- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
236

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3.
Huvudskjuv-spänningslinjer för
cirkulärt hål vid inre
övertryck.

och med en våglängd i de flesta metaller av
storleksordningen centimeter.

På visst avstånd från laddningen kan
störningen antas vara huvudsakligen elastisk, då den har
karaktären av en avlastningsvåg (fig. 2).
Kurvan kan representera rymdfördelningen för
partikelhastigheten eller spänningen och även
partikelhastighetens eller spänningens
tidsfördelning.

Kurvans form är i huvudsak densamma i alla
dessa fall, ty så länge störningen är elastisk
råder mellan spänning och partikelhastighet
sambandet

g = q c v

där o är spänningen, q materialets täthet, c
störningens hastighet och v den momentana
partikelhastigheten hos en punkt inom
störningsområdet.

För longitudinella vågor är partikelhastigheten
vinkelrät mot vågfronten. Vid en
tryckspän-ningsvåg har partikelhastigheten samma
riktning som vågens fortplantningsriktning, vid en
dragspänningsvåg den motsatta. Fortplantnings-

hastigheten för longitudinella vågor i ett
medium med oändlig utsträckning är

c = 3 K (1 —v)/q (1 + v)

där K är materialets kompressibilitetskoefficient,
q dess täthet och v Poissons tal. Fronten hos de
pulser man studerar rör sig med ungefär denna
hastighet.

I allmänhet ändras störningens form och
intensitet kontinuerligt allteftersom den rör sig
genom kroppen. Radial-, tangential-, axial- och
skjuvspänningar uppkommer i varierande grad i
störningar av icke plan typ4.

När pulsen träffar en fri yta eller en gränsyta
mellan två medier kommer den att reflekteras.
Det enklaste fallet är om vågen träffar ytan
under rät vinkel. Om den infallande pulsen är en
tryckpuls, kommer en dragspänningsvåg att
reflekteras och vice versa. Efter reflektionen blir
momentana värdet av total spänningen i en punkt
lika med summan av de infallande och
reflekterade vågorna. Själva ytan kommer hela tiden
att vara spänningsfri.

När en elastisk puls infaller snett mot en
gränsyta fås mycket komplicerade samband för att
beskriva den reflekterade pulsen. I allmänhet
kommer en elastisk puls av longitudinell typ, som
infaller snett mot en yta, att ge upphov till
vågor av både normal- och skjuvspänningar.

Brottlinjer — huvudskjuvspänningslinjer

Ur makroskopisk synpunkt kan brott vid
stöt-belastning indelas i två klasser: skjuvbrott och
dragbrott. Skjuvbrottet följer en
huvudskjuv-spänningslinje medan dragbrottet är vinkelrätt
mot en huvudspänningslinje. Fältet av huvud-

Fig. 4. Sektion av 24S-T4 aluminiumrör belastat enligt fig.
1 c; innerdiameter 19 mm, väggtjocklek 25 mm, laddning
3 mm.

Fig. 5. Sektion av mjukt stdlrör med brottsprickor från
invändig belastning; innerdiameter 25 mm, väggtjocklek
102 mm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free