppgå till 1 200 MkWh, vilket ej obetydligt
överstiger motsvarande produktion i Sverige. Trots detta
tvingar den snabba belastningsstegringen till en ökad
insats även av kondenskraft.
Vattenkraftutbyggnaderna väntas bli tillräckliga för att
ända in mot mitten av 1960-talet bibehålla vattenkraften
som den dominerande kraftkällan. Därefter torde dock
huvudparten av den fortsatta belastningsökningen behöva
täckas med ångkraft (K Hjelt i Kraft och Ljus 1954 h. 12
s. 279). Lr
Tabell 1. Elförbrukning och elproduktion i Finland
Verkliga Prognos
värden för
1953 1958
MkWh/år MkWh/år
Förbrukning exkl. elångpannor
Träförädlingsindustri ............................................2 110 3 900
övrig industri ..........................................................1 230 1 820
Detaljförbrukning ..................................................850 1 630
Förluster ....................................................................560 950
Total primaförbrukning 4 750 8 300
Produktion
Prima vattenkraft ..................................................4 325 6 000
Mottryckskraft ........................................................290 1 200
Kondenskraft ............................................................135 1100
Total produktion 4 750 8 300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
