- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
234

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

TEKNISK TIDSKRIFT

Tabell 1. Sammansättning au gasturbinlegeringar1’7

Legering S 590 Inconel X Incoloy 19-9-DL 347 Niinonic

75 80 90

Kobolt ......................20.0 — — — — — — 20

Krom ........................20,0 15,0 19.22 19,0 18,5 20,5 20 20

Nickel ......................20,0 73,0 32,36 9.0 11,0 76.6 76.8 43,7

Molybden ................4.0 — — 1,25 — — — —

Volfram ..................4.0 — — 1,25 — — — —

Niob..........................4.0 0,8 — 0,4 0.7 — — —

Titan .................— 2,5 — 0,35 — 0,4 2,2 2,2

Kol ............................0.4 0.04 1.0 0,3 0.07 0,13 0,03 0.08

Aluminium ..............1,65 0.8 — — — — 1,0 1.4

Kisel ........................0.65 0.4 1.0 0.5 0,5 — — —

Mangan ....................0.75 0,5 1.5 0,75 1,0 — — —-

Järn ..........................24.6 7,0 40,2 67,2 68,2 2,4 — —

innehöll askan i den renade gasen mindre än
4 % partiklar större än 10 [i. Mikroskopisk
undersökning visade att huvuddelen av det stoft
som passerat avskilj ären var finare än 5 ix.

För den provade 4 250 hk gasturbinen, vars
båda brännkammare vid normalbelastning
vardera lämnar 9,5 m3/s gas med 700°C temperatur
och tryck upp till ca 6 bar, fordras sammanlagt
26 avskiljarelement. Dessa har sammanbyggts i
två grupper med 13 i varje, fig. 9.
Utblåsnings-rören från de olika elementen har sammanförts
till en gemensam ledning. Vid proven har man
emellertid fått erosion i stoftledningarna, varför
man kommer att sänka gashastigheten i dem.

Även cykloner av vanlig typ används som
askavskiljare, och bl.a. håller British Coal
Utilisa-tion Research Association på med
undersökningar av sådana4. Man har fått höga
verkningsgrader vid prov med luft av atmosfärtryck vid
rumstemperatur, men även prov vid höga tryck och
höga temperaturer har gjorts. Av dessa synes
framgå att man inom tryckområdet 1—4,5 bar
och temperaturområdet 20—800°C får i det
närmaste samma verkningsgrad, oin förhållandet
mellan gasens hastighet och viskositet är lika.

I en torveldad gasturbinanläggning (Tekn. T.
1953 s. 388) avser man att sätta in en cyklon för
rening av gasen före turbinen, och denna skall
avlägsna alla partiklar > 20

Material

I en gasturbin för fasta bränslen blir
påfrestningen på materialet, särskilt i ledskeneskovlar
och löphjulsskovlar i regel ännu större än i
gasturbiner för olja.

I den nämnda Allis-Chalmers lokgasturbinen1
var ledskeneskovlarna precisionsgjutna av
legeringen S-590 (tabell 1). Skovlarna på rotorn var
från början av S-590 men maskinarbetade,
emedan precisionsgjutet material inte blev
tillräckligt segt vid 700°C. Vid val av material till nya
skövlar i stället för de skadade diskuterade man
Incoloy, som har hög hållfasthet, men på grund
av detta materials höga pris och begränsade
tillförlitlighet valde man materialet 19-9-DL.

Litteratur

1. Coal-burning gas turbine for locomotives. Engineering 177 (1931)
s. 561, 592.

2. The coal-burning gasturbine project. Power 98 (1954) h. 5 s. 94.

3. Coal-burning gas turbine. Engineer 198 (1951) s. 370.

4. Gas turbines in 1953. Engineer 197 (1954) s. 87, 133.

5. Mordell, D L & Chant, R E: Tests of a furnace for a coal
burning turbine. Engng J. 36 (1953) s. 1122.

6. Mordell, D L: Experimental coal-burning gas turbine. Engineer
198 (1954) s. 665.

7. Conway, C G: Ileat resisting steels and alloys. London 1953.

Kraftverksindustrin i USA. Kraftföretagen i USA har
sedan lång tid tillbaka betraktats såsom en av de viktigaste
ekonomiska faktorerna i det amerikanska näringslivet.
Utvecklingen under efterkrigstiden har ytterligare stärkt
kraftföretagens position. Detta framgår tydligt av ett studium
av den preliminära statistiken för 1954 (publicerad den 24
januari 1955 — ett rekord så gott som något i snabb
statistisk redovisning!).

Kraftföretagens elproduktion 1954 utgjorde 472 • 10° kWh,
vartill får läggas ca 75 • 10° kWh i industriföretagens egna
kraftanläggningar. Detta innebär en stegring på 7 °/o sedan
föregående år, vilket är anmärkningsvärt, då
industriproduktionen samtidigt gick avsevärt tillbaka.
Kraftverksindustrin har motverkat den allmänna ekonomiska recessionen
såväl genom den ökade efterfrågan på elektriska
installationsapparater som genom de exeptionellt stora
kraftverksutbyggnaderna.

Televisionsapparaterna är fortfarande den viktigaste
hushållsapparaten med ett försäljningsvärde på 9 000 Mkr.
Därnäst följer kylskåpen, trots att de redan finns i 92 °/o
av de elektrifierade hushållen.

Kraftföretagens installerade generatoreffekt steg 1954 med
rekordvärdet 10 500 MW och har därigenom uppnått en
totaleffekt på 102 000 MW. Detta krävde tillsammans med
förstärkningarna av överförings- och distributionssystemen
en kapitalinvestering på 21 000 Mkr. Härigenom har
kraftföretagens anläggningskapital vuxit till 160 000 Mkr.
Lånemedlens andel i detta kapital utgör 42 °/o. Några
svårigheter att finansiera nyanläggningarna synes ej föreligga.
Räntan på långa lån är ca 3 °/o.

De privata kraftföretagen är hårt skattetyngda. Av
bruttoinkomsten går nämligen 23 fl/o till skatter, som därmed är
den största utgiftsposten. Bränsleposten har kunnat hållas
nere tack vare en kontinuerlig förbättring av den termiska
verkningsgraden. Avskrivningarna har på senare år höjts
betydligt och 1954 motsvarade de 2,5 %> av det bokförda
anläggningskapitalet (Electrical World 1955 h 4 s. 125). Lr

Bilhjälp genom "Taxis" telefonväxel kan man få i
Uppsala, där en bilverkstad avtalat med
Droskägarför-eningen, att Taxis telefonister nattetid vidarebefordrar
rekvisitioner av bärgning, bogsering och snabbservice till
någon av verkstadens jourhavande servicemän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free