Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Automatiska räknemaskiner i Sverige, av Jan Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Elektrisk
av-känning av hålkort;
1 ledande rulle, 2
hålkort, 3
kontakt-borstar.
linjära ekvationssystem upp till ordning 41,
lösning av algebraiska ekvationer och i ett par fall
lösning av partiella differentialekvationer och
integralekvationer. Sedan Besk tagits i bruk har
Bark använts i minskad omfattning, då de flesta
problem löses snabbare och billigare på Besk.
Innan Besk hunnit kompletteras med snabbare
utmatningsanordningar kan dock Bark vara att
föredra vid problem med måttligt räknearbete
och mycken utskrivning.
Besk9 (Tekn. T. 1955 s. 281), frinär elektronisk
sekvens-kalkylator, vid
Matematikmaskinnämnden i Stockholm, är konstruerad under ledning
av E Stemme och fungerade första gången i
november 1953. Besk är en snabb elektronisk
parallellmaskin, dvs. siffrorna förflyttas samtidigt,
parallellt, vid operationer inuti maskinen. Den
innehåller ca 2 400 elektronrör. Två minnen
används, ett snabbt elektroniskt (Williamsminne)
bestående av 40 katodstrålerör och indelat i 512
celler, samt ett långsamt elektromagnetiskt
(trumminne) med 4 096 celler. Inmatning sker
med stansade hålremsor, utmatning med
stansade hålremsor eller på elektrisk skrivmaskin.
För den närmaste framtiden planeras en
utökning av trumminnet till en kapacitet av 8 192
celler, tillfogande av ett bildrör som skall ge
resultatet i kurvform samt utveckling av
utrustning för in- och utmatning med magnetband.
Sedan den 1 mars 1954 har Besk behandlat över
60 uppdrag vars omfattning varierat från några
minuter till flera hundra timmar. Den körs nu
ca 14 h/dygn men arbetstiden torde inom kort
öka till över 20 h/dygn. Den har använts för
integration av ordinära och partiella
differentialekvationer, invertering av matriser, bestämning
av matrisers egenvärden upp till ordning 16,
lösning av linjära (upp till ordningar över 200) och
icke-linjära ekvationssystem samt även för
problem av mer renodlat matematisk natur, t.ex.
inom gruppteori och topologi och för beräkning
av primtal. En särskilt intressant uppgift har
varit beräkningar av väderleksprognoser (Tekn.
T. 1955 s. 293). Generellt lämpar den sig för varje
beräkningsuppgift av stor volym. Tills vidare får
dock ej anspråken på snabb inmatning och
framför allt utskrivning vara alltför höga. I
denna grupp faller t.ex. kommersiella beräkningar
såsom bokföring, löneuträkningar samt
statistiska bearbetningar av stora material.
Sara, Saab räkne-automat, ägs av Svenska
Aeroplan Aktiebolaget, Linköping, och kon-
strueras under ledning av B Langefors och B
Lundqvist i samarbete med
Matematikmaskinnämnden. Byggandet har påbörjats och
maskinen beräknas bli färdig under 1956 i
grundutförande, varefter tillsatsapparatur skall
tillfogas. Maskinen är en modifierad kopia av Besk
utom vad avser minnet och senare förbättring
av utmatningen. I minnet, som är av snabb
magnetisk typ, används ferritkärnor och
minnes-volymen är 1 024 celler. Dessutom finns ett
långsammare trumminne med två trummor
omfattande vardera 4 096 celler. Den ursprungliga
utmatningen med stansade hålremsor skall
kompletteras med magnetbandapparatur och en
snabbskrivare för ca 600 rader/min samt
kombineras med hålkortsutrustning. Sara skall
användas för flygtekniska beräkningsuppdrag inom
Saab.
Smil, siffermaskinen i Lund, vid Institutionen
för Teoretisk Fysik med Mekanik vid Lunds
Universitet konstrueras under ledning av C-E
Fröberg i samarbete med
Matematikmaskinnämnden. Byggandet har påbörjats och
maskinen beräknas bli färdig vid årsskiftet 1955/56.
Maskinen är en modifierad kopia av Besk.
Minnet utgöres av en trumma med 2 048 celler.
Genom att inget snabbt minne används blir
operationstiden väsentligt längre än för Besk, men
den kan nedbringas något genom optimal
kodning. Smil skall användas för vetenskapliga
problem från institutioner vid Lunds Universitet
och i andra hand från övriga högskolor.
Hålkortsmaskiner
Den ursprungliga hålkortsmaskinen
konstruerades 1886 för att användas vid behandling av
material från folkräkningen i USA. Information
representeras av hål på bestämda platser i kort
vilka matas genom en maskin. På stationer längs
kortbanan kan korten läsas av med elektriska
kontaktborstar som släpar mot en ledande rulle
(fig. 1). Den strömimpuls som uppstår då ett hål
kommer under en borste kan användas för ett
flertal olika uppgifter. Vid sortering, en mycket
vanlig arbetsuppgift vid bearbetning av
statistiskt material, förbinder man de olika borstarna,
eller kombinationer av dem, med luckor i
kortbanan så att en viss hålkombination öppnar en
viss lucka. I ett fack nedanför denna lucka
kommer då att samlas alla kort som har just denna
hålkombination.
Hålkortsmaskinerna har senare utvecklats så
att de nu kan utföra aritmetiska operationer av
alla slag, och de har därigenom fått stor
användning utanför de rena bokförings- och
statistikuppgifterna. För tekniska problem där ett stort
antal utgångsvärden är givna som alla skall
underkastas en begränsad följd av
räkneoperationer (parallellräkning) är hålkortsmaskiner
väl lämpade. Även för den andra problemtypen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
