- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
242

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

TEKNISK TIDSKRIFT

mellan 0,93 och 0,95 och som genomsnittsvärde kan man
anta Hi/Hs = 0,94.

Om man känner sambandet mellan värmevärdena kan
man räkna om verkningsgrader från det ena systemet till
det andra, fig. 2. Detta diagram gäller för de angivna
medelvärdena 0,94 för olja och 0,955 för stenkol. Är
exempelvis verkningsgraden 89 °/o för en ångpanna enligt en
anglosaxisk uppgift får man enligt vårt beräkningssätt
verkningsgraden 94,7 "/o om det gäller oljeeldning och 93,2 %>
om det gäller koleldning. Wll

Jordbävningssäkring av konstruktioner. Under senare
tid inträffade jordbävningar — ehuru icke bland de
starkast uppmätta — i de västra staterna i USA har gett gott
besked om hur moderna konstruktioner kan motstå
sidokrafter. Väl konstruerad och gjuten armerad betong är ett
utmärkt material för jordbävningssäkra konstruktioner.
Vid användning av färdiggjutna betongelement kan
fogsystemet utgöra en svaghet, som måste beaktas. En typ
av hus där väggarna gjutits horisontellt och sedan lyfts
upp på sin plats, visade inga eller obetydliga skador vid
nyligen timade jordbävningar. Väggar av hålstensblock kan
också vara motståndskraftiga, om de armeras väl. Vid
dessa såväl som vid andra konstruktioner, som kan
utsättas för jordbävningar, är en noggrann kontroll av
utförandet särskilt viktig.

Byggnader, som uppförts i en aktiv förkastningszon —
vilket är ovanligt — kan knappast klara sig för annat än
mycket små förkastningsrörelser. Å andra sidan kan
byggnader, som endast utsätts för seismiska vibrationer,
mycket väl konstrueras så att de motstår de resulterande
sidokrafterna (Rapporter till American Concrete Institute
28 okt. 1954). G Lbg

Kabelsökare. Ett don för sökning och identifiering av
kablar, fig. 1, består av en signalgenerator, en pejlram med
förstärkare och en mikrofon. Signalgeneratorn består av
en summer, som matas av ett ficklampsbatteri, och en liten
transformator. En rörgenerator för 300—1 000 Hz kan
även användas. Signalgeneratorn kopplas mellan en
kabelpart och jord och den andra ändan av kabelparten jordas.
Den tonfrekventa strömmen i kabelparten blir av
storleksordningen 50 mA. Det av denna ström orsakade
magnetfältet ger starka signaler i hörtelefonen redan 5—10 m
från kabeln.

För att strömslingan ej skall bli för smal genom
återledning i blymanteln eller närbelägna vattenrör bör
jord-ningen ske med en särskild elektrod på något avstånd
från kabeln. Om den kabel som skall lokaliseras ej kan
tas ur drift kan signalströmmen överlagras på
driftströmmen, om en 1—2 pF kondensator kopplas mellan
signal-generatorn och kabeln och en mellan kabeln och jord.

Pejlspolen har av praktiska skäl triangelform med ca

Fig. 1. Kabelsökare; M motor eller urverk, B torrbatteri, S
summer, Tr transformator, So jordelektrod, C,, Cs
kondensatorer, K kabel, Fm magnetfält, Ss pejlspole, V
förstärkare, Kh hörtelefon.

Fig. 2. Pejlram.

70 cm sidlängd samt handtag i ena hörnet, fig. 2. Skall
en enstaka kabel bland flera parallella sökas används en
mindre spole med 2—5 cm diameter. För sökning bland
tätt liggande kablar är en spole med U-formad järnkärna
lämplig. Förstärkaren är en enkel tonfrekvensförstärkare.

Kabelsökaren arbetar mycket säkert på icke strömförande
ledningar. En telefonkabels väg kan följas över 1,5 km
från signalgeneratorn, men bortom detta avstånd försvagas
signalen för mycket genom kapacitiva förluster i kabeln.

Lägesbestämning av strömförande kablar fordrar god
vana vid mätutrustningen. Försök har dock visat, att en
kabel, som matade en fördelningspunkt i ett belysningsnät
med 20 utgående kablar, kunde följas till
transformatorstationen om signalgeneratorn kopplades till vilket som
helst av vägguttagen i nätet över en kondensator och
glödlampa. Signalstyrkan från vägguttaget till
fördelningspunkten var mycket hög. över matarkabeln var signalens styrka
låg men tydligt hörbar, trots att matarkabeln låg under två
starkströmskablar vilka förde 200 Hz ström, vilken
förorsakade starka störningar (Bulletin SEV 1954 h. 20 s. 838). F Ö

Sprickbildning i ångledningar av molybdenstål.
Ångledningar av låglegerade stål har i flera fall fått sprickor
under drift, och detta synes främst gälla stål med 0,5 °/o
molybden. En undersökning har gjorts vid sex brittiska
ångkraftverk för klarläggande av anledningen till
inträffade skador, och jämförelse har därvid även gjorts med
ångledningar av krom molybdenstål med 1 °/o krom och
och 0,5 %> molybden. Av dessa sex kraftverk drevs fyra
kontinuerligt och två under två skift, så att man stoppade på
natten. Totalt undersöktes 47 skador, och av dessa
inträffade 40 i kraftverken med tvåskiftsdrift, varav 37 i det
ena och 3 i det andra av dessa kraftverk.

I det kraftverk där de flesta skadorna inträffade sjönk
temperaturen på ångledningarna under natten från den
normala drifttemperaturen ca 485°C till 250°C eller
därunder, och vid starten på morgonen steg temperaturen på
ungefär en halv timme till drifttemperaturen. Förutom
denna dagliga temperaturväxling förekom emellertid rätt
ofta temperatursvängningar över den normala
drifttemperaturen, i många fall över 540°C. Materialet i de skadade
ångledningarna var molybdenstål med 0,5 °/o molybden och
0,07 »/o kol utom i en ledning, där kolhalten var 0,14 °/o.

I ledningar av krom molybdenstål med 1 °/o krom och
0,5 % molybden har man emellertid inte fått några
sprickbildningar vid intermittent drift. Detta senare material bör
därför enligt vad man hittills vet föredras framför
molyb-denstålet i anläggningar, som inte drivs kontinuerligt
(Engineering 4 febr. 1955 s. 144). Wll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free