- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
205

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

Modern järnmalmsanrikning

Overitigenjör Sven Sjöberg, Falun

Under de senaste tio åren har ganska radikala
förändringar börjat vidtas för anrikning av
järnmalm. Idéerna kommer främst från USA, där
man obunden av traditioner börjat anrika
fattigare järnmalmer i samma mån som
tillgångarna av direkt användbar malm börjat sina.

Det första anrikningsverket i Europa, som
uppfördes efter dessa nya principer, var A/S
Syd-varangers återuppbyggnad av verket i Kirkenes.
Det gamla verket, som förstördes under kriget,
innehöll bl.a. 64 kvarnar och hade en kapacitet
av 870 000 t/år slig. I det nya verket tillverkas

Tabell 1. Siktanalys från målning i kulkvarn och
stångkvarn Mar ey 78 (Blötberget)

Ingående gods Utgående gods

kornstorlek fördelning kornstorlek kul- stång-

mm °/o mm kvarn
fördelning °/o kvarn1
fördelning %
> 15 50 >2 2 5
10—15 18 1 —2 2 12
6—10 12 0,5 —1 6 24
3— 6 9 0,2 —0,5 28 34
2— 3 2 0,075—0,2 42 17
< 2 9 < 0,075 20 8

1 3" stänger.

Tabell 2. Siktanalys från målning i kulkvarn och
stång-kvarn Gröndal 6’ X 6’ (Vintjärn)

Ingående gods Utgående gods
kornstorlek fördelning mm °/o kornstorlek mm [-kulkvarn fördelning-] {+kul- kvarn för- delning+} % ’ [-stångkvarn fördelning-] {+stång- kvarn för- delning+} %
> 15 2 >2 4 21
10—15 10 1 —2 16 ll1
6—10 30 0,5 —1 16 171
3— 6 28 0,25 —0,5 27 241
2— 3 3 0,125—0,25 10 231
< 2 27 0,075—0,125 11 10l
< 0,075 16 131
> 2 2 >2 — —.
1 —2 11 1 —2 1 —
0,5 —1 17 0,5 —1 3 22
0,25 —0,5 24 0,25 —0,5 12 242
0,125—0,25 23 0,125—0,25 28 392
0,075—0,125 10 0,075—0,125 10 192
—0,075 13 —0,075 46 162
1 3" stänger.
2 Vi" borrstänger.

622.7 : 622.341.1

1 Mt/år med fyra kvarnar. Det är därmed ännu
så länge det ojämförligt största anrikningsverket
för järnmalm i den gamla världen.
Anriknings-schemat är "rakt", och alla returer och slutna
kretsar är bannlysta.

Det märkliga med de moderna anordningar,
som på sistone möjliggjort betydande
rationaliseringar vid svenska verk, är, att nästan alla är
kända sedan gammalt och av en eller annan
anledning fallit i glömska eller onåd.

Anrikningsschemat

I anrikningsschemat återgår man numera
allmänt till den gamla rätlinjiga
behandlingsgången, vid vilken materialet behandlades stegvis
med avskiljande av färdigt avfall efter varje
nedkrossnings- och nedmalningssteg. Den under
1940-talet härskande principen om avskiljande
av färdig malmprodukt, så snart sådan
föreligger, torde i dag vara helt övergiven, eftersom
resultatet blir fattiga koncentrat och komplicerade
anrikningsscheman.

Målningen

Vad som emellertid möjliggjort det raka
schemat och de öppna kretsarna är kanske främst
återinförandet av stångkvarnen. Denna var
ganska vanlig utomlands omkring sekelskiftet
men kom så småningom ur bruk. Kvarnen är
numera snart sagt utan konkurrens som
primärkvarn. I jämförelse med kulkvarnen ger den
större avverkning, jämnare siktanalys
(praktiskt taget utan överkorn), mindre övermålning
och större nedkrossningsgrad (tabell 1 och 2).

Det har visat sig, att så gott som alla
kulkvarnar, där förhållandet mellan malrummets längd
och diameter är 1 : 1 eller större, utan några
egentliga ändringar direkt kan användas som
stångkvarnar. En mycket god kvarn härvidlag
är t.ex. den gamla förlängda Gröndals-kvarnen,
helst med vidgad utloppsöppning.
Anmärkningsvärt är, att t.o.m. utlösningskvarnen Marcy 78
med gott resultat kan köras som stångkvarn.
Kvarnen beskickas i detta fall med stänger
genom inmatningstappen.

Vid allt flera verk börjar man komma till insikt
om att den enkla slätrostningen av kul- och
stångkvarnar faktiskt ger det bästa
totalresultatet. Den slätrostade kvarnen mal nämligen redan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free