- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
265

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 mars 1955

265

Nybyggen

Turbinerna i Bort-les-Orgues kraftstation.
Bruttofallhöjden vid denna station varierar mellan 113 och 40,5 m.
De två turbinerna är konstruerade för vattenmängden 100
m3/s och ger vid 111,5 m nettofallhöjd 100 MW/aggregat.
Spiralen har vid inloppet 3 000 mm diameter, de 24
led-skovlarna är 950 mm höga. Löphjulet väger 50 t;
utloppsdiametern är 3 600 mm (Informations techniques
Char-milles 1954 h. 5, ref. i Schweizerische Bauzeitung 1954 h. 47
s. 691). G Lbg

Stora torrläggningsprojekt på Åland. Inom
Älands-arkipelagen finns vissa fjärdar, som endast med smala
sund är förenade med havet. Då fjärdarnas botten består
av sediment, som troligen kan omvandlas till mycket god
åkerjord, skulle det vara lönande att torrlägga dem för
uppodling. Jorden kan beräknas bli av samma höga
kvalitet, som nu finns i Ålands åkrar och anses vara Finlands
bästa.

De avsedda fjärdarna är Lumparn, som skulle ge ca
19 000 ha och några smärre fjärdar inom Ålands
nordvästra skärgård, där man skulle få ca 5 000 ha. Den
sammanlagda nyvunna åkerarealen skulle komma att uppgå
till ungefär dubbelt så mycket, som för närvarande odlas
på Åland, fig. 1.

Torrläggningsförslagen har jämförts med motsvarande
arbeten i Holland, där de visat sig mycket lönande. På
grund av bl.a. kortare och lägre vallar, frånvaro av
tidvatten, tillgång till sten för glaciner, mindre nederbörd
och lättare dränering är förutsättningarna mycket
gynnsamma vid Åland. Torrläggningspumparna skulle kunna
drivas med elektricitet från vindkraftverk. Per kilometer
dammbyggnad erhålles 4 800 ha mark.

I Holland erhålles vid den anläggning som nu
utföres endast 600 ha. Nuvarande små åländska
jordbruk ger ej tillräcklig utkomst och har därför medfört
emigration till Sverige. Torrläggningsföretagen skulle
kunna hejda utvandringen och ge levebröd åt en växande
befolkning.

Projekten har många aspekter av teknisk, ekonomisk,
social, juridisk och även politisk art. De bör givetvis
föregås av undersökningar över geologiska förhållanden,
grundvattnet, klimatförändringar ävensom beträffande
äganderätt, rätt till fiske och farled m.m. (Nils Olof
Bergquist i Svenska Uppfinnareföreningen den 17 december
1954). G Lbg

o a

Fig. 2. Tvärsnitt av bron i närheten av stöden.

Förspänd stenbro. Till förslagen om en ny "Djävulsbro"
i Schweiz (Tekn. T. 1953 s. 478) har även framkommit en
tanke att utföra den av förspänd granit (fig. 1).
Stålsträngarna skulle ingjutas i betongbalkar, som i önskade
lägen skulle inläggas bland stenblocken (fig. 2) (H
Hass-dorf i Schweizerische Bauzeitung 1954 h. 46, s. 676).

G Lbg

Elegant gångbro, över en dalgång som vattenfylles vid
en uppdämning i Vagli di Sotto i Italien, har på uppdrag
av Società Idro-elettrica dell’Alta Toscana uppförts en
2,5 m bred bro av armerad betong för gående och
hästfordon. Konstruktionen utgörs av en treledsbåge för
mitt-spannet och vid vardera anfangen en styv ram bestående
av en pelare med kontinuerlig balk från landfästet till
bågen, fig. 1.

Totala brolängden är 128 m. Pelarbockarna är 23,2 m
höga med benen på 4,5—2,5 m inbördes avstånd och med
tvärsektionen 50 X 50—100 X 100 cm. Ramens horisontala
del har 2 X 26,9 m spännvidd och består av två balkar
med bredden 17 och höjden 128 cm på 2,5 m inbördes
avstånd samt en 12 cm tjock brobaneplatta. Balkarna är
av-styvade av tvärbalkar. Vid de negativa momenten har
balkarna en platta även vid underkanten. Ramen vilar vid
foten och landfästet på fasta leder och vid valvhjässan på
pendellager.

Bågarna har 70 m spännvidd och 23,1 m pilhöjd.
Fotlederna utgörs av korta stycken av 250 mm
Mannesmann-rör, vilka är växelvis förankrade i bågen och i fundamen-

Fig. 1. Torrläggningsprojekt på Åland; A
Lumparnpro-jektet, B Snäcköprojektet, C Vårdöprojektet.

Fig. 1. Förslag till rambro av förspänd sten.

Fig. 1. Bron
över Vagli di
Sotto i
Toscana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free